F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

I den aktuella kursplanen för svenska pÄ grundskolan, Lpo94, gÄr det att utlÀsa att svenskÀmnet inte ska delas upp i delmoment, utan att sprÄk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar pÄ hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebÀra problem för lÀrarna. Denna uppsats strÀvar efter att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare tillÀmpar skönlitterÀr undervisning och om skönlitteratur Àr ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar Àven elevernas uppfattning av den sköntlitterÀra undervisningen de fÄr i skolan. För att bÀttre förstÄ de verksamma lÀrarnas arbetssÀtt har en grundlig genomgÄng av litteratur? och receptionsforskning genomförts.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn pÄ sin yrkesroll i den kommunala Àldreomsorgen. Metod: studien Àr en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkÀtstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkÀten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat mÄnga Är inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka vilka positiva effekter som forskning visat att skoltra?dga?rdsarbete har fo?r elever i grundskolan. Vidare hade vi fo?r avsikt att go?ra en kartla?ggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet a?r grundat pa?. Na?r o?ver- siktsla?sningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudomra?den: skolre- sultat, ha?lsa och social utveckling.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken kunskap som krÀvs för att undervisa barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa, samt vad lÀraren kan göra för att underlÀtta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frÄgorna hur, vad och varför stÄr i fokus, arbetet kommer ocksÄ att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vÄrt arbete.Alla intervjuade lÀrare har pÄpekat att vid undervisning av barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa Àr det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska fÄ sÄ bra skolgÄng som möjligt har det framkommit att det krÀvs en förstÄelse och kunskap om funktionshindret hos lÀraren.

Detta arbete syftar till att framstÀlla lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ÀmnesomrÄdet matematik och mer specifikt inom brÄk. Planeringen Àr tÀnkt att kunna tillÀmpas i grundskolans senare Ärskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vÄrt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda omrÄden sÄ som utomhuspedagogik, laborativt arbetssÀtt, lÀrande, grupparbete samt brÄk. Resultatet blev en planering som strÀcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lÀrarhandledningar. Lektionerna innehÄller del- helhets- och operationsbegreppen för brÄk samt applicering av de fyra rÀknesÀtten pÄ brÄktal..

SammanfattningSamarbetet med förÀldrar Àr en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgÄng ska bli sÄ bra som möjligt. UtifrÄn detta Àr syftet med vÄrt examensarbete att fÄ en inblick i hur förÀldrar till barn som har Downs syndrom ser pÄ sina barns skolgÄng. VÄr frÄgestÀllning lyder: Vilken möjlighet att vÀlja skolform för sina barn upplever de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten att de har? Hur ser de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten pÄ sina barns skolplacering? Om de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten hade möjlighet att vÀlja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseÄr nÄgon pÄverkan för hur förÀldrarna har svarat?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att anvÀnda oss av en enkÀt. EnkÀten lÀmnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem förÀldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och tvÄ som gÄtt inom trÀningsskolan.

Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tÀnkbar förklaring till detta Àr den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har ocksÄ visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfÀrdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete Àr att undersökavad som kan pÄverka betygsÀttningen i matematik utöver de kunskaper och fÀrdigheter somenligt kursmÄl och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vÄrt syftehar vi utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar; ?Vilka uppfattningar har de medverkande lÀrarna omvilka yttre faktorer som kan pÄverka betygsÀttningen i matematik?? och ?Finns det skillnader ihur detta upplevs pÄ olika skolor och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?? För att besvara vÄrafrÄgestÀllningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklÀrare verksamma igrundskolans senare Är i tvÄ olika kommuner.

Studien utfördes med syfte att belysa lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell mötesplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna;Vilka uppfattningar har lÀrare i grundskolans senare Är om vad som kan pÄverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lÀrare i grundskolans senare Är innebörder av mÄngkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade fem lÀrare i grundskolans senare Är. Den undersökta skolan har större andel elever med utlÀndsk bakgrund Àn det nationella genomsnittet. De intervjuade lÀrarna hade olika undervisningsÀmnen, och Àven skilda erfarenheter av mÄngkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lÀrarna berörde liknande teman nÀr vi samtalade om skolan som mÄngkulturell mötesplats.

Bakgrund: Antalet Àldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhÀllet. Nationella satsningar pÄgÄr för att Ästadkomma en sammanhÄllen vÄrd och omsorg för de multisjuka Àldre.Syfte: Att beskriva primÀrvÄrdslÀkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka Àldre i ordinÀrt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inlÀggning i slutenvÄrden.Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer dÀr sammanlagt 15 sjuksköterskor och lÀkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering.Resultat: Informanterna anser att flera faktorer pÄverkar om de multisjuka Àldre kan vÄrdas kvar hemma, samverkan mellan primÀrvÄrdslÀkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivÄ i ordinÀrt boende krÀver ocksÄ andra resurser. En medicinsk vÄrdplanering underlÀttar men eftersom de mest sjuka Àldres tillstÄnd snabbt kan förÀndras behöver de regelbundna hembesök. Detta Àr en förutsÀttning för att den medicinska sÀkerheten ska tryggas, sÀrskilt efter utskrivning frÄn slutenvÄrden.  En utebliven planering och bristande information till patient och nÀrstÄende ökar risken för sjukhusinlÀggningar som hade kunnat undvikas.

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklÀrare samt framstÀllningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna sprÄk frÄn 2011 ur LÀroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa tvÄ analyser jÀmförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna sprÄk frÄn 2000 i anslutning till LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgÄr frÄn Tornbergs tre kulturperspektiv, som anvÀnds som idealtyper vid analysen av lÀrarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet Àr att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de bÄda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock Ät dÄ kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn dÀr nation och kultur inte nödvÀndigtvis mÄste höra samman. FransklÀrarna tycks uppdelade i tre grupper.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom Àldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön dÀr det pÄstÄs att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de stÀndigt kÀnner sig stressade och inte kÀnner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstÀmmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som rÄder inom den offentliga sektorn pÄverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de fÄr minskat handlingsutrymme och dÀrmed försÀmrad psykosocial arbetsmiljö. VÄrt underlag för denna studie Àr baserad pÄ 176 enkÀtsvar frÄn nio verksamheter i Stockholms lÀn samt Ätta stödintervjuer.

Det stora temat för den hÀr undersökningen Àr att förstÄ hur elever i grundskolans senare del uppfattar fysikundervisningen med avseende pÄ svÄrighetsgrad. I tillÀgg till detta undersöks elevernas intresse för fysikÀmnet samt ytterligare nÄgra faktorer vilka kan förklara uppfattningen om detta Àmne. Undersökningen bestÄr av en enkÀtundersökning dÀr elever fÄtt ange till vilken grad de hÄller med om olika pÄstÄenden. Slutsatsen av svaren Àr att det Àr stor spridning i Äsikt om hur svÄrt fysikÀmnet Àr. Detsamma gÀller för frÄgan om hur intresserade eleverna Àr för Àmnet. Slutsatsen Àr att det inte enkelt gÄr att sÀga om fysikÀmnet upplevs svÄrt eller inte, dÄ spridningen Àr för stor.

Arbetet för ett mer jÀmstÀllt samhÀlle, och hur detta kan uppnÄs genom den fysiska planeringen, Àr högst intressant och ett stÀndigt aktuellt Àmne att debattera. Det har tidigare pÄvisats att behandlingen av jÀmstÀlldhet i den kommunala översiktsplanen Àr milt uttryckt, otillfredsstÀllande. FrÄgan Àr om det fortfarande finns tendenser att arbetet för ett ökat jÀmstÀllt samhÀlle inte behandlas pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt i den översiktliga planeringen, eller om detta Àr nÄgot kommunerna i landet har Àndrat pÄ? Syftet med detta kandidatarbete Àr inte att explicit svara pÄ dessa ovanstÄende frÄgor, utan ligger i att finna ett antal ?analysverktyg? för att undersöka hur ett urval av översiktsplaner behandlar jÀmstÀlldhet. Kunskap om genus och mÀnniskors vardagsliv Àr viktiga aspekter i arbetet mot ett ökat jÀmstÀllt samhÀlle. Det Àr dÀrför begreppen jÀmstÀlldhet, vardagslivsperspektiv och genus som kommer genomsyra analysen av de utvalda översiktsplanerna. Analysdelen behandlar översiktsplanerna var och en genom kortare beskrivningar över hur respektive kommun resonerar i olika frÄgor, och en analys utifrÄn en jÀmstÀlldhetsaspekt belyser avsiktliga eller oavsiktliga konsekvenser av detta. Avslutningsvis kommer arbetets frÄgestÀllning besvaras och en diskussion föras kring huruvida behandlingen av jÀmstÀlldhet i de kommunala översiktsplanerna kan anses vara bra eller inte utifrÄn det forskningsunderlag som studerats..

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur lÀrare belyser och arbetar med begreppet hÄllbar utveckling i de samhÀlls- respektive de naturorienterade Àmnena i grundskolans senare Är. I undersökningen har kvalitativa intervjuer anvÀnds dÀr de medverkande lÀrarna har fört fram sina tankar kring hÄllbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hÄllbar utveckling sker omedvetet trots att lÀro- samt kursplaner innehÄller begreppet. De dimensioner som hÄllbar utveckling innefattar Àr uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta Àmnesblocken emellan..