Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan ha förmÄga att tillgodose patientens basala och specifika omvÄrdnadsbehov, sÄvÀl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Trots detta tenderar andliga behov att hamna i skymundan. Kritik kan riktas mot att vÄrden har en för endimensionell syn pÄ patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att utöva andlig omvÄrdnad. Studiens resultat baseras pÄ 11 artiklar.

Bakgrund. Uppsatsens utgÄngspunkt var att synliggöra den nÀrstÄendes situation dÄ en anhörig insjuknat i Parkinsons sjukdom. Den nÀrstÄende tvingas in i en förÀndringsprocess och för att beskriva denna anvÀndes begreppet transition som teoretisk förankring. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ kunskap om hur nÀrstÄende till personer med Parkinsons sjukdom upplevde att deras liv förÀndrades under sjukdomsprocessen. Metod: Litteraturstudien bestod av tolv vetenskapliga artiklar frÄn Sverige, Storbritannien, Irland, USA, Canada och Korea.

Syftet med min studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilken syn pedagoger har pÄ arbetet med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut.Resultatet visar att det grundlÀggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rÀttigheter till delaktighet oavsett vilken svÄrighet barnet har. Det visar Àven i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krÀvs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd..

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi har, med utgÄngspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever pÄverkar möjligheterna att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. DÄ vi i första hand var intresserade av att fÄ syn pÄ arbetslagens egna upplevelser ansÄg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktÀr bÀst svarade mot vÄrt syfte. Vi önskade fÄ fram arbetslagens samlade upplevelser kring vÄra frÄgestÀllningar och ansÄg att fokusgruppintervjun dÄ var en god metod.

Syftet med studien Àr att ur vÀntrumsbesökarens perspektiv fÄ en uppfattning om hur miljön i vÀntrummet pÄ en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det gÄr att tillÀmpa digitala tjÀnster för att tillgodose deras eventuella behov. AvgrÀnsningen bestÄr i ett vÀntrum pÄ en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med vÀntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga kÀllor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i vÀntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades dÀrefter kvantitativt.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Bakgrund: Koloskopi utförs i diagnostiskt syfte, vid uppföljningar av olika tarmsjukdomar och i behandlande syfte. I och med ökad livslĂ€ngd, fler cancerfall och utökad screeningsverksamhet kommer antalet koloskopiundersökningar att öka.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som pĂ„verkar patientens situation vid koloskopiundersökning.Metod: I denna litteraturstudie har nio kvantitativa och en tvĂ„-fas studie granskats och analyserats. Sökningarna av artiklarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Även manuell sökning genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och fyra underliggande subkategorier. Fysiska och psykiska faktorer; SmĂ€rta och obehag, Oro.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ djupare kunskap om hur elever i behov av sÀrskilt stöd, med inriktning pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter, agerar i en verkstadsmiljö dÀr arbetet bedrivs tematiskt. LitteraturgenomgÄngen presenterar tidigare forskning, litteratur och styrdokument som behandlar tematiskt arbete och barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi tar Àven upp det sociokulturella perspektivet dÄ detta hjÀlpt oss att fÄ en djupare insikt i vÄrt resultat. Metoden vi anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning. Vi har genomfört fyra observationer av elever i behov av sÀrskilt stöd under olika verkstadspass, samt intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna och intervjuerna har utförts pÄ samma skola. I resultat- och analysdelen finns en beskrivning av skolans tema och exempel pÄ verkstadspass.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrÄn varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med denna studie var att med hjÀlp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förstÄelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av sÀrskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien Àr kvalitativ dÀr fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

?Tidig lÀs- och skrivlek? Pedagogers och förÀldrars tankar om lÀsning och skrivning i förskolan.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Fibromyalgi Àr ett kroniskt tillstÄnd som pÄverkar muskler och leder. SjukdomenutmÀrker sig med kronisk smÀrta över hela kroppen, med massiv trötthet ochsömnproblem. Man rÀknar med att mellan 80 000 och 250 000 Àr drabbade av dennasjukdom i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur fibromyalgipÄverkar individens dagliga liv. Detta gjordes med hjÀlp av databaserna CINAHL,PubMed och AMED.