Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). Läs- och skrivinlärning i Grundskolan och särskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för läs- och skrivundervisning som används i Grundskolans första årskurser samt i särskolan.

I dagens samhälle har individen ett stort ansvar för sin egen hälsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hälsa. Därför har centrala myndigheter, och då i synnerhet Grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hälsosamt liv. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa kan behandlas. Syftet är också att ta reda på vad begreppet hälsa kan innebära, vilka mål som finns inom området hälsa samt hur lärares inställningar till hälsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i Grundskolan som undervisar i smide.

Detta arbete har två olika delar som behandlats på olika sätt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikämnet i Grundskolan kartlagts. Bland resultaten återfinns ett samband mellan behöriga tekniklärare samt de lärare som själva valt att undervisa i teknik, och intresset för ämnet teknik. De behöriga tekniklärarna återfinner vi framförallt i de större städerna. I den största gruppen lärare som undervisar i teknik, No lärarna, har endast tio procent valt att undervisa i ämnet själv.

Syftet med vår studie var att beskriva och få en förståelse för hur elever i Grundskolan upplever sin chans till inflytande i skolidrotten ur ett genusperspektiv. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat elva elever från Grundskolan (åk 2, åk 4 & åk 9) för att få en inblick i elevernas syn på inflytande. Våra frågeställningar fokuserade på hur eleverna själva upplever sitt och andras inflytande och delaktighet i undervisningen. Frågorna berörde också elevernas syn på genus och om det har någon koppling till inflytande. I resultatet av vår undersökning ser vi att det är läraren som bestämmer innehållet i undervisningen och eleverna får till viss del påverka genom att komma med förslag på aktiviteter.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare inom NO-ämnena i Grundskolan arbetar med målen i kursplanen. Fem lärare har intervjuats om hur de arbetar och vad de anser om målstyrning. Det vanligaste sättet som lärarna arbetar är att de formulerar om kursplanemålen så att de ska bli lättare för eleverna att förstå. Målen diskuterar de med eleverna i början av varje nytt arbetsområde och i samband med bedömning. Eleverna har inte så stort inflytande över själva målen men de har stora möjligheter att påverka hur de ska arbeta för att nå målen.

Målet med vårt arbete är att undersöka vilka attityder elever i Grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förändras genom skolåren. Vidare är syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras åsikter skiljer sig åt. För att undersöka detta utformade vi en enkät vilken samtliga elever på en skola (år 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkäten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervägande positiva men att intresset för matematik avtar något med stigande ålder.

ABSTRACT Burman, Ulrika. (2008) Lärares uppfattningar om handledning i Grundskolan. (Teachers? view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Specialpedagogens förändrade yrkesroll har av många utbildningsanordnare tolkats innebära en förskjutning mot en rådgivande, handledande och konsultativ funktion i syfte att underlätta för elever i svårigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlägga några lärares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i Grundskolan. Metoden som använts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativ forskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund där även begreppet praktisk teori spelar roll.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i Grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att Grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige.Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra Grundskolan och läsa efter Grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i Grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till.

Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten iGrundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuermed en elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens föräldrar ochrektor.Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Frånen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter iGrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den doldaläroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. Närindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen.

Vår studie baserar sig på det faktum att skolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förväntningar i de naturvetenskapliga ämnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos såväl elever som lärare. Studien innefattar både en enkätundersökning samt efterföljande intervjuer med såväl elever som gymnasielärare. Enkätundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för både enkäten och intervjun använde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebär att man ämnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förkunskaper elever kan förväntas ha i rit- och skissteknik när de börjar gymnasiet. Jag har därför undersökt hur området behandlas på Grundskolan. Tre infallsvinklar har valts; vad står det i Grundskolans styrdokument, vad står det i läroböckerna, och vad säger lärarna, om rit- och skissteknik. Utifrån det har en dokumentanalys av styrdokumenten, och dess kommentarmaterial, samt två läromedel i teknik för Grundskolans senare del, genomförts. En kvalitativ intervju har också genomförts, med fyra tekniklärare som undervisar på högstadiet.Resultaten ger en oklar bild över vad eleverna kan förväntas kunna inom ritteknik.

Andersson, Anna (2008) Vad kan Grundskolan lära av särskolan? Att arbeta med matematik med elever i gråzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur man på två olika särskolor arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i gråzonen i Grundskolans tidiga skolår (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i särskola har jag tagit reda på hur de arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och få fördjupad förståelse för dans som företeelse i den svenska Grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig på dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jämfört de två stora danstraditionerna i Sverige. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör dansundervisning. Mitt huvudresultat är i korthet att förankringen i styrdokumenten är bristfällig och att dansens status är relativt låg i skolan. Även att de två lärosätena som utbildar lärare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i Grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.