Sökresultat:
5713 Uppsatser om Grundskolans senare ćr - Sida 65 av 381
LĂ€xans funktioner
VÄr studie syftade till att beskriva och förstÄ lÀrares bakomliggande stÀllningstaganden till lÀxans funktion. Hur anvÀnde de lÀxorna? Varför anvÀndes de pÄ det sÀttet? Vilken grund hade lÀrarna för sina stÀllningstaganden? Denna kvalitativa studie gjordes med utgÄngspunkt i ett rangordningsformulÀr utdelat till tio lÀrare. UtifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide genomfördes sedan intervjuer med fyra lÀrare arbetande i grundskolans tidigare Är. Vi fann meningsskiljaktigheter kring lÀxans vara eller inte vara, samt i vilket syfte och hur den anvÀnds.
Jag vill inte jobba med nÄgon efterbliven religion. En studie om fördomar och generaliseringar i religionsundervisningen
Bakgrund: Allport (2000, s.20-22) anser att en fördomsfull personbygger sina antaganden pÄ fragmentariska kunskaper ochmöten med olika folkgrupper och utifrÄn dem skapas engeneraliserad bild av hur den folkgruppen Àr. Kan dagensreligionsundervisning vara en del av skapandet av dessaantaganden?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fallvilka fördomar och generaliseringar som kan framtrÀda i tvÄlÀrares religionsundervisning i grundskolans Är 7-9.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning dÀrtvÄ stycken pedagoger observerades under fyra tillfÀllen igrundskolan Är 7-9. Vi har i studien utgÄtt frÄn enetnografisk forskningsansats.Resultat: Resultatet visar pÄ att religionsundervisningen som vi harobserverat innehÄller sÄvÀl generaliseringar som fördomar.Likheterna som vi fann pedagogerna emellan var att bÄdageneraliserar, frÀmst pÄ grund av tidsbrist. Tidsbristen gör attpedagogerna sÀllan hinner gÄ pÄ djupet i sin undervisningvilket i sin tur leder till att den mÄngfald som finns inomÀmnet kommer i skymundan..
Ăr abstrakt konkret?: eleverns upplevelse av abstrakt och
konkret matematik, lÀtt eller svÄrt?
Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.
Varför IV? : ett fritt gymnasieval eller en följd av grundskolans brister?
Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har lÀnge prÀglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats Ästadkomma mer Àn organisatoriska förÀndringar. 1991 Ärs gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, Àr genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit nÀrmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frÄgan kvarstÄr vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.
Ska det va vad som helst? : En kvalitativ studie av elervers resonemang i matematik.
Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att se vad för matematiska resonemang elever i Ärskurs 4 för inom omrÄdet ?likheter? och ?lika med?. Undersökningen visade att eleverna anvÀnde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgÄr ifrÄn.
LĂ€rares relationsarbete i teori och metod - En explorativ studie av det specialpedagogiska arbetets villkor
Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.
Uppsalamodellen; Àr den relevant i förhÄllande till hjÀlporganisationer? : En flerfallsstudie av LÀkare Utan GrÀnser och LÀkarmissionen
Inom det företagsekonomiska ÀmnesomrÄdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gÀller företags internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhÀmta kunskap om utlÀndska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har pÄ senare Är Born Global, en teori som ifrÄgasÀtter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta dÄ det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlÀgsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen föresprÄkar. DÄ Uppsalamodellen fokuserar pÄ vinstdrivande tillverkande företag Àr syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhÄllande till de icke vinstdrivande tjÀnsteorienterade hjÀlporganisationerna LÀkare Utan GrÀnser och LÀkarmissionen, vilka kan anses vara exempel pÄ Born Globalföretag.
BetygssÀttning i grundskolans matematik - lÀrares bedömning och viktning
Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra olika lÀrares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag gÄr till. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem matematiklÀrare vilka analyseras och jÀmförs med styrdokument och tidigare forskning för att fÄ en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrÄn olika tillvÀgagÄngssÀtt hos de fem lÀrarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer Àr olika beroende pÄ lÀrare, men att det över lag Àr provdominerande underlag de anvÀnder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. NÄgra lÀrare sÀtter Àven betyg pÄ delvis fel grunder, genom att till exempel anvÀnda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..
Det handlar om att höja statusen! : en studie om vad mÀn som arbetar i grundskolans tidigare Är tycker behövs för att fÄ fler mÀn att vÀlja att arbeta dÀr
The purpose of this study is to stress what experiences men working in the earlier school years share about being a minority group and what thoughts they have about why other men tend to avoid this profession.In this survey I have interviewed four male teachers in the earlier school years. In previous research it is claimed that men choose not to get a teacher training for the earlier school years partly because this profession is known to be dominated by women where it is difficult for men to feel at home. It is also claimed that teachers in training choose the later school years in order to focus more on teaching than looking after the children. None of the interviewed men sees it as a problem being a minority group, neither during training nor in teaching. What the men in this survey state as the main reasons for why other men do not choose to become teachers are the low levels of status and salary.
Distribution av sportevenemang via strömmande medier och webcasting
AnvÀndandet av strömmande medier har ökat explosionsartat under de senaste Ären. Oavsett om det sker mÀrkbart för anvÀndaren eller inte anvÀnder sig gemene man i princip dagligen av nÄgon form av tjÀnst som distribueras via strömmande medier över Internet. Det kan röra sig om allt frÄn att lyssna pÄ webbradio till att titta pÄ videoklipp frÄn nyhetsportaler eller sportsidor pÄ Internet. I denna rapports första del görs en kartlÀggning över strömmande medier rent generellt. Den lÀsekrets som inte Àr sÀrskilt insatt i Àmnet fÄr reda pÄ vad strömmande medier Àr, vilka aktörer som finns pÄ marknaden, möjliga distributionssÀtt, historik med mera.
Att skapa motivation och lust för matematik i grundskolans tidigare Är
BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..
Asatro förr och nu : En studie av asatro i gymnasieskolans lÀromedel
Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framstĂ€lls i lĂ€roböcker skrivna för gymnasieskolan i Ă€mnet Religionskunskap. De fyra syftesfrĂ„gorna som jag har besvarat Ă€r; hur mycket utrymme fĂ„r asatro eller andra förestĂ€llningar som kan kopplas till asatro i lĂ€roböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i nĂ„gon/nĂ„gra av lĂ€roböckerna? Hur vĂ€l stĂ€mmer lĂ€roböckernas innehĂ„ll med Ă€mnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhĂ€llsproblem? Den metod som jag har anvĂ€nt mig av Ă€r ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de lĂ€roböcker som jag analyserat inte stĂ€mmer sĂ€rskilt bra med gymnasieskolans Ămnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehĂ„ll. Men oavsett att lĂ€romedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons Ă„terkomst i dagens samhĂ€lle ger möjlighet för religionskunskapen som Ă€mne att vara en del i ett Ă€mnesövergripande samarbete, med bĂ„de historia och samhĂ€llskunskap..
UNGDOMARS FLYTT HEMIFRĂ N : ? EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985
I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna 1965 och 1985. HÀr undersöks framför allt hur Äldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats över tid samt skillnader och förÀndringar mellan kvinnor och mÀn, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utlÀndsk bakgrund.Resultaten visar att Äldern vid flytten hemifrÄn har ökat för kvinnor men minskat för mÀn. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianÄldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna har ocksÄ mönstret för flytten hemifrÄn Àndrats. En allt större andel flyttar i Äldrarna kring 20 Är, bÄde bland kvinnor och mÀn.
Balanced Scorecard ? Faktorer som pÄverkar implementeringsprocessen
FrÄn Är 1965 till idag sÄ har det hÀnt mycket med hur företagen anvÀnder sin kunskap. Företagen har gÄtt ifrÄn att i början av 1960-talet enbart anvÀnda sig av styrsystem som redovisar finansiella vÀrden till att under senare delen av 1980-talet utveckla styrverktyg som Àven tar de icke-finansiella vÀrdena i berÀkning. Ett sÄdant styrverktyg skapades av Kaplan & Norton och fick namnet Balanced Scorecard. Detta styrverktyg skapades pÄ grund av att all information som finns i ett företag ska kunna anvÀndas pÄ ett produktivt sÀtt, denna information ska senare leda till framtida konkurrensfördelar. Balanced Scorecard har senare utvecklats av Olve, Roy & Wetter vilket Àr den modell vi anvÀnder oss av i vÄr studie.
Bildning och fostran av sinnessjuka under den senare hÀlften av 1800-talet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rÄdande och vilka metoder som anvÀndes för fostran av sinnessjuka patienter pÄ hospitalen under senare hÀlften av 1800-talet, med fokus pÄ Uppsala hospital. FrÄgorna som stÀlls Àr hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överlÀkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet pÄ hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.KÀllmaterialet bestÄr av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod anvÀnds. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgÄngspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas Àr ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar pÄ att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka.