Mina erfarenheter av att jobba med elever inom matematik har pekat pÄ vikten av sprÄklig förstÄelse sÄvÀl som algebraisk förstÄelse för en enskild elevs kunskapsutveckling. Sambandet mellan matematisk kunskapsutveckling och sprÄklig förstÄelse Àr inte fullt utrett trots tidigare forskning och denna studie Àmnar vidare kartlÀgga sÄdana samband. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i tvÄ klasser i Ärskurs sex pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, genom intervjuer, prov och observationer som dÀrefter analyserats genom bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten visar tydligt att eleverna i undersökningen med invandrarbakgrund, uppvisar sÀmre resultat inom Àmnet matematik Àn motsvarande elever med etnisk svensk bakgrund. Min studie pekar pÄ att det finns en klar korrelation mellan sprÄklig kunskapsutveckling och matematisk kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka om sprÄket kan försvÄra för eleverna dÄ dessa löser uppgifter i matematik. Den syftar Àven till att undersöka om det finns skillnader mellan flickor och pojkars förmÄga att lösa dessa problem. I undersökningen deltog Ätta klasser frÄn fyra skolor, i södra Sverige. Metoden vi har anvÀnt var kvantitativ, i form av elevtest, och besvarades av 173 försökspersoner. Elevtestet bestod av Ätta textuppgifter med varierande svÄrighetsgrad.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.

Detta arbete fokuserar pÄ bedömning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och rektor pÄ samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen Àr en pÄgÄende process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lÀrarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som anvÀnds och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lÀrare och rektorn pÄ en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet pÄ lÀrande.

Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlÀtta för pedagoger som kÀnner sig obekvÀma eller illa till mods vid tanken pÄ att arbeta med matematik. Materialet, som bestÄr av handledning, arbetsmaterial och ett formulÀr togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet Àr tÀnkt att hjÀlpa pedagoger att fÄ syn pÄ de fem grundlÀggande principerna hos barn som behövs för att bli bra pÄ aritmetik. De fem principerna Àr ramsrÀkning, sifferkunskap, antalsrÀkning, ordinaltalsrÀkning och spontan antalsuppfattning.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningar för att pÄ ett el och energiprogram lÀgga ut delar av de gymnasiegemensamma Àmnena Svenska, matematik och engelska pÄ APL.Den bakomliggande tanken med att lÀgga ut gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL Àr att detta potentiellt skulle kunna ?hjÀlpa? karaktÀrsÀmnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som Àr mer sammanhÀngande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i mÄlen och det centrala innehÄllet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mÄl i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnÀmns ÀndÄ i de övergripande mÄlen med kursen.De frÄgestÀllningar jag har Àr:1. Hur förhÄller sig lÀrare i gymnasiegemensamma Àmnen (Svenska, matematik och engelska) till att lÀgga ut delar av deras undervisning pÄ APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmÀssiga) i en sÄdan hÀr slags integrering?3. Kan lÀrarna i engelska, matematik och svenska se nÄgra problem i en sÄdan integrering?4. Kan lÀrarna i svenska, matematik och engelska tÀnka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lÀrare som undervisar i svenska, matematik och engelska stÀlla sig till att ha kursmoment pÄ APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag Àr handledare för vÄra elever pÄ APL?Metod: Studien Àr gjord genom intervjuer som Àr av halvstrukturerad karaktÀr och metodiken Àr kvalitativ. 10 personer Àr intervjuade varav sex stycken Àr lÀrare pÄ olika gymnasieskolor.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

Syftet med denna studie Àr att utröna hur vÀl skolan, med avseende pÄ Àmnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jÀmstÀlldhetsmÄl som formulerats i skolans lÀroplan Lpf 94. Data har samlats in i tvÄ steg, undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut till elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program och pÄ intervjuer dÀr fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fÄtt beskriva sin relation till Àmnet matematik samt berÀtta om varför de inte tÀnkt studera matematikintensiva utbildningar pÄ universitetsnivÄ. Resultatet i min studie tyder pÄ att jÀmförelsevis fÄ flickor Àmnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar ocksÄ att flickor med betygsmÀssigt goda förutsÀttningar tycker att det Àr oklart vilka matematikintensiva utbildningar som stÄr dem till buds. Mina slutsatser Àr att skolan inte lyckas leva upp till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsmÄl i sÀrskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievÀgledare och lÀrare bör arbeta mer aktivt med att vÀgleda elever och ge dem information..

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrÄn ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar frÄn utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer frÄn samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet frÄn klassrummet och ut pÄ skolgÄrden. Eleverna nÀmner Àven den fysiska aktiviteten samt ett fint vÀder som nÄgot positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssÀttet Àr vÀdrets pÄverkan av koncentrationen samt en tÀvlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sÀmre samarbete.

Mönster Àr ett matematiskt begrepp som Àr ett vanligt inslag i förskolan dÀr barnen ofta lÀgger pÀrlplattor och gör pÀrlhalsband. Man bygger med kaplastavar och legoklossar, klipper i papper och mÄlar. Tidigare forskning inom omrÄdet mönster har visat att man aktivt kan arbeta med mönster för att öka barns kunskaper inom omrÄdet. Dessutom bidrar en ökad förstÄelse för mönster och följder till en ökad förstÄelse för matematik i allmÀnhet. Vad man inte har undersökt Àr barnens utgÄngspunkt vid arbete med mönster.

Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka eleversattityder till skolmatematiken i skolÄr 4. Vi har Àven jÀmfört vÄrt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i Äldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolÄr 4. Resultatet visar att eleverna harbÄde positiva och negativa attityder till Àmnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder Àr olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att undersöka om pedagoger anvÀnder sig av lek i undervisningen samt om leken kan frÀmja elevers förstÄelse och kunskap i grundskolan inom Àmnet matematik. Hur fem filosofer förhÄller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgÄngen samt förklara vad lek Àr och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om Àmnet matematik samt om pedagoger kan anvÀnda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi Àven beskrivit tidigare forskning om det Àmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frÄgeformulÀr. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vÄr empiri. Svaren vi fÄtt Àr skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. VÄrt resultat visar att pedagogerna stÀller sig positivt till lek som en undervisningsform i Àmnet matematik.