Detta arbete har som syfte att åskådliggöra högstadieelevers mentala kartor och dess kunskaper om storleksrelationer på världskartan. Som uppföljning av detta är ett ytterligare syfte att presentera tillvägagångssätt för att kunna arbeta med den mentala kartan för att få denna att i en högre grad överensstämma med verkligheten.                             Som bakgrund till elevernas mentala kartor presenteras hur olika länder representeras i media och vilket utrymme dessa får, samt att läroböcker i geografi från fyra olika förlag analyseras rörande deras presentation av världskartan.                             För att kartlägga elevernas kunskaper om storleksrelationer på världskartan har en enkätundersökning gjorts med 137 högstadieelever i en svensk grundskola. Resultatet av enkätundersökningen presenteras, analyseras och sätts i relation till tidigare forskning. Utifrån resultatet av enkätundersökningen och analysen av tidigare undersökningar görs ett försök att presentera arbetsmoment och strategier för att motarbeta de avvikelser som uppmärksammats mellan elevernas mentala kartor och den faktiska jordgloben. .

Alla människor behöver kunskaper i matematik. Anmärkningsvärt är dock att många elever inte når betyget G i skolår nio. I denna undersökning lyfts åsikter från lärare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nå högre måluppfyllelse i matematiken i skolår nio. Även skolledarnas och lärarnas åsikter om hur ekonomin påverkar detta arbete undersöks. Metoden som använts i studien är en kvalitativ undersökning i form av en enkät med öppna frågor.

SammanfattningStudien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska..

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i sex- och samlevnadsundervisningen i två muslimska länder, Iran och Turkiet, och på så sätt ge förståelse för hur religion och kultur kan påverka sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter säger oss att sex- och samlevnadsundervisningen på mångkulturella skolor i Sverige bäddar för konflikter då invandrarföräldrars värderingar inte stämmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fältarbete i de båda länderna och intervjuat lärare och rektorer, med koppling till sex- och samlevnadsundervisningen, för att få svar på våra frågeställningar. Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien är i fokus i sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive länderna. Därtill uppenbarades ?tabuområden? inom ämnesinnehållet.

Matematik A (Matematik 1) ar ett karnamne, vilket innebar att amnet kraver att du minst far ett godkant betyg for att kunna fa ut sitt slutbetyg. Trots detta tenderar dagens elever att bli allt samre i matematik. Syftet med denna studie ar att undersoka om det i ett tidigt skede gar att identifiera elever som riskerar att bli underkanda i matematik. For att na syftet, undersoktes mojliga monster mellan forstaarselevers resultat pa matematik- och svenskdiagnoser i borjan pa terminen samt slutbetyg i Matematik A pa en gymnasieskola. Till undersokningen anvands tre datainsamlingsmetoder, sammanstallning av insamlat material (matematik- och svenskdiagnoser och slutbetyg), intervjuer och en gruppdiskussion.

Den svenska skolan går mot en mer individinriktad framtid och gymnasieskolan har politiskt ställda krav på sig att bedriva en undervisning med utgångspunkt i elevernas förutsättningar och behov. Min erfarenhet är dock att den mesta undervisningen koncentreras till att hjälpa de svaga eleverna och har sin utgångspunkt i deras förutsättningar. Detta innebär att de högpresterande eleverna hamnar i skymundan. Det här examensarbetet är en undersökning av de högpresterandes skolsituation i dagens individualiserade gymnasieskola. Syftet med studien är att kartlägga de högpresterande elevernas studiesituation utifrån de politiskt ställda kraven på en individanpassad skola.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers fysiska aktivitetsvanor. Ämnet idrott och hälsas utveckling i Sverige ligger som en grund i arbetet samt vilka effekter den fysiska aktiviteten har, både för individens välbefinnande men också för samhället vi lever i. Studien omfattar totalt 82 elever och genomfördes på en gymnasieskola i Kalmar. Undersökningen är en kvantitativ studie som utfördes med enkäter, bestående av 8 frågor. Resultatet visar att majoriteten anser att skolidrotten är betydelsefull.

Syftet med detta arbete var att undersöka om mobbning visar på några skillnader i förskolan jämfört med skolan, enligt specialpedagogers, förskollärares och lärares uppfattningar. Arbetet gick även ut på att klargör olika uttryck av mobbning i förskola och skola. Genomförandet av arbetet skedde genom intervjuer med grundskolelärare, förskolelärare, specialpedagoger samt en förskolechef. Vi har även presenterat litteratur kring ämnet mobbning samt tidigare forskning. Respondenterna i vårt arbete ansåg sig se en skillnad i utförandet av mobbning mellan förskola och skola.

Titeln på denna studie är ett citat från en klasslärare. Som titeln indikerar syftar denna studie till att se hur verksamma lärare på sjukhusskolan och klasslärare arbetar för att elever med diagnosen cancer ska uppnå kunskapskraven. Forskningen om detta ämne är begränsad varför det behöver utforskas mer. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer med verksamma lärare genomförts. Resultatet visar att det är svårt för klasslärare att göra en bedömning av en elev som är sjuk och därmed inte kan delta i den ordinarie undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka grundskoleelevers (åk 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en åtskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhållningssätt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhålla sig till säger om det ålagda uppdraget, har analyserats utifrån de olika demokratiska perspektiven. En enkätundersökning med 98 elever i skolår 9 på fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. Enkätsvaren har jämförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger.

Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot.

Denna uppsats behandlar fysiklaborationer på gymnasienivå och huruvida lärarens syfte med en sådan sammanfaller med vad eleverna registrerar som viktigt. Uppsatsen i sig kan sägas vara av kvalitativ natur med ett kvantitativt inslag. Undersökningen gjordes på ett naturvetenskapligt program vid en gymnasieskola i norra Sverige. De berörda eleverna observerades, intervjuades och fick svara på en enkät medan läraren endast intervjuades. Utifrån resultaten av dessa drogs slutsatsen att lärarens förutbestämda mål uppfylldes i hög grad av eleverna med avseende på faktakunskaper och den inledande kvalitativa förståelsen.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsärskola då det gäller integrerade grundsärskoleelever på högstadiet och hur förutsättningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsärskoleeleverna då de är integrerade i grundskolan. Teori: Studien är inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som är ett relationellt perspektiv där man studerar människan i sitt sammanhang med fokus på inkluderingsfrågor. Metod: Studien är en mikroetnografisk fallstudie utförd på en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer använts som metod.Resultat: I resultatet framträder samverkan kring integrering på formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras också.

ITses som en naturlig och betydelsefull del i samhället. För att kunna mötasamhället krävs idag att skolan följer med i IT-utvecklingen. Skolan måsteimplementera och utveckla användande av IT vilket ställer krav på tekniken, skolan och lärarna som handskas med tekniken. Syftet med studien var att nåförståelse om hur lärare upplever att använda IT i skolan, med en hermeneutiskansats. För att kunna nå förståelse om det samlades det empiriska materialet invia intervjuer med fyra lärare som arbetar på en kommunal grundskola som hartillgång till IT-artefakter och där lärarna efter sin förmåga i kompetens ochtillgång till teknik använder IT i sin undervisning.