Sökresultat:
5713 Uppsatser om Grundskolans senare ćr - Sida 64 av 381
Arbete med lÀs- och skrivutveckling i grundskolans tidigare skolÄr : TvÄ pedagoger berÀttar om sina arbetssÀtt
The purpose of this paper is to examine how teachers choose to work with the teaching of reading and writing skills, how teachers justify their choice of teaching method and how the documentation of student development is being used. This paper also discusses the definition of reading and writing, phonological awareness and how different reading- and writing educational methods can be combined. The gathering of information has been done through a literature review in which I have looked at past research on reading and writing. I have also conducted qualitative interviews with teachers involved in literacy learning. The result of my research shows that it is not possible to determine which literacy learning methods that are most effective.
LÀrares syn pÄ inkludering i grundskolans tidigare Är
This study has examined how teachers in primary education with experience of inclusion look on inclusive education. The study was based on the concept of inclusion and how it is made possible in primary school. The study was conducted using semi-structured qualitative life-world interviews with three teachers in primary education with included pupils with learning disabilities in their class. The results show the complexity of having a pupil with learning disabilities in class. To interpret, follow and then assess under two syllabuses are seen as difficult.
Betygsliknande omdömen och elevers motivation
Betygsliknande omdömen och elevers motivation Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare Är reagerar pÄ att bedömas med betygsliknande omdömen. FrÀmst har undersökningen Äsyftat att se hur elevers motivation pÄverkas av detta bedömningssÀtt och om omdömets utformning spelar nÄgon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer stÀlls elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsÀtt pÄ bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utstrÀckning pÄ vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur de bedöms.
Att uppleva historia
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrÄn. Vi kommer ocksÄ att belysa i vilken utstrÀckning lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av museer och museipedagogik i sin historieundervisning. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ de huvudsakliga anledningarna till att lÀrare besöker museer i sin undervisning. VÄr undersökning bestÄr av enkÀter som delats ut till lÀrare, intervju med en museipedagog och ett besök pÄ ett museum. Genom vÄr undersökning har vi kommit fram till att det inte Àr sÀrskilt mÄnga lÀrare som det senaste Äret anvÀnt sig av museer eller museipedagogik som ett komplement till sin historieundervisning.
FörÀldrars upplevelse av BVC-sjuksköterskans stöd vid överviktsproblematik hos barn
Inte bara i Sverige utan Ă€ven globalt har barnfetma blivit ett stort folkhĂ€lsoproblem.Arvsanlag och förĂ€ndringar i livsstilen Ă€r de starkast bidragande orsakerna till dagens fetmaepidemi. 4 % av alla barn och ungdomar lider idag av övervikt eller fetma. Dessa problem Ă€r vanligast i lĂ„ginkomstfamiljer eller i familjer med invandrarbakgrund. Barn som Ă€r överviktiga i förskoleĂ„ldern, löper en ökad risk att bli överviktiga Ă€ven som vuxna. Ăvervikt kan orsaka ett stort antal hĂ€lsoproblem senare i livet, sĂ„ som hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar, astma, minskad insulinkĂ€nslighet, sömnapnĂ© och depression.
Kemi- och fysiklÄdan : ett material för förskolan
Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare Är och i detta arbete utvÀrderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvÀrdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr innan de fick tillgÄng till serietidningen. DÄ eleverna haft tillgÄng till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermÀtning, med samma frÄgeformulÀr som anvÀnts vid förmÀtningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bÀttre pÄ eftermÀtningen Àn pÄ förmÀtningen. PÄ alla frÄgor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermÀtningen Àn det var vid förmÀtningen.
Individanpassad undervisning - betraktad ur lÀrarnas perspektiv
Enligt LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, mÄste undervissningen anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lÀrarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda pÄ hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke pÄ gruppstorlek, förutsÀttningar och elevnivÄ.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) Àr individanpassad undervisning ett relativt outforskat omrÄde eftersom lÀrarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhÄller att i de flesta klassrum i vÀrlden ges en undervisning som förutsÀtter att elever lÀr sig pÄ samma sÀtt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlÀrningsmodell som utgÄr frÄn hjÀrnans sÀtt att arbeta och den beskriver Àven hur vÄrt inlÀrningsbeteende fungerar.
Konsten att undervisa i bild
Olika lÀrare har olika syn pÄ bildundervisning i skolan. UtifrÄn deras uppfattning och erfarenhet Àr syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till bildundervisningen i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har fyra intervjuer samt en enkÀtundersökning gjorts pÄ tvÄ skolor. Genom intervjuerna fÄr vi svar pÄ hur lÀrarna menar att deras skolmiljö pÄverkar bildundervisningen, hur de ser pÄ bilden som ett redskap till barns utveckling och hur de uppfattar sin egen bildundervisning. Detta empiriska material har tillÀmpats pÄ vÄra teoretiska utgÄngspunkter som framförallt ligger i det sociokulturella perspektivet och Àr baserad pÄ bland annat Vygotskij.
Normalitet: pedagogers uppfattningar om elevers olikheter
Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..
Problemlösning i grundskolan : En kvalitativ studie i hur fyra grundskolelÀrare definierar matematisk problemlösning
Efter att ha lÀst kurser i didaktisk matematik har jag fÄtt ett ökat intresse för Àmnet och för hur lÀrarna arbetar med problemlösning i undervisningen. Under mina perioder av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har jag flera gÄnger upplevt att kunskaperna kring arbetet med problemlösning i matematikundervisningen varit bristfÀllig och att undervisningen dÀrför skulle kunna utvecklas. Flera undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker inom bland annat matematiken. Problemlösning Àr ett brett omrÄde att arbeta med och eleverna mÄste kunna mÄnga olika moment och strategier för att bemÀstra förmÄgan. Syftet med uppsatsen har pÄ grund av detta varit att ta reda pÄ hur lÀrare i en liten kommun i VÀstra Götaland definierar problemlösning i matematiken och vad detta kan innebÀra för elevernas undervisning och i lÀngden ocksÄ deras resultat.
Hitta estetiken i sprÄkundervisningen : Hur pedagoger kan arbetar med sprÄket i grundskolans Ärskurs etta
AbstractThis examination is about how pedagogue can teach language in junior school first year with element of the arts of learning. The purpose of the examination is to take a piece of how pedagogues in two classes in junior school first grade can use the arts for a way of working with the language teaching. The observation of Swedish- and English language training in two classes have give a insight in how two teacher work with the language teaching in first grade. The class teachers who were interview received questions about the observation and what they think about language teaching. The questions were about their basic view on language teaching and arts of learning.
Antarktis : Kvalité medan vÀrlden tittar pÄ
Det hÀr arbetet handlar om hur lÀrare i Ärskurs nio arbetar med svenskÀmnet. DÄ kursplanen Àr ganska öppen och inte ger nÄgra direktiv om hur undervisningen bör gÄ till kan det vara svÄrt att fÄ en enhetlig bild av svenskÀmnet.Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ vilka Àmneskonceptioner som gÄr att finna i lÀrarnas undervisning och kursplanen, samt om de Àr förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt fÄ lÀrarnas syn pÄ Àmnet. Jag har utgÄtt frÄn teoretiska Àmneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och Àven grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte gÄr att tala om ett enhetligt svenskÀmne. Det finns heller inga renodlade Àmneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.
Var inte rÀdda grabbar ! : En studie kring varumÀrkesetablering pÄ marknader med utvecklingpotential
Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, Ă
r 1-3. I resultatet synliggörs att lÀrarna anser demokratiuppdraget vÀsentligt i undervisningen men att de upplever det svÄrt att prioritera demokratiuppdraget jÀmfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pÄ hur de intervjuade lÀrarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LÀrarnas syn pÄ förutsÀttningarna för sitt arbete varierar.
NÀr musik och sprÄk samspelar: Hur Àmnesintegrering i musik och svenska kan pÄverka lÀrande och lÀrandemiljöer
Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur Àmnesintegrering i musik och svenska pÄverkar lÀrande och lÀrandemiljöer, samt musiklÀrares uppfattningar om hur detta kan frÀmja elevers lÀrandeprocesser i grundskolans yngre Äldrar.Den teoretiska utgÄngspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ att begreppsliggöra sprÄket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklÀrare, samt en djupintervju med en forskare inom Àmnet. En fenomenografisk analys har anvÀnts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta Àmnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat pÄvisar att det finns mÄnga frÀmjande egenskaper i detta arbetssÀtt för sprÄkliga och musikaliska lÀrprocesser, dÄ sprÄk och musik ingÄr i ett odelat samspel. Detta försvÄras dock av rÄdande Àmneshierarki..
Den mÄngfacetterade rollen : En studie om pedagogers uppfattningar
Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan pÄverka den fria leken.Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna ett till fem Är. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och anvÀndes i analysmodellen meningskoncentrering. Det hÀr resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende pÄ situation.