MÄlet med denna studie var att skapa förstÄelse för hur barn lÀr sig ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll om en mjölbagges livscykel, nÀr den naturvetenskapliga aktiviteten integreras med estetik. De generella frÄgorna var: Hur uttrycker barnen sin förstÄelse under lÀrandeprocessen om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll med estetiska uttrycksformer? Hur visar barnen sin förstÄelse om naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll? Hur pÄverkar barnens kÀnslor lÀrande om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll? Studien genomfördes som en observationsstudie med datainsamling genom deltagande observation. Analysmetoden genomfördes som innehÄllsanalys. Insamlad data bestod av ljud- och videoinspelning av barn (4-5 Är) i för-skolan Spira.

IT-system fungerar ofta som kÀrnan i verksamheter idag, dessa system ska underhÄllas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstÄ vid systemförvaltningens Àndringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjÀlp av agila metoder. För att besvara vÄr undersökningsfrÄga, Hur kan systemförvaltningens Àndringshantering förbÀttras med agila metoder? anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte anvÀnde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

LÀroböcker Àr en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehÄll presenteras och formuleras Àr betydelsefullt dÄ dessa bidrar till att forma allmÀnhetens syn pÄ biologi och könsskillnader. Syftet Àr att granska och redogöra för hur djurs beteende som Àr kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga lÀroböcker utifrÄn ett genusperspektiv. Urvalet bestÄr av fyra stycken biologiböcker som anvÀnds i gymnasial undervisning i Sverige pÄ det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat pÄ de delar i lÀroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.

Att alla oavsett Älder, mer eller mindre har funderingar över vÀrldens struktur och beskaffenhet tror jag mig vÄga pÄstÄ. Hur dessa ser ut i de lÀgre Äldrarna Àr en intressant frÄga som jag tittat nÀrmare pÄ.Genom enskilda elevintervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar pÄ frÄgor som; Vilka uppfattningar/kunskaper har 8-Äringar om begreppet luft? Hur ser elevernas vardagsförklaringar ut jÀmfört med de vetenskapliga? Hur kan jag som blivande lÀrare anvÀnda mig av elevernas vardagstÀnkande?Svaren pÄ mina tre frÄgor kan kort sammanfattas som följer: Att tankar om begreppet luft fanns. Luft Àr nÄgot sjÀlvklart, nödvÀndigt och alltid nÀrvarande. Tankestrukturen hos eleverna Àr ett vardagstÀnkande som förklaras pÄ ett vardagligt sprÄk.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av hur tvÄ lÀrare verksamma i Ärskurs ett och tre pÄ tvÄ olika skolor undervisar. Syftet Àr att undersöka vilka metoder tvÄ olika lÀrare anvÀnder sig av för att lÀra ut kunskap till sina elever och hur de anvÀnder sig av sina metoder. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka metoder för lÀrande anvÀnder lÀrarna? Hur anvÀnder sig de tvÄ lÀrarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger pÄ erfarenhetslÀrande, dialogiskt klassrum och learning by doing.

Elevers intresse för naturvetenskapliga Àmnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gÄngen för mer Àn 30 Är sedan och liknande pÄstÄenden dyker alltjÀmt upp inom nyhetsrapportering dÄ utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga omrÄdet har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs vÀlutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels Àr det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min frÄga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem.

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.

Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i praktiken pÄ skolorna. Hur dessa metoder anvÀnds av pedagogerna och varför de vÀljer att anvÀnda dem, Àr andra frÄgor som kommer att undersökas. Intentionen var att genom en enkÀtundersökning kunna kartlÀgga vilka lÀs- och skrivinlÀrnings metoder som anvÀnds i praktiken. För att ta reda pÄ hur dessa metoder anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet gjordes en intervjuundersökning. Undersökningen visar pÄ att den fonologiska metoden, lÀsning pÄ talets grund, Bornholmsmetoden och Kiwimetoden Àr de vanligaste metoderna vid lÀs- och skrivinlÀrning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka metoder och utveckla en kunskap som frÀmjar sprÄkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt sprÄk, och som Àr i behov av teckenkommunikation. Vi ska jÀmföra pedagogers metoder i förskola och sÀrskola.I litteraturdelen redovisas förutsÀttningar i hjÀrnans byggnad för kommunikation. Vad Àr kommunikation och normal sprÄkutveckling? Vad Àr sprÄkstörning och vad kan en sÄdan fÄ för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt sprÄk.Vi har tagit upp nÄgra teorier om lÀrandet och vad det finns för metoder som frÀmjar sprÄkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att anvÀnda oss av var kvalitativ.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever pÄ samhÀlls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mÀtt i betyg. För att kunna uppnÄ syftet anvÀndes följande frÄgestÀllningar:? Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mÀts i medelpoÀng för svenska, engelska, matematik och samhÀllskunskap)?? Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?MetodDen undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i Äldrarna 15-19 Är. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. PÄ tre valda gymnasieskolor i Stockholms lÀn gjordes ett riktat slumpmÀssigt urval bland eleverna.

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).