TelefonrÄdgivning via en sjuksköterska har funnits Ànda sedan 1930-talet men det Àr först de senaste Ären som denna kompetens har erkÀnts som en egen specialitet. Inom vÄrden sker allt fler möten mellan vÄrdgivare och vÄrdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav stÀlls pÄ sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrÄdgivning till personer med psykiska problem. Metoden som anvÀnts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehÄllsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar dÀr fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett kÀnsligt öra samt meningsfullhet.

Huvudargumenten till att införa en flexibel arbetstidsmodell har varit att man vill fÄ större delaktighet för personalen i planeringen av arbetet. FrÄn arbetsgivarsidan vill man fÄ en möjlighet att styra bemanningen efter verksamhetens behov. Denna arbetsform har av de allra flesta uppfattats positivt. Argument som att det blir lÀngre ledigheter lyfts ofta fram, det blir mer tid över till familjen, och att det Àr ganska lÀtt att byta arbetspass i hÀndelse av sjukdom. I denna rapport vill vi betona de nackdelar som en flexibel arbetstidsmodell kan föra med sig.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att fÄ en djup förstÄelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hÀlsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jÀmförelse med andra whiplashskadade. De anvÀnda frÄgestÀllningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas pÄverkan pÄ den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrÄn studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes pÄ en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frÄgestÀllningarna besvarats med hjÀlp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hÀlsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten Ädrog hos sig vid olyckstillfÀllet har resulterat i nedsatt hÀlsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvÀren, speciellt smÀrtan, pÄverkar hennes psykiska vÀlmÄende negativt.

BakgrundMissfall fo?rekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och inneba?r att denna avbryts ofrivilligt fo?re vecka 22. Orsaken a?r sa?llan ka?nd. Ett missfall kan ha olika fo?rlopp och kan kra?va medicinsk eller kirurgisk behandling.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Att vara anhörigvÄrdare till en person med Alzheimers sjukdom innebÀr förÀndringar inom familjen som kan vara svÄra att hantera. Sjuksköterskan kan hjÀlpa anhörigvÄrdaren att lÀttare hantera rollen som vÄrdare genom att ge adekvat information och stöd. Syftet var att undersöka behovet av stöd och information hos anhörigvÄrdare till personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var en litteraturstudie dÀr fyra kvalitativa samt tio kvantitativa artiklar sammanstÀlldes till ett resultat. Resultatet visade pÄ ett stort behov av information och stöd under hela sjukdomsprocessen.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Den ökande stressen bland hÀlso-och sjukvÄrdspersonal uppmÀrksammas tid efter annan i olika medier. Omstruktureringar och upplevda neddragningar i vÄrden har lett till högre arbetsbelastning, vilket i sin tur pÄverkat arbetsförhÄllandena och det psykiska vÀlbefinnandet hos personalen i negativ riktning. OmvÄrdnaden skall ges i en anda av respekt och förstÄelse för den enskildes integritet, och den som Àr i störst behov av omvÄrdnad skall prioriteras. Syftet var att beskriva förekomstoch upplevelserav samvetsstress bland sjuksköterskor verksamma pÄ kirurgiska vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Sverige, med hjÀlp av instrumentet Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). Studien,dÀr 60 enkÀter analyserades (svarsfrekvens 64,5 %),visadeatt sjuksköterskornaofta upplevdesamvetsstress i relation till sitt arbete.

MÄnga musiker drabbas av skador pÄ grund av sitt spelande, och mÄnga redan under sin utbildningstid. Skulle man som lÀrare, genom att tÀnka skadeförebyggande redan frÄn början, kunna undvika att ens elever i framtiden drabbas av skador? Mitt syfte med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur tre lÀrare ser pÄ att införa skadeförebyggande ÄtgÀrder pÄ nybörjarnivÄ och hur man skulle kunna göra för att införa det. Eftersom jag sjÀlv ska bli tvÀrflöjtslÀrare inriktade jag mig pÄ just tvÀrflöjtslÀrare, men det mesta som sÀgs Àr allmÀnt och kan appliceras pÄ vilket instrument som helst. Att tÀnka skadeförebyggande eller ergonomiskt handlar inte bara om det fysiska utan en stor del Àr psykiskt dÀrför inriktades en stor del av arbetet till att handla om psykiska och psykosociala frÄgor.

Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.

Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det mĂ„nga motstridigheter. Åsikterna gĂ„r isĂ€r om vilka lösningar som Ă€r bĂ€st för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning fĂ„ insikt i hur man pĂ„ en skola har valt att ge stöd till elever som Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd. För att fĂ„ en uppfattning om skolans alternativa undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa undervisningsformen Ă€r en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag.

Bakgrund: Akut konfusion Àr en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmÀrksamhet samt försÀmrad kognitiv förmÄga, uppfattningsförmÄga och minnesförmÄga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men Àr vanligast bland Àldre patienter i samband med sjukhusvÄrd. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehÄllsanalys baserad pÄ 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.