Syftet med denna uppsats är att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlärningsmiljö samt beskriva pedagogers syn på lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i Grundskolan. För att uppfylla syftet har jag använt mig av frågeställningarna: I vilken funktion används lek som pedagogisk verktyg i Grundskolan? Vilken syn har pedagogen på lekens funktion i lärandet? Hur kan lek användas i undervisningen för att utveckla lärande? Studien är utförd på två skilda skolor i Norrbotten där kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i årskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade på pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i Grundskolan. Resultatet visar att betoningen på barns lek i lärarutbildningen har varierat genom åren, men från 1980-talet och framåt fått en större plats i svensk pedagogik.

Denna studie bygger på huvudfrågan: Har musiken i Grundskolan någon påverkan på elevens inställning till musik senare i livet? Under studien har nya infallsvinklar tagit form och lett studien till resultatet: Musiklärarens påverkan. Från en relativt smal syn på musikundervisningen i Grundskolan har element som t ex läroplaner och ledarskapsteorier vidgat studiens syn för vad musiklärare i Grundskolan har haft för styrmedel genom tiden för de fyra läroplanerna, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Denna studie kan urskilja att det har skett en progressiv utveckling av varje ny läroplan, och att lärarrollen har utvecklats med denna process. Musikundervisningen i Grundskolan har gått från en traditionell till en mer öppen undervisningsform.

För att en elev ska börja på ett nationellt gymnasieprogram krävs att hon/han har godkända betyg i tre ämnen från Grundskolan och ett av dessa ämnen är matematik. Men godkända elever i matematik från åk 9 visar sig ha stora svårigheter med kurs A på gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den här studien är att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lärs på Grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende på de kunskapsmål som ska uppnås. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som går på yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar på frågan om elevernas svårigheter med att uppnå godkänt betyg i matematik A kan härröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanställning av kursplanerna i matematik för Grundskolan år 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartläggning av det matematiska innehållet i de vanliga läroböckerna på två skolor. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lärare på de två skolorna.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i Grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i Grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan.

Det är rektor som beslutar om och ansvarar för utveckling och förändringsarbete i sin organisation, varvid det är relevant att diskutera inkludering utifrån ett rektorsperspektiv. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur rektorer resonerar kring begreppet inkludering av elever med lindrig utvecklingsstörning i Grundskolan. Med syftet som utgångspunkt formuleras bl.a. frågor om vad inkludering betyder, vad som är positivt och negativt och vad som är viktigt för att inkludering ska fungera enligt rektorer. Centrala begrepp är en skola för alla, inkludering, utvecklingsstörning och grundsärskola.

Abstract Synen på och användandet av lek i förskoleklass och Grundskolans tidiga år Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen på och användandet av lek i förskoleklass och Grundskolans tidiga år. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med två förskollärare och två lärare i Grundskolan angående deras syn på lek och dess användande i undervisningen. Det övergripande syftet är att försöka ta reda på varför lek används i mindre omfattning i Grundskolan jämfört med förskoleklassen.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska Grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom Grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

AbstractEva Kjellander: Sitter ekorren fortfarande i granen? Sångrepertoar i Grundskolan nu och då. Växjö: Musikvetenskap 2005. 60p.Syftet med denna uppsats har dels varit att undersöka hur sångrepertoaren ser ut idag i Grundskolan och dels att se hur den ändrats sedan cirka 1970. Metoden för undersökningen grundar sig i en enkätundersökning vid Lunds 47 grundskolor.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i ämnet svenska från Grundskolan tror att detta beror på. Vi har även undersökt om eleverna, enligt dem själva, fått tillräckliga förut-sättningar för att nå målen i ämnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som går på det Individuella programmet (IV) fått ge sin syn på svenskämnet samt vad som gick fel och vad de anser är anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i ämnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna främst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de är utan betyg i svenska.

Denna uppsats avser att jämföra kursplanerna i historia för Grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar även till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bägge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bägge kursplanerna har kategoriserats utifrån Sven Sødring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har två frågeställningar hämtats från Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats på de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bägge kursplanerna.

Detta examensarbete behandlar Språkval engelska och syftar till att undersöka hur det är utformat i Grundskolan, vilka orsaker det finns till språkvalsbyte samt hur elever, lärare och skolledare uppfattar ämnet. Språkval engelska saknar nämligen kursplan och betyg och organiseras olika på skolorna. Studien grundas i två olika undersökningsmetoder, kvalitativ metod, d.v.s. intervjuer med lärare och skolledare, samt kvantitativ metod d.v.s. enkätundersökning med språkvalselever.Resultatet visar att ämnet saknar riktlinjer och mål från Skolverket, att skolledare och undervisande språkvalslärare upplever ämnet som problematiskt samt att mycket arbete återstår innan ämnet fungerar optimalt.

AbstractSyftet med den här uppsatsen är, att ta reda på vilken betydelse elevernas laborationer under grund skolan senare år har, och om laborationer i kemi bidrar till utvecklingen av förståelsen av kemi. Vidare vill jag undersöka, om eleverna tycker att laborationerna är lärorika och förstår syftet med dem.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkätundersökning med tre klasser i årskurs nio i Grundskolan. Grundskolan delar lokaler med gymnasieskolan, vilket bidrar till samordningsmöjligheter, samt att laborationssalar, och material är bra. Resultatet visar, att eleverna har likartade åsikter om laborationernas betydelse för förståelsen av kemi. Undersökningen visar också, att eleverna tycker om laborationerna och tycker att de är lärorika, samt att laborationerna bidrar till förståelsen av kemins teori.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska Grundskolan och de andra två från den chilenska Grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd.

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i Grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i styrdokumenten för Grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen.