AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.

En stor del (uppskattningsvis 30%) av primÀrvÄrdens patienter lider av psykisk ohÀlsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med Ängest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkÀtundersökning visar att behandlare inom primÀrvÄrden i JÀmtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig Àr en alltför begrÀnsad metod för att möta behoven hos primÀrvÄrdens patienter. EnkÀtundersökning visar ocksÄ att man anser att rehabgarantin frÀmjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jÀmförelse med andra behandlingsmetoder. NÀr det gÀller kostnadseffektivitet ser man bÄde fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kÀnnetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvÄrden och vilken betydelse bemötandet har för vÄrden. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som Àr utmÀrkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvÄrden och vilken betydelse det har för vÄrden. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsÀttningar och de ska ha ett förhÄllningssÀtt som baseras pÄ respekt, ödmjukhet och empati. En förutsÀttning för en god omvÄrdnad Àr att en omvÄrdnadsrelation, baserad pÄ tillit och förtroende, upprÀttas.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

VÄrt arbete handlar om huruvida leken finns och anvÀnds som redskap kopplat till lÀrandet med klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har Àven lÀst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. VÄr tes Àr att pedagogerna i klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd tar hjÀlp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lÀra eleverna. Syftet Àr att belysa leken och koppla det till lÀrande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd.

Bakgrund: Cancer Àr en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa vÀljer 50-70 % att vÄrdas palliativt i sitt hem. De patienter som vÄrdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie.

Genom att arbeta i den palliativa vÄrden möter sjuksköterskor döende mÀnniskor och deras nÀrstÄende. NÀr sjukdomens förlopp inte gÄr att stoppa men med god omvÄrdnad underlÀttas patientens lidande och dÄ mÄr nÀrstÄende bÀttre nÀr de ser att den sjukes symtom lindras. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. En manifest kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera nio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fyra kategorier; att hantera utmanande situationer; att kunna se nÀrstÄendes behov av information; att visa respekt för andliga och kulturella Äsikter; att anförtros en nÀra relation.

BakgrundFotsÄr Àr en vanlig komplikation hos diabetiker som ofta pÄverkar patientens livskvalitet.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva sjuksköterskors kunskaper med avseende att förebygga och behandla fotsÄr hos patienter med diabetes samt hur sjuksköterskan kan stödja patienterna i sin egenvÄrd.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ design, publicerade mellan 2000-2012. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor behövde öka sina kunskaper vid omvÄrdnaden av patienter med diabetesfotsÄr, medan patienterna efterfrÄgade mer kunskap om sjukdomen och dess komplikationer, samt behövde mer information och ökad motivation till att bedriva sin egenvÄrd. Resultatet visade att utbildning och ökad kunskap om fotsÄr ledde till en bÀttre livskvalitet och ökad egenvÄrd hos diabetespatienterna.Slutsats: BÄde sjuksköterskor och diabetespatienter Àr i behov att förbÀttra sina kunskaper om omvÄrdnaden av fotsÄr. Det Àr viktigt att sjuksköterskan skapar en god relation och en helhetssyn som inbegriper sÄvÀl det fysiska, psykiska som det sociala perspektivet pÄ patienten. Detta förhÄllningssÀtt Àr grunden för att sjuksköterskan ska kunna hjÀlpa och stödja patienten i sin egenvÄrd..

Bakgrund: BarnsjukvÄrden bedrivs idag pÄ ett sÀtt som inkluderar hela familjen i omvÄrdnaden. Det Àr viktigt att öka förstÄelsen för de kÀnslor och behov som förÀldrar till sjuka barn upplever vid de tillfÀllen dÄ deras barn vistas pÄ sjukhus, eftersom sjuksköterskan som omvÄrdnadsansvarig ska kunna möta och tillgodose dessa behov. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka förÀldrars behov och upplevelser av deras barns sjukhusvistelse. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys. Tre teman identifierades relaterat till förÀldrars behov: Miljö, Psykosocialt och Kommunikation.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av sÀrskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola..

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.