Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin.

I have conducted a study and examined the significance and extent of bullying. I will also examine whether any students in grade eight have been victims of bullying during the past year and where bullying was carried out in school X. The second objective is to explore what students think about the concept of "taunting". I have used various theories of researchers to get an understanding of what bullying is, where it occurs, causes, and suggestions for measures. To get an answer on the purpose and issue a quantitative method was used in the form of a survey. Target group for the survey consisted of students from grade eight schools in X which is located in a suburb of Stockholm. Two classes of grade eight in School X carried out the survey during the same day.Results showed that bullying occurs at X school, but that the proportion of boys has been more subjected to bullying than girls. The majority of the students in the both classes believed that most cases of bullying occur in school hallways, playground and cafeteria. It may be one reason why school X does not have guards or other members of staff. The majority of students also considered in the survey that the concept of "taunting" is to call each other by words of ?genitalia". I think that the use of foul language has become common in today's schools.  .

Abstrakt Syftet med min undersökning är att undersöka elevers inställning till läxor i skolan. Jag har två övergripande frågor som jag har jobbat utifrån nämligen följande: 1. Vad är elevernas uppfattningar kring läxor? 2. Vad är elevernas uppfattning om läxhjälp? Tillvägagångssättet var genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio st elever i grupper om tre elever.

Sedan den första skolsköterskan anställdes 1919 i Stockholm har skolsköterskorna bedrivit ett hälsofrämjande arbete på olika sätt. På senare år har hälsobesöket med elevhälsosamtalet hamnat i fokus och detta arbete syftar till att beskriva skolsköterskornas uppfattning om elevhälsosamtalet i Grundskolan och på gymnasieskolan. En fokusgruppsintervju med fem skolsköterskor från Göteborg genomfördes och materialet bearbetades fenomenografiskt i en pilotstudie. Resultatet presenterades som tre huvudkategorier: ?Att använda en strategi?, ?Att skapa en relation? och ?Att utvärdera?.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda på vilka elever som lärare, och vissa politiker, ser som begåvade inom den svenska Grundskolan. Mitt arbete består av en teoridel, där jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begåvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begåvade elever och elitskolor/elitklasser samt särskild undervisning i Sverige. Detta för att få en bild av hur vissa politiska partier ser på ämnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fått av min undersökning där jag intervjuat åtta grundskollärare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion där jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fått från den praktiska delen.

Undersökningens syfte var att granska vilket innehåll samhällskunskapslärare i Grundskolans senare år tillskrev hållbar utveckling. Arbetets utgångspunkt var en kvalitativ fallstudie. Där-med utfördes kvalitativa intervjuer av fem utbildade och verksamma samhällskunskapslärare inom Grundskolans senare år. Intervjuer som sedan analyserades med hjälp av intentionell analys. Undersökningen visade ett resultat av tre genomgripande och centrala teman i förhål-lande till undersökningens syfte.

Syftet med uppsatsen är att studera ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat i Grundskolan. Uppsatsen syftar också till att studera om ett högt betyg i idrott och hälsa medför att eleverna har ett högt snittbetyg i alla ämnen. En enkätundersökning har genomförts på 61 elever samt en fristående betygsundersökning för att söka ett eventuellt samband. Resultatet av undersökningarna visar att gruppen högaktiva elever har ett högre snittbetyg i kärnämnena i jämförelse med gruppen lågaktiva elever. Undersökningarna pekar på att ju högre betyg eleverna har i idrott och hälsa desto högre snittbetyg i alla ämnen har eleverna, som grupp.

Vårt syfte med studien är att undersöka fritidspedagogers syn på och arbete med rörelse i fritidsverksamheten. Genom fritidspedagogernas syn och arbete vill vi se hur barn ges utrymme till rörelse i de tidigare åren i Grundskolan. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in vår empiri. Empirinsamlingen består av ostrukturerade intervjuer och observationer. Gällande tidigare forskning har vi fokuserat på fysisk aktivitet, motorik, lek och barns kroppar, då vi analyserar utifrån ett rörelseperspektiv.

I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman.

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i Grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna.

Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på Grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens ? lösningsstrategi.

I styrdokumenten för Grundskolan och gymnasieskolan står skrivet att elever i be-hov av stöd ska få den hjälp de behöver. Under senare år har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svårigheter att klara av skolmiljöns värderingar och villkor ökat. Syftet med vår studie är att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven får om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. Målgruppen för våra intervjuer är specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i Grundskolan eller gymnasiet.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i Grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska Grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att använda mig av en litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd..

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns föreställningar om källsortering samt sophantering. Syftet är även att ta reda på hur barn tänker om ämnet sopor/skräp, vad är skräp enligt dem och varför sorterar vi våra sopor? Examensarbetet utgår ifrån kvalitativa intervjuer av tio barn från förskolan respektive Grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram där man kan se likheter och skillnader mellan ålderskategorierna. Därefter har vi genomfört olika jämförelser bland några av barnen för att se om det är ålder, kunskaper eller intresse som är beroende av vad barnen svarar.