Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur samerna representeras i lÀroböcker. Hur framstÀlls de betrÀffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv lÀroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjÀlp av de tidigare studier som presenteras i den hÀr uppsatsen. Anledningen till att jag valde det hÀr Àmnet Àr att jag innan skrivandet inte visste sÄ mycket om samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag Àr dÄliga kunskaper om samer hos bÄde lÀrare och elever.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka progressionen i friluftsundervisningen pÄ tvÄ grundskolor utifrÄn pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för Àmnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med bÄde rektorer, idrottslÀrare och fritidspedagoger tycker jag mig fÄtt en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fÄtt en uppfattning om hur kommunerna ser pÄ friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mÀngden friluftsliv beror pÄ idrottslÀrarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket frÄn skola till skola.

Syftet med examensarbetet Àr att studera vilka Äsikter lÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om en skola för alla, utifrÄn ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ vilka förÀndringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrÄgor som ligger till grund för examensarbetet Àr:Vad sÀger lÀrare i grundskolan och sÀrskolan om en skola för alla?Vilka faktorer pÄtalar lÀrare Àr grundlÀggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lÀrare?LitteraturgenomgÄngen behandlar de faktorer som kan pÄverka hur framgÄngsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa Àr bland andra att en Àndrad mÀnniskosyn krÀvs i samhÀllet, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna frÄn sÀrskolan inte behöver sÀrskiljas, grundskolans elever lÀr sig att acceptera mÀnniskors olikheter och eleverna kan fÄ ett utbyte av varandra.

Avsikten med denna undersökning var att ta reda pĂ„ om de kommunala bostadsbolagen hushĂ„ller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var ocksĂ„ att ta reda pĂ„ om de tar vĂ€lgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som Ă€r rĂ€tt investeringsbeslut i en viss situation beror pĂ„ en mĂ€ngd faktorer men att ha ett fungerande arbetssĂ€tt och metoder för lönsamhetsberĂ€kning Ă€r en förutsĂ€ttning.Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter frĂ„n sex kommunala bostadsbolag i VĂ€stsverige. Bolagen Ă€r ÅmĂ„ls Kommunfastigheter AB, KilsbostĂ€der AB, Grums HyresbostĂ€der AB, Karlstad Bostads AB, HyresbostĂ€der i Karlskoga AB och ForshagabostĂ€der AB.VĂ„r undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nĂ€mligen som en Ă„tgĂ€rd för att skapa framtida vĂ€rden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stĂ€mmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering.

Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. VÄr studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De omrÄden som belysts Àr administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss pÄ skillnaderna och vad som styr förskolorna.Syftet med studien Àr utifrÄn de belysta omrÄdena att ge information till vÄra lÀsare om skillnader i dessa Àmnen. Eftersom det finns sÄ lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för Ätaganden, vill vi ge kÀnnedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna Ät.

I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt ett formativt arbetssÀtt anvÀnds bland lÀrare i idrott/hÀlsa och slöjd. I undersökningen har vi lyft fram hur lÀrarna arbetar med att tydliggöra mÄlen för eleverna. I studien har vi Àven undersökt hur dagens pedagoger tÀnker kring begreppet formativ bedömning.MetodVi anvÀnde oss av en kvalitativ metod tvÄ fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer i Àmnet formativ bedömning. Dessa gjordes pÄ en friskola och i tre kommunala skolor. De intervjuade har inriktning mot grundskolan.

Naturen i Laholm Àr storslagen och variationsrik men Àr en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvÀrden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hÀnt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergÄtt i produktiv granskog och exploateringstrycket pÄ marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvÀrden Àr pÄ vÀg att försvinna och att det skapats barriÀrer i landskapet.Det har aldrig funnits nÄgot samlat dokument över vilka natur- och friluftsvÀrden som finns inom Laholms kommun och dÀrför ska en naturvÄrdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlÀgga och visa den natur som finns inom kommunen.

SammanfattningDen hÀr studien undersöker begreppet HÀlsa i lÀroböcker inom skolÀmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är och gymnasiet. Syftet med uppsatsen Àr att se hur hÀlsa framstÀlls i lÀroböckerna. Undersökningen utgÄr frÄn dessa frÄgor; vilket utrymme ges begreppet hÀlsa i lÀroböcker för de senare Ären inom skolÀmnet idrott och hÀlsa? hur definieras hÀlsa?, vilka perspektiv och teorier finns presenterade i lÀroböckerna? samt uppfyller lÀroböckerna lÀroplanernas hÀlsomÄl? Undersökningen har Ätta lÀroböcker som grund och dessa analyseras utifrÄn en innehÄllanalys med fokus pÄ hur ofta hÀlsa som företeelse nÀmns.Resultatet av undersökningen visar att hÀlsa som företeelse förekommer i mÄnga delar av lÀroböckerna. HÀlsa behandlas inte endast i det explicita avsnittet om hÀlsa utan Àven i andra avsnitt som till exempel friluftsliv, ergonomi, stresshantering och kost.

Genom att följa förÀndringsarbetet pÄ en grundskola under tre Är och dÀr organisera en undervisning baserad pÄ problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning frÄn en som organiseras kring problem. I arbetet ingÄr en attitydundersökning hos elever som undervisats pÄ detta sÀtt och resultatet visar att arbetssÀttet och NO-Àmnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka nÄgot av hur synen pÄ undervisning och lÀrande förÀndrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fÄtt kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lÀr, och detta har lett fram till nya metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhÄllningssÀtt har bara delvis slagit igenom pÄ fÀltet men en pedagogisk debatt pÄgÄr i samhÀllet och ute pÄ olika skolor.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur rektorer kan pÄverka studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jÀmförelse av kommunala gymnasieskolor och fristÄende gymnasieskolor har Àven gjorts och skillnader kan pÄvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fÄtt en djupare förstÄelse för detta fenomen. Studien grundar sig pÄ 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar pÄ att rektorer inte har fÄtt rÀtt förutsÀttningar frÄn varken stat, huvudmÀn eller rektorsutbildning för att förstÄ studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har lÀnge varit viktig för utvecklingen och har pÄ senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) Àr samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sÀtt att mer och mer efterlikna styrmodeller frÄn den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp Àr Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom SkellefteÄ kommun har BSC funnits under en lÀngre tid och Àr en etablerad styrmodell inom kommunen.

I Sverige finns det nÀstan 300 myndigheter som kontrollerar olika delar av livsmedelskedjan frÄn jord till bord. De flesta av dessa myndigheter Àr kommunala nÀmnder som genom sina tjÀnstemÀn sköter tillsynen av mÄnga olika sorters livsmedelsverksamheter. En av dessa verksamheter Àr gÄrdsmejerier och andra mindre mejerier som i mÄnga kommuner Àr de anlÀggningar med högst riskklassning och dessutom oftast unika i sitt slag, vilket stÀller storakrav pÄ de kommunala livsmedelsinspektörerna.Den konflikt som ofta kan uppstÄ vid de tillsynsbesök som inte motsvarar bÄda parters förvÀntningar och önskningar kan ofta leda till misstro och en dÄlig dialog. Detta kan leda till problem bÄde för företagare och för inspektörer som fÄr ett sÀmre arbetsklimat. För att komma till rÀtta med dessa problem mÄste man undersöka vad som fungerar bra och lÀra sig av dessa goda exempel.

VÄrt informationssamhÀlle stÀller allt högre krav pÄ den enskilda individens lÀs- och skrivförmÄga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar pÄ att svenska elevers kunskaper kring lÀsning och skrivning har försÀmrats genom Ären. Vad kan detta beror pÄ? Hur arbetar dagens skola, utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja lÀs- och skrivkompetensen? FrÄgor som rör skolan Àr stÀndigt med i samhÀllsdebatten och skolans uppdrag förÀndras i takt med att politiska idéer och vÀrderingar i samhÀllet skiftar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om hur speciallÀrare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers lÀs- och skrivutveckling. VÄr teoretiska ansats utgÄr bÄde frÄn ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv dÀr lÀrarberÀttelser utgör vÄrt empiriska material.

JÀmstÀlldhet Àr ett vitt begrepp vilket kan göra det svÄrt att tillÀmpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare nÀr detta vida begrepp ska ge konkret vÀgledning i den direkta fysiska planeringen, alltsÄ nÀr det stÀlls krav pÄ nÄgot som Àr sÄ brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. SÀrskilt nÀr det inte heller explicit finns nÄgot stöd i plan- och bygglagen. UtifrÄn detta Àr det intressant att undersöka hur kommuner anvÀnder begreppet jÀmstÀlldhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstÄs inom den fysiska planeringen.Syftet med uppsatsen Àr att studera om och hur begreppet jÀmstÀlldhet anvÀnds i kommunala översiktsplaner. Vidare Àr syftet att undersöka om det gÄr att finna diskurser om jÀmstÀlldhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jÀmstÀlldhet.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen utgÄr frÄn och ska besvara Àr följande:Hur anvÀnds jÀmstÀlldhet i de kommunala översiktsplanerna?I vilka sammanhang anvÀnds jÀmstÀlldhet? Inom vilka Àmnen anser kommunerna att det Àr relevant att lyfta jÀmstÀlldhetsperspektivet?Vilka förestÀllningar om jÀmstÀlldhet förekommer? Hur förstÄs begreppet?För att besvara frÄgestÀllningarna har en diskursanalys genomförts.