I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska Grundskolan och de andra två från den chilenska Grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Vi följer den pågående mediala skoldebatt som förs i Sverige och ställer oss frågande till vad som sker inom svenska Grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral där fokus på kunskap kommit i skymundan. Den rådande skolsituationen får oss att undra vad kunskapsspridning mellan lärare har för betydelse i arbetet mot att återinta fokus på kunskap och kvalitet i svenska Grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundläggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lärande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sätts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

Intresse för denna studie startade i och med att media belyste debatten angående skolan i de regeringsval som avgjordes i Sverige 2010. Samtidigt som debatterna pågick bidrog min nyfikenhet till att jag började reflektera över varför betygen i Grundskolan sjunker. I och med det var delar till min frågeställning klar. Eftersom jag utbildar mig till matematiklärare valde jag att precisera frågeställningen gällande matematik. Det anses finnas flera anledningar till varför betygen i Grundskolan sjunker. I denna studie redovisas orsaker som lärare och elever själva kan ha i åtanke, som att det exempelvis saknas en matematisk röd tråd genom skolans stadier, att lärare tenderar att ha en allt för enformig undervisning samt att eleverna uppvisar bristande intresse.

Då målen i nuvarande läroplan, Lpo 94 inte preciserar vilka avsnitt som ska tas upp i kemiämnet i Grundskolan har jag i denna studie undersökt detta. Studien omfattar en enkätundersökning som besvarats av lärare i årskurserna 7-9 och en litteraturstudie. I litteraturstudien har jag studerat läromedel och kemiundervisningen i gamla styrdokument såsom läroplaner, studieplaner, undervisningsplaner och kursplaner från 1919 och framåt. Resultatet från enkätstudien visar bl.a. att de flesta skolorna som deltagit i min studie läser kemi som ett separat ämne och utgår från någon lärobok när de lägger upp undervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka skolgårdens betydelse för Grundskolan och hur den kan användas. Efter att ha studerat litteratur om skolgården valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. Målet med fenomenografi är att beskriva de kvalitativt olika sätt en grupp människor uppfattar ett och samma fenomen. Utifrån mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgårdens betydelse och hur den kan användas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgården, två lärare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare på en Barn- och ungdomsförvaltning.

Detta examensarbete syftar till att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen i Grundskolan. Undersökningen bygger på en kvantitativ enkätundersökning. Urvalet består av 260 elever från en kommunal gymnasieskola i en stor stad i Skåne. Etthundra elever besvarade enkäten. Resultatet i detta examensarbete visar att nästan alla respondenter tagit del av studie- och yrkesvägledning.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsättning som går integrerat i den ordinarie Grundskolan. Jag har använt mig utav en kvantitativ enkätmetod samt en kvalitativ intervjumetod, där jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkäten påbörjades. Resultatet av studien grundar sig på 18 enkätsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsättning och tidigare har gått integrerat i den ordinarie Grundskolan. Resultatet visar att eleverna har ansträngande skoldagar till följd av att det krävs full koncentration för att höra vad klasskamraterna säger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krävs en bra ljudmiljö, det är fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

The purpose of this essay was to examine pupils who leave the Swedish nine-year compulsory school system without reaching the requirements for the Swedish senior high school, and then to compare with those who reach the requirements. I used the following questions to help me reach this purpose:- Where in life are those pupils who reached the requirements for the Swedish senior high school?- Where in life are those pupils who did not reach the requirements for the Swedish senior high school?- What differences are noticeable between these two groups?The method that I used to examine these questions was to send out a questionnaire to the pupils. I also tried to make an explanation to the results with the help of Erwin Goffmanns theories.The result of this essay shows that there is not a big difference between the two groups. They both did equally well after they finished the Swedish nine-year compulsory school..

Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på Grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på Grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger.

Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala Grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

Syftet med vår undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende på ålder, intresse, förståelse samt pedagogens kunskap om elevernas förståelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade år 3, 6, 9 på Grundskolan samt år 3 på gymnasieskolan. Enkäterna utformades med nivåanpassade uppgifter. Resultatet visade att Grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik är svår. Däremot visste inte pedagogerna på gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svårt.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsättning i Grundskolan. En kvalitativstudie ur några pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att är att belysa hur några pedagoger i Grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsättning. Studien utgår från litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med studien är att belysa hur speciallärare anser att diagnosen dyslexi påverkar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet var även att belysa deras syn på att medvetandegöra elever med läs- och skrivsvårigheter om sina svårigheter.Studien utgår från en kvalitativ metod, där fem speciallärare intervjuats som arbetar med läs- och skrivinlärning. De fick utifrån sina tankar, kunskaper och upplevda erfarenheter ge sin syn på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar att det finns en osäkerhet kring skillnaden mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien visar också att informanterna har goda kunskaper kring vilka insatser som ska göras vid läs- och skrivsvårigheter, vilket tyder på att de följer med i aktuell forskning.

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i Grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

Individuell utvecklingsplan (IUP) är ett aktuellt begrepp inom Grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lärare och förälder. IUP ska följa eleven från förskoleklass tills eleven går ut Grundskolan. Den ska innehålla konkreta och kortsiktiga mål som är individuella för eleven men som också kan ställas mot de nationella mål som finns.Vårt syfte är att problematisera lärarens uppdrag och arbete när det gäller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.