Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av sÀrskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks Àven vad som kan frÀmja respektive försvÄra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av förÀldrar, elever och lÀrare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivÄ, bÄde vad gÀller integrering av sÀrskoleelever i skolans styrdokument och i samhÀllets syn pÄ inkludering. Intervjuerna visar att integrering av sÀrskoleelever i grundskolan inte Àr sjÀlvklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolÄren. NÀr eleverna vÀxer blir samspelet med klasskamraterna svÄrare. Intervjuade förÀldrar, elever och lÀrare beskriver bÄde gemenskap och utanförskap i skolan, och Àven hur skolans organisation, instÀllning och okunskap ibland försvÄrar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering Àr olika egenskaper hos lÀraren.

Uppsatsen belyser fysikundervisning ur ett kulturperspektiv. En multivariatanalys ?principalkomponentsanalys ? har genomförts för att kartlÀgga fysikundervisningskulturer pÄtidigare respektive senare Är inom grundskolan. Syftet Àr att undersöka vilka likheter ochskillnader som finns mellan olika fysikundervisningskulturer för att ? med hjÀlp av tidigareforsking och litteratur ? se vilka möjligheter och problem som kan uppstÄ för elever och lÀrarei och med dessa fysikundervisningskulturer.

VÄr studies syfte Àr att beskriva och analysera hur danslÀrare respektive danspedagoger ser pÄ sin dansundervisning samt dans som eget Àmne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare Ärskurser och jÀmföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om tankar om dans skiljer sig frÄn lÀrare och pedagoger verksamma inom grundskolan jÀmfört med lÀrare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag anvÀnder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola stÄr för och de fem aspekterna som det bygger pÄ. Vi presenterar Àven dans som eget Àmne i gymnasieskolan.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att fÄ insikt hur musiklÀrare för grundskolans senare Är planerar, genomför och organiserar ?Musikens sammanhang och funktioner?, en del av musikÀmnets centrala innehÄll. Det centrala innehÄllet Àr obligatoriskt och ska ingÄ i undervisningen. Musikens sammanhang och funktioner innebÀr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Avsikten med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om frÄgestÀllningar angÄende musiklÀrares förhÄllningssÀtt till att undervisa inom detta specifika omrÄde.

Individualisering Àr nÄgot som det tydligt stÄr i skolans lÀroplan att vi alla pedagoger mÄste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med bÄde specialpedagog, speciallÀrare och klasslÀrare undersökt deras syn pÄ individualisering i grundskolan och hur de anvÀnder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har Àven kopplat detta till för- och nackdelar med integrering av elever och hur detta kan pÄverka undervisningen i skolan.De respondenter jag anvÀnt mig av var alla överens om att individualisering Àr nÄgot som Àr vÀldigt viktigt, oavsett om du arbetar i sÀrskolan eller vanliga skolan. Detta pÄ grund av flera olika anledningar. Bland annat sÄ kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lÀra eftersom de kan bli tilldelade för svÄra uppgifter, vilket skapar kÀnslan av ett misslyckade.

Undersökningen handlade om stress, coping och utbrÀndhet bland anstÀllda inom den kommunala hemtjÀnsten. Syftet med undersökningen var dels att undersöka sambanden mellan upplevd stress och tre dimensioner av utbrÀndhet (emotionell utmattning, cynism och prestationsförmÄga), dels att undersöka vilka copingstrategier som Àr associerade med dessa utbrÀndhetsdimensioner. Ytterliggare ett syfte var att undersöka om de anstÀllda kunde karaktÀ-riseras som utbrÀnda. Ett frÄgeformulÀr distribuerades till 100 anstÀllda inom den kommunala hemtjÀnsten i Malmö svarsfrekvensen var 41 %. Stress mÀttes med Perceived Stress Scale (PSS), coping har mÀttes med Brief COPE och utbrÀndhet mÀttes med Maslachs Burnout Inventory (MBI).

KlimatförÀndringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvÀmningar. En sÄdan utveckling skulle bli sÀrskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvÀmningsriskerna förvÀntas öka i Sveriges uppfattas ÀndÄ boende med nÀrhet till vatten som attraktivt och efterstrÀvansvÀrt vilket leder mÄnga kommuner till att vilja göra satsningar pÄ nybyggnationer inom sÄdana omrÄden. Karlstad Àr en av de svenska stÀder som bedöms komma att drabbas hÄrt av översvÀmningar till följd av klimatförÀndringarna men samtidigt ocksÄ en av de stÀder dÀr inriktningen pÄ att bygga och utveckla omrÄden vid vatten Àr tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen.

Under de Är jag sjÀlv gick i grundskolan samt under de VFU-perioder som jag haft under min lÀrarutbildning har slöjd i fÀrskt trÀ skett i vÀldigt liten omfattning. Med fÀrskt trÀ menar jag trÀ som nyligen blivit tillkapat ute i skogen, trÀ som inte torkat. NÀr jag Är 1998 började pÄ slöjdlinjen vid Vindelns Folkhögskola fick jag pÄ allvar prova pÄ hur man kunde anvÀnda sig av fÀrskt trÀ vid tillverkningen av olika slöjdföremÄl. Snabbt insÄg jag att fÀrskt trÀ var bÄde enkelt och smidigt att anvÀnda sig av i slöjden. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka möjligheter som finns för att anvÀnda sig av slöjdande i fÀrskt trÀ i grundskolan.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som anvÀnds inom ÀmnesomrÄdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare Är. VÄr avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som anvÀnds inom ÀmnesomrÄdet reproducerar eller ifrÄgasÀtter rÄdande normer gÀllande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgÄ frÄn ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottlÀggas.Studien visar att materialet som anvÀnds i sex och samlevnadsundervisningen till stor del Àr reproducerande av heteronormen och det rÄdande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella lÀggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.

Inom den teoretiska filosofin sÄ finns det ett antal klassiska texter och argument som de flesta förr eller senare kommer i kontakt med. En av dessa texter Àr den uppsats medtiteln Time som John McTaggart Ellis McTaggart fick publicerad 1908. Uppsatsen Àr ett försök att övertyga lÀsaren om tidens beskaffenhet, för att senare konstatera att det ÀrsjÀlvmotsÀgande att pÄstÄ att nÄgonting skulle ha egenskapen att finnas i tiden. McTaggarts egen slutsats, att tiden inte existerar, Àr en stÄndpunkt som Àr som gjord för att skapa debatt och debatt kring texten har det blivit..

This study investigates the relation between cyberbullying and traditional bullying (in school). In previous research it has been argued that one should separate cyberbullying and traditional bullying both in definitional and measurements issues. However, in Swedish school, there are no marked differences between the two forms of bullying, teachers are responsible to prevent them both. The research is based on 3925 students in years 3-9 (1950 girls and 1975 boys) in 19 schools in the Gothenburg region and two from the Stockholm region. The students have taken a digital survey at school, regarding both traditional and cyber bullying.

Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, vÀlbefinnande och lÀrmiljö. Studien i denna uppsats Àr en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som Àr skapat för lÀrare i grundskolans senare Är för att utvÀrdera, analysera och utveckla en lÀrmiljö. Verktygets innehÄll utgÄr ifrÄn en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lÀrmiljö: Stimulans, kompetens, lÀrande, kontroll, sÀkerhet, hjÀlpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte Àr att undersöka anvÀndbarhet, identifiera förbÀttringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget Àr tillförlitligt, och kan antas mÀta kvaliteten pÄ relevanta aspekter av elevers lÀrmiljö som det avser att göra. TvÄ klasser pÄ tvÄ grundskolor var föremÄl för studien, dÀr sammanlagt sex lÀrare och sex elever deltog.

LÀstester genomförda av IEA, PIRLS och PISA, bÄde inom Europa och i vÀrlden, har visat att eleverna i Sverige genom Ären har uppnÄtt allt sÀmre resultat pÄ lÀstester. Att kunna lÀsa Àr nÄgot som Àr nödvÀndigt för att kunna fungera i vÄrt samhÀlle, bÄde i skolan, senare i yrkeslivet och i privatlivet.Examensarbetets övergripande syfte Àr att undersöka vilka faktorer i skolan som kan ha del i den sjunkande lÀs- och skrivförmÄgan hos eleverna. Examensarbetet förtydligar begreppet literacy nÀrmare och redogör för de faktorer som vi, genom en avgrÀnsad sökning, funnit kan ha pÄverkan pÄ elevernas studieresultat. DÄ lÀroplanen Àr det dokument som skolan ska förhÄlla sig till, finns det i examensarbetet en jÀmförelse om vad som skrivs om undervisning och Àmnet svenska mellan Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Metoden som anvÀnds i denna uppsats Àr kvalitativ intervju. I studien deltog tre lÀrare som arbetat i ca 15 Är inom lÀs- och skrivundervisning.

I det hÀr arbetet synliggörs vÄra styrdokument pÄ skolans omrÄde, de statliga, kommunala och lokala, utifrÄn den tes/frÄga som lyder; ?Tar man grundlÀggande vÀrden pÄ allvar? Tar man barns frÄgor om livet, pÄ allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn pÄ en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat Àr som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen Àr viktiga som utgÄngspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn pÄ medmÀnniskor Àr mycket viktigt - det utvecklande mÀnskliga mötet. Synliggör vÀrden, normer, tankar och idéer och vÄga visa att du söker svar. Begrepp och vÀrden Àr otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet Àr att följa idéer och tankar som Àr presenterade i vÄra styrdokument.

Studiens syfte Àr att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser pÄ specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrÄgor idag. Undersökningen lutar sig pÄ det positivistiska synsÀttet utifrÄn Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar pÄ fem frÄgor; vad Àr skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsÀttningar krÀvs för en ?framgÄngsrik? skola, vilka förutsÀttningar krÀvs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade tvÄ specialpedagoger, tvÄ rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.