Sökresultat:
14555 Uppsatser om Grundläggande psykiska behov - Sida 38 av 971
LÀssvÄrigheter i de tidiga Ärskurserna : En litteraturstudie kring lÀsinlÀrningsproblematik och framgÄngsrik undervisning i Ärskurs F-3
Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.
Att vÄrda den inre hÀlsan. : Kan stödjande samtal vara ett nytt friskvÄrdsalternativ?
Arbetsmarknaden stÄr inför ett generations- och paradigmskifte, nÀr den Àldre generationen gÄr i pension och de yngre förvÀntas ta över. Samtidigt ökar den psykiska ohÀlsan och sjukskrivningen frÀmst bland de yngre och stress rapporteras vara den stora bakomliggande orsaken; kÀnslan av otillrÀcklighet och svÄrighet att fÄ balans i livspusslet. Undersökningar poÀngterar att förebyggande arbete och tidiga insatser gynnar sÄvÀl medarbetares hÀlsa och arbetsplatsens ekonomi. Studiens syfte Àr att undersöka om samtalsstöd som ett nytt subventionerat friskvÄrdsalternativ uppfattas positivt, i synnerhet av Generation Y (födda 1982-1999). Resultatet av enkÀtundersökningen, genomförd pÄ ett kommunkontor med 76 deltagare visade att 60% skulle boka samtal idag om det erbjöds som ett friskvÄrdsalternativ.
Musikens terapeutiska inverkan pÄ personer med demenssjukdom : En litteraturöversikt
 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.
BÀrbara elektroniska tekniksstöd som kompensatorisk ÄtgÀrd för vuxna personer med förvÀrvad hjÀrnskada: en litteraturöversikt
Syftet med denna litteraturöversikt var att skapa en översikt över vad som kan ha betydelse för bÀrbara elektroniska teknikstöds anvÀndning som kompensatorisk ÄtgÀrd för vuxna personer med förvÀrvad hjÀrnskada. De 24 artiklar som ingick i studien analyserades med metoden innehÄllsanalys. Inklusionskriterier var artiklar utgivna efter Är 2000 och vuxna försökspersoner. Analysen resulterade i fyra kategorier: anvÀndningsomrÄden för elektroniska teknikstöd, design och funktion hos de elektroniska teknikstöden, omgivningens betydelse för anvÀndande och individuella förutsÀttningar för anvÀndande av elektroniska teknikstöd. Endast en artikel var skriven utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv.
Vad Àr sÀrskilda behov?En undersökning i en kommun över hur pedagoger och rektorer reflekterar kring och definierar begreppet sÀrskilda behov
Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder frÄn förskoleklass till Är nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet sÀrskilda behov. MÄlgruppen bestÄr av pedagogisk personal frÄn förskoleklass till Är 9, samt rektorer.
Sjuksköterskors uppfattningar om hÀlsopromotion i omvÄrdnad
Studier visar att hÀlso- och sjukvÄrdens personal har olikauppfattningar om innebörden av hÀlsopromotion. HÀlsopromotioninkluderar ett helhetstÀnkande som utgÄr frÄn en salutogeninriktning, dÀr individen ses som en helhet. MÀnniskan ses utifrÄnflera hÀlsodimensioner dÀr fysiska och biologiska aspekter ingÄr.Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,sociala och kulturella ansprÄk och vid behov identifiera hÀlsoriskeroch motivera till förÀndrade levnadsvanor. Syftet medlitteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar omhÀlsopromotion i omvÄrdnad. En systematisk granskning av 13vetenskapliga artiklar genomfördes.
How does high school teachers experience students with mental illness?
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lĂ€rare kunde identifiera och stötta elever med psykiska störnignar, med en sĂ€rskild tonvikt pĂ„ affektiva störningar. Studien utgjordes av semi ? strukturerade intervjuer och innefattade fem lĂ€rare frĂ„n gymnasium i södra Sverige samt Mellansverige. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n en induktiv tematisk analys. Under analysen framkom tre teman; Att se eleverna, FörhĂ„llande till eleverna och Ă
tgÀrder.
Förlossningsdepression : i ett familjeperspektiv
Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första mÄnaderna efter förlossningen. Depressionen pÄverkar inte bara kvinnans egen hÀlsa, utan ocksÄ förÀldraparets relation, och kan ge lÄngvariga negativa effekter pÄ barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingÄr. De databaser som har anvÀnts Àr PubMed, Cinahl och Psycinfo.
Barn i familjehem: En studie, om lÄngtidsplacerade barns fysiska och psykiska hÀlsa, tonÄrsgraviditet, skolgÄng samt om föÀldrarnas psykiska hÀlsa och mortalitet, i en undersökningskommun
The main purpose of the study was to analyse the well being of children placed in foster care for at least two years, in one sample municipality. An assessment was made of how the social service admistrated and took responsibility for these children in terms of schooling, physical and mental health. To further understand the situation of the children three areas of investigation were added concerning; teenage pregnancy, the mental health and mortality of the biological parents. To receive answers to those questions a qualitative interview method was used, with structured questions to social workers working with foster care. The author also studied journal notes and child investigations to receive a more comprehensive picture.
KÀnslomÀssiga behov hos patienter med cancer
Bakgrund: Cancersjukdomar Àr vanligt förekommande i Sverige idag och bÄde diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fÄtt besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och Àr i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjÀlpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka kÀnslomÀssiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.
Studentlivets stressorer: stress ur ett systemteoretiskt perspektiv
Stress Àr ett aktuellt och diskuterat Àmne i dagens samhÀlle. En orsak till detta kan vara den ökade ohÀlsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förÀndringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid LuleÄ tekniska universitet, kartlÀgga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts Àr upplevda livssituationer, sociala förhÄllanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en mÀnniskas liv samspelar med hur hon mÄr, dÀrför Àr det svÄrt att ta ut mÀnniskan ur sitt sammanhang.
Livet förÀndras efter en brÀnnsskada : AllmÀn litteraturstudie
Bakgrund: Livet förÀndras för individer som drabbats av en brÀnnskada. MÄnga fÄr bestÄendeÀrr och funktionsnedsÀttning som innebÀr stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompÄverkar deras liv. BrÀnnskada Àr ett trauma som uppstÄr nÀr huden kommer i kontakt medvÀrme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvÀtskemÀngd, fungerar som kÀnsel och kontaktyta samt infektionsbarriÀr.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brÀnnskada.Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes baserad pÄ kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brÀnnskada upplevde sin kroppsom frÀmmande och kÀnde sig begrÀnsad i vardagen pÄ grund av funktionsnedsÀttning ochsynliga Àrr. Stödet frÄn nÀrstÄende var ovÀrderligt för dessa personer och det hjÀlpte demgenom den lÄnga rehabiliteringen.
SynsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd : Intervjuer av pedagoger och en kommunpolitiker
Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.
I vÀntan pÄ ett nytt hjÀrta
Patienter som vÀntar pÄ hjÀrttransplantation har en oviss tid framför sig. Det finns ett behov av att utforska patienters upplevelser under denna tid för att sjuksköterskan ska kunna ge optimal omvÄrdnad. Syftet var att utforska patienters erfarenheter av att vÀnta pÄ hjÀrttransplantation och vilken betydelse sjuksköterskans omvÄrdnad hade under den perioden. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och bearbetades. De kategorier som kom fram i bearbetningen handlade om patientens psykiska, sociala och fysiska aspekter, hur tiden pÄ vÀntelistan hanterades samt sjuksköterskans omvÄrdnad.
Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsÀttning: en möjlighet till arbete?
Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning kan sökas som bistĂ„nd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring pĂ„ arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsĂ€ttning Ă€r ett av de mest överhĂ€ngande problem nĂ€r det gĂ€ller kommunernas insatser till mĂ€nniskor med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning sĂ€rskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell vĂ€lfĂ€rd utan det svarar ocksĂ„ mot grundlĂ€ggande mĂ€nskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. Ă
r 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbÀttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsÀttningar.