Syftet med min studie Àr att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras nÀr de leker vid en stockstÀllning i en utomhusförskola. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar; NÀr framtrÀder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch ocksÄ internationellt jÀmförande studierna av elevers skriftsprÄkliga och matematiska förmÄga, har detvisat sig att svenska elever presterar sÀmre sÄvÀl inom "matematikens som svenskans omrÄden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolÄr 9 presterar pÄ denlÀgsta nivÄn i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmÀnhet och sin egen förmÄga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄhur fem elever och dess undervisande pedagoger har upplevt de extrastöd someleverna har fÄtt i de tidiga Ärskurserna i Àmnet matematik. Upplever elevernaatt dessa insatser har hjÀlpt dem i deras fortsatta matematikutveckling. Omeleven fortfarande Àr i behov av sÀrskilt stöd samt om utformningen av stödinsatsernahar förÀndrats. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört kvalitativa semistruktureradeintervjuer av sÄvÀl pedagoger som elever. I likhet med flera forskare Àr det avstor vikt att rÀtt sorts stöd sÀtts in i de tidiga skolÄren, samt att de lÄtereleverna vara delaktiga i de ÄtgÀrder som görs.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka hur de intervjuade pedagogerna beskriver sin pedagogiska verksamhet med att frÀmja barns matematiklÀrande.Denna kvalitativa studie anvÀnder intervjuer som datainsamlingsmetod och fem pedagoger frÄn fem olika förskolor deltog i intervjuerna. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i en stad i Mellan Sverige. I studien framgÄr hur det redan i förskolan Àr viktigt att starta med matematik och vilken betydelse pedagogerna har.Av resultatet framgÄr det att de intervjuade pedagogerna menar att medvetenheten hos pedagoger har stor betydelse för hur barns matematiska lÀrande frÀmjas. Det framkom Àven att det Àr i vardagssituationer som barnen kommer i kontakt med de matematiska begreppen som finns och det Àr i dessa situationer som barnen blir medvetna om att matematiken finns i allt som görs. Det Àr av vikt för att barnen ska utveckla och bli medvetna om matematiken som finns i deras omvÀrld.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jÀmfört med elever i andra lÀnder. Bristande brÄkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrÄn ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin brÄkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet frÄn min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god brÄkundervisning som leder till ökad förstÄelse.OmrÄden som behandlas i uppsatsen Àr bland annat laborativ matematik, sprÄk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att man fokuserar mÀnniskors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare Àn kvantitet, det var inte mÀngden informanter som var centralt utan innehÄllet i deras berÀttelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med sÀrskilt engagemang hade sÄvÀl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lÀr matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har dÀrför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader nÀr det gÀller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju ochostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick frÄn lÀrarnas instÀllning och dÀrmed förhÄllningssÀtt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna anvÀnder sig utav för att lÀra barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge lÀn, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet Àr att likheterna generellt Àr flera Àn skillnaderna, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀrarnas förhÄllningssÀtt, avseende deras sÀtt att lÀra barnen matematik inom respektive inriktning.

Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för pedagogernas berÀttelser om att arbeta med leken som ett lÀrandeverktyg samt lekens betydelse för barns lÀrande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjÀlp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanstÀlla ett resultat. Studien visar pedagogernas berÀttelser om leken som lÀrandeverktyg och att de anser att leken prÀglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i pedagogernas berÀttelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.

Syftet med examensarbetet Àr att med hjÀlp av enkÀtintervjuer och observationer fÄ mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fÄtt kompetensutveckling i matematik. I vÄr bakgrund har vi utifrÄn ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan pÄverka barns matematiska förmÄga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten pÄ förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att pÄ ett bÀttre sÀtt ge barnen kunskap i matematik.

Olofsson, A. & Eriksson Lippe, K. (2005). Barn och stress ? med fokus pÄ matematik.

Syfte: I den nya lÀroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmÄgan att kommunicera i matematik tror jag att det Àr viktigt att ta reda pÄ hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka hur elevernas instÀllning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan sprÄk och tanke har pÄverkat mitt eget arbete som undervisande lÀrare i matematik.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att mÄnga elever har problem med platsvÀrde. Forskning belyser vikten av att elever fÄr kunskaper om att talsorterna har olika vÀrde beroende pÄ dess position. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever baserar sina resonemang pÄ nÀr de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod dÀr sex elever enskilt har observerats med hjÀlp av videokamera har vi gjort tvÄ delstudier.

Bakgrund GrundsÀrskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad Àn kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya lÀroplanen (Lgr 11) och det Àr idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssÀttningen har frÄn att vara ?utifrÄn elevens förutsÀttningar? i Lpo 94 övergÄtt till tydligare krav pÄ kunskap. FrÄgan var hur denna betoning pÄ kunskaper tagits emot i grundsÀrskolan och framför allt gÀllande matematiken.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och förstÄ hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i matematik inom grundskolan. Vi har undersökt hur en Àmnesintegration kan se ut och vilka konsekvenser den kan ge. Datainsamlingen genomfördes utifrÄn intervjuer som var av halvstrukturerad form. Undersökningen genomfördes pÄ en skola som anvÀnder sig av Àmnesintegration som ett kontinuerligt inslag i matematikundervisningen. Samarbetet leds av en matematiklÀrare och en danslÀrare, Àven rektorn pÄ skolan utgör en del av samarbetet.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Sammanfattning/ AbstractSyftet med det hÀr examensarbetet och undersökningen Àr att dels ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jÀmfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklÀrarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlÀrningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya lÀroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen Àr intervjuer med fyra matematiklÀrare pÄ de tvÄ deltagande skolorna. DÀrtill att göra observationer i tvÄ klasser pÄ vardera skolan.