Sök:

Sökresultat:

167 Uppsatser om Grundläggning pć lera - Sida 11 av 12

SÀttningar i sulfidjord: uppföljning och utvÀrdering av sÀttningars storlek och tidsförlopp, vÀg 760 i Norrbotten

Sulfidjord anses allmÀnt vara en problemjord ur geoteknisk synvinkel. I allmÀnhet Àr sulfidjord sÀttningsbenÀgen och krypsÀttningar kan bli stora. Sulfidjord betraktas Àven som problematisk ur ett miljöperspektiv dÄ den i kontakt med syre oxiderar och produkterna av det kan försura mark och vatten. Sulfidjordens sÀttnings- och krypegenskaper utgör svÄra problem vid vÀg- och jÀrnvÀgsbyggnad dÀr stora mÀktigheter pÄ lösa sediment ofta pÄtrÀffas. Efter vÀg 760 i Norrbotten pÄtrÀffas just ett sÄdant omrÄde pÄ 660 meter med ca 10 meters mÀktighet av lösa sulfidsediment i form av silt.

Ny gÄng- och cykelvÀg Södra Sunderbyn Bodvallen - KlÀppenskolan

I början av vÄrterminen 2005 blev vi tilldelade detta examensjobb, som avslutning pÄ YTH-programmet. Uppdragsgivare Àr LuleÄ kommun, Tekniska Förvaltningen. De vill fÄ en projektering utförd pÄ en gÄng- och cykelvÀg i S.Sunderbyn. Den ska gÄ frÄn KlÀppenskolan till Bodvallen lÀngs vÀg 592. Bakgrunden till projektet Àr att de 450 st boende i omrÄdet vill fÄ en trafiksÀker miljö framförallt för gÄende och cyklister.

Frivilligt revisoranlitande för de svenska smÄföretagen : -En studie om vilka anledningar som finns till valet att behÄlla företagets revisor-

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Kemisk fa?llning av sorteringsvatten

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Resande seniorer pÄ nÀtet

Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.

SÀsongslagring av solvÀrme

I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.

Utformning av ett digitalt trÀningstillbehör för rullskidÄkning

Ro Rollytech AB Ă€r ett företag med visioner om ett nytt trĂ€ningssystem för rullskidĂ„kare, dĂ€r Ă„karen ska kunna samla in data under trĂ€ning/tĂ€vling och sedan fĂ„ möjligheten att utvĂ€rdera denna efter passet. I ett samarbete mellan LuleĂ„ tekniska universitets avdelning för Industriell design och Institutionen för systemteknik fick Rollytech under vĂ„ren 2006 chansen att pĂ„börja arbetet med sin idĂ©. Ett digitalt trĂ€ningstillbehör skulle utvecklas utrustad med en touch screen för navigering och med teknik som skulle möjliggöra trĂ„dlös kommunikation mellan trĂ€ningstillbehöret och en rullskida. Den rullskida som skulle anvĂ€ndas var en ny del av Rollytechs sortiment: en skida i glasfiberkomposit som Rollytech samtidigt hade under utveckling i företagsorten Öjebyn. Arbetet med att ta fram tillbehörets skal skedde genom ett examensarbete av Alexandra Teterin och Erika Hedvall som avslutning pĂ„ deras studier i Industriell design.

Utformning av ett digitalt trÀningstillbehör för rullskidÄkning

Ro Rollytech AB Ă€r ett företag med visioner om ett nytt trĂ€ningssystem för rullskidĂ„kare, dĂ€r Ă„karen ska kunna samla in data under trĂ€ning/tĂ€vling och sedan fĂ„ möjligheten att utvĂ€rdera denna efter passet. I ett samarbete mellan LuleĂ„ tekniska universitets avdelning för Industriell design och Institutionen för systemteknik fick Rollytech under vĂ„ren 2006 chansen att pĂ„börja arbetet med sin idĂ©. Ett digitalt trĂ€ningstillbehör skulle utvecklas utrustad med en touch screen för navigering och med teknik som skulle möjliggöra trĂ„dlös kommunikation mellan trĂ€ningstillbehöret och en rullskida. Den rullskida som skulle anvĂ€ndas var en ny del av Rollytechs sortiment: en skida i glasfiberkomposit som Rollytech samtidigt hade under utveckling i företagsorten Öjebyn. Arbetet med att ta fram tillbehörets skal skedde genom ett examensarbete av Alexandra Teterin och Erika Hedvall som avslutning pĂ„ deras studier i Industriell design.

Fiskfo?rso?rjning genom odling : Dess ha?llbarhet och framtid

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

FinjordsflÀckar i överballast

Banverket Norra Banregionen har pÄ senare tid uppmÀrksammat ett vÀxande problem med finjordsförorenad makadamballast, sÄ kallade finjordsflÀckar, utmed flertalet bandelar. FinjordsflÀckar i överballasten Àr ett problem eftersom de bland annat misstÀnks kunna orsaka oroliga spÄrlÀgen med kontinuerliga spÄrjusteringar, lokala fartnedsÀttningar och eventuella urspÄrningar som följd. Banverket befarar att problemen kommer att accelerera till följd av planerade ökningar av axellaster och höjda hastigheter. Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete var att identifiera möjliga orsaker till uppkomst av finjordsflÀckar i jÀrnvÀgens överballast. I arbetet skulle Àven ett underlag tas fram med förslag till möjliga ÄtgÀrder att undvika problemen med finjordsflÀckar.

Textile Electronics -Screentryckta konduktiva ledningsbanor pa? textila material

Studien underso?ker mo?jligheten att anva?nda ledande partiklar besta?ende av silver- belagda kopparflingor, fo?r att tillverka konduktiva ledningsbanor pa? textilsubstrat. Syftet med denna studie har varit att tillverka de banorna med hja?lp av screentryck- teknik. Sammansa?ttningen av bela?ggningsformuleringen har en stor inverkan pa? den be- lagda textilen och de ledande egenskaperna.

Stabilisering av sulfidjord med flygaska och cement

Sulfidjord bestÄr av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehÄller höga halter av jÀrnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt material. I Sverige förekommer den i ett brett strÄk lÀngs Norrlandskusten frÄn GÀvle i söder till Haparanda i norr. DÄ sulfidjord kommer i kontakt med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vÀtejoner och metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva effekter. Urlakning av dessa Àmnen kan orsaka skador hos vÀxter och djur och medföra hÀlsoproblem hos mÀnniskor. Vid byggande pÄ och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och kostnadsskÀl, grÀva bort sulfidjorden utan istÀllet nyttja den som undergrund.

TrÀpÄlnings inverkan pÄ den odrÀnerade skjuvhÄllfastheten i sulfidhaltig kohesionsjord: En fallstudie pÄ vÀg 685 Vibbyn - SkogsÄ, Bodens kommun

Sulfidjord Àr i allmÀnhet betraktad som en problemjord ur geoteknisk synvinkel dÄ jorden Àr sÀttningsbenÀgen och ofta har relativt lÄg skjuvhÄllfasthet. I och med att jorden oxiderar vid kontakt med syre och dÄ bildar försurande produkter klassificeras den som en problemjord ur ett miljöperspektiv. PÄ grund av sulfidjordens ofördelaktiga geotekniska egenskaper uppstÄr problem i samband med byggnation av vÀg- och jÀrnvÀgskonstruktioner pÄ dessa lösa sedimentjordar.KippelbÀcksbron som ligger lÀngs med vÀg 685 mellan Vibbyn och SkogsÄ i Boden kommun har genomlidit stora sÀttningar och Ärligen drabbats av översvÀmningar till följd av detta. Senast vÀgen och bron reparerades och rustades upp var 1992, sedan dess har bron och den anslutande vÀgen satt sig med ungefÀr 2 meter. SÀttningarna orsakades till följd av besvÀrliga geotekniska förhÄllan-den och en bristfÀllig konstruktion av bron och den anslutande vÀgen.

Hydraulisk konduktivitet i en morÀn: Inverkan av frys- och tiningscykler vid olika överlaster och packningsgrader

Att gruvindustrin ger upphov till avfall Àr kÀnt sedan lÀnge, varvid brytning av malm som innehÄller sulfider ger miljöfarligt avfall. En del av detta avfall Àr grÄberg. Om sulfider kommer i kontakt med syre oxideras dessa och bildar svaveldioxid och dÀrefter svavelsyra. Svavelsyran bidrar till försurning (minskning av pH) vilket i sin tur bidrar till ökade lakningshastigheter av metaller, frÀmst koppar. Detta ger förhöjda metallhalter i lakvattnet samt en försurning av miljön.

Mind the gap

Jag har i mitt arbete utgÄtt ifrÄn olika hÀndelser för att skapa mina scener. Scenerna Àr mycket allmÀnmÀnskligaoch behandlar Àmnen som vi alla stöter pÄ i livet. Jag försöker förmedla en kÀnsla genom mitt sÀtt att hantera ochforma leran men har ocksÄ arbetat med text för att se vad det kan leda mig i min berÀttarteknik. Texten har varitcentral för mig och jag har funderat mycket pÄ vad den kan göra för ett verk. Jag ville ge ÄskÄdaren en fin ochtydlig vÀg in i arbetet genom att addera text till verken.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->