Detta arbete syftar till att skildra hur portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den används i Grundskolan och i vilken utsträckning det är möjligt att använda metoden som ett utvärderingsinstrument. Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jämfört med hur den fungerar i verkligheten utifrån olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger på hur portfoliometoden tillämpar kunskap, utveckling och lärande utifrån LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvärderar sitt eget arbetsmaterial. Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara så lätt att få pedagoger att ställa upp på min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra någon riktigt slutsats genom den.

Dennastudie syftar till att uppmärksamma vilka uppfattningar lärare inom idrott ochhälsa har kring att undervisa elever som diagnostiserats med autism. Lärarnasom intervjuats för studiens resultat undervisar alla elever med enfunktionsnedsättning utefter läroplanen för Grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 (Skolverket 2011a). Vad tänker verksamma lärare kring attundervisa och bedöma elever efter dessa grunder? Studien använder sig av enkvalitativ metod för att få en ökad förståelse för de frågeställningar somanvänds där en semi-strukturerad intervjuguide ligger till grund för attbesvara dessa frågeställningar. Studien analyseras utifrån ettläroplansteoretiskt perspektiv som redogörs i resultatet.

According to the theory of elitist democracy civic political participation should be reduced to participation in the democratic elections. This essay examines whether a high rate of institutionalized political participation beyond the elections leads to: (a) that those who are included gets a more favourable treatment at the expense of the common interest, in other words that their self interest threatens the political equality, (b) reduced freedom of action for the politicians and the headmasters, (c) the emergence of vague conditions of responsibility. These hypotheses are examined in an empirical study of user-boards at four schools on three locations in southern Sweden. In these user-boards the parents are in majority and have the right of decision, which has been delegated to them from the local government and the headmaster. The main conclusion is that, based on this empirical investigation, there is no support in any of the hypotheses.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självvärdering och läs- och skrivfärdigheter hos elever i fjärde klass i Grundskolan. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan prestationer i skolan och självvärdering. Hypotesen var därför att positiva samband förväntades mellan ordavkodnings- och rättstavningsfärdigheter och självvärdering. Undersökningsdeltagare var elever i fjärde klass från tre olika grundskolor i Stockholmsområdet. Självvärderingen mättes med ett självskattningsformulär och läs- och skrivfärdigheter mättes med ordavkodnings- och rättstavningstest.

Design är en stor del av vårt samhälle. Som studenter på slöjdlärarutbildningen vid Göteborgs universitet har vi upplevt att design får en allt större plats i undervisningen. Studien undersöker vilka kopplingar det finns mellan design och slöjd och hur man kan arbeta med det i skolan. I studien har 10 designstudenter vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet blivit intervjuade. I studien användes kvalitativa intervjuer som metod.

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och Grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Syftet med examensarbetet var att studera hur skolmedling går till praktiskt och vad eleverna lär sig genom att använda metoden skolmedling. Medling är en metod som används i olika konfliktsituationer i samhället och metoden har nu även anammats inom skolan, så kallad skolmedling. Vi har genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger och 15 elever vid den kommunala Grundskolan samt projektledaren för skolmedlingsprojektet i Norrbotten studerat skolmedling som konflikthanteringsmodell. Av litteraturstudien kan vi konstatera att skolmedling är ett bra verktyg att använda sig av för att hantera konflikter i skolan. I vår empiriska studie kunde vi se indikatorer på att skolmedling bidrog till att elever lärde sig konfliktkompetens genom att de visade stort engagemang för skolmedling och var kunniga inom området.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem pedagoger i en utvald förskola arbetar med lek och matematik, samt hur pedagogerna anser att förskolans verksamhet påverkar barnens matematiska lärande nu och i framtiden. De metoder som jag använt mig av är att söka relevant forskning och litteratur som behandlar ämnet. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med ovan nämnda pedagoger. Studien visar att pedagogerna tycker att leken är viktig för barnens lärande av matematik och de anser att matematiken finns överallt i leken. Samtliga pedagoger anser att det är viktigt att barnen få med sig en grund för matematiskt tänkande till skolan, så att det blir en vana och en självklarhet för barnen.

Uppsatsen undersöker behovet av och tillgången till studie- och yrkesvägledning i vändpunkter och utgår från karriärvalsteorin Careerships definition av dessa. Alla individer ställs inför flera vändpunkter under sitt liv och vissa är mer tydliga än andra. Tidigare forskning visar att individer med fler valmöjligheter inom sin vändpunkt upplever ett större behov av studie- och yrkesvägledning än individer med få valmöjligheter. Ofta upplever exempelvis arbetssökande ett litet handlingsutrymme och lågt förtroende för myndighetsutövare. Undersökningens resultat visar att behovet men också tillfredsställelsen av studie- och yrkesvägledning är störst inom Grundskolan och lägst för gruppen arbetssökande.

Arbetets syfte var att undersöka om grundskolekemiboken Kemi Lpo TEFY är "en bra kemilärobok" enligt 6 krav som jag som kemist ställde på "en bra kemilärobok". Kraven omfattade översiktlig, strukturerad, logisk, precis, lättförståelig och begriplig, tydlig, förklarande, samband förmedlande och sakligt korrekt framställning av kemin, samband till elevernas värld och till aktuella globala problem, experimentens frihetsgrader och jämställdhetsprincipen mellan könen. Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet kemi i den Nationella Utvärderingen av Grundskolan 2003 och undersökningsmetod en värderande textanalys i samband med en enkät med högstadieelever. Resultatet är att jag anser att Kemi Lpo TEFY inte är "en bra kemilärobok" enligt mina krav och att den borde omarbetas grundligt. Elever som läser boken måste enligt min åsikt uppfatta kemi som ett svårt ämne..

I denna studie undersöks en outtalad spänning som framkom under ett samtal med några pedagoger vid ett besök på en skola för elever med diagnosen autism under våren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansåg det som svårt att implementera den svenska läroplanen för Grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de måste ta hänsyn till sina elevers begränsningar som är en följd av deras diagnos. Utifrån pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstå och tydliggöra den outtalade spänningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sätter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie är ett nedslag i några pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete..

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur några lärare tänker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lärarnas uppfattningar om utvecklingssamtal överensstämmer med forskningens presentation. Fem låg- och mellanstadielärares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning läsåret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lärarna idag till stor del genomför utvecklingssamtalen på ett sätt som stämmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns är den att lärarna hellre genomför sina utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven är trygg där.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärarna i Grundskolan 6-9 upplever utvecklingssamtal med föräldrar med utländsk bakgrund. Hur går det att genomföra samtalet? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur överbryggar man hindren? Teori: Empirismen är teori som ligger bakom denna studie. Det var en explorativ undersökning, med kvalitativ inriktningen.Metod: Sju lärare deltog i den kvalitativa studien. Undersökningsinstrumentet var semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades.

Syftet med arbetet är att undersöka om skolan och dess pedagoger arbetar i enlighet med Lpo 94s synsätt gällande ämnesövergripande undervisning eller om gamla synsätt fortfarande råder. För att ta reda på eventuella orsaker till varför det varierar i synsätt gällande ämnesövergripande undervisning, har vi använt kvalitativa enkäter och intervjuer med lärare, rektorer, lärarutbildare samt lärarstudenter. Enligt styrdokumenten för Grundskolan skall ämnesövergripande undervisning tillämpas i olika ämnen. Vår forskning visar dock att det förekommer stora skillnader i synsättet rörande ämnesövergripande undervisning inom hela utbildningssystemet. I dagens skola verkar pedagoger med olika utbildningsbakgrund.

Syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen om att det finns ett kunskapsglapp mellan utlärd kunskap i två grundskolor och förväntad förkunskap när man börjar på gymnasiet ? från textilslöjd till hantverksprogrammet inriktning skrädderi/ mode/ design. Min hypotes var att det är ett kunskapsglapp. Det framkom under arbetets gång att det framför allt var ett informationsglapp mellan Grundskolans textillärare och hantverksprogrammets yrkeslärare, men även ett kunskapsglapp.  Denna uppsats är å ena sidan hypotetiskt deduktiv, då det fanns en hypotes om att det finns ett kunskapsglapp från Grundskolans textilslöjd till gymnasiets hantverksprogram. Hypotesen kom att prövas genom ett explorativt induktivt sätt, genom användning av en fenomenografisk ansats med drag av kontextuell analys.