Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen i skolÄr 3 samt lÀrarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvÄrigheter. Studien inkluderar Àven elevers instÀllning till laborativt material. Motivet till valet av detta Àmne Àr utifrÄn vÄra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter dÀr enskild tyst rÀkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material anvÀndes som sysselsÀttning. Litteraturen inom omrÄdet föresprÄkar arbete med laborativt material under hela skolgÄngen för betydelse för elevernas förstÄelse i matematik och att lÀraren har en avgörande roll gÀllande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bÀttre Àn elever som inte gör det. I undersökningen har vi anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation.

Syftet med studien var att finna svar pÄ hur högpresterande elever upplever att lÀsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket Àr högst aktuellt med tanke pÄ Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med sex elever som lÀser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinstÀllning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gÄtt att urskiljatre typer av elever som upplever inlÀsningen av kursen pÄ olika sÀtt, ?studieförberedaren?,?prövaren? och ?tidsfördrivaren?.

Det stÀlls idag större krav pÄ studie- och yrkesvÀgledarna och deras kunskaper dÄ det sker stora förÀndringar i vÄr omvÀrld, arbetsmarknad och utbildningsvÀsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhÀmtade frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka vad som möjliggör och begrÀnsar anvÀndandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frÄgor till vÄrt syfte; Vilka kunskaper frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet anvÀnder vÀgledare sig framförallt av i yrkeslivet pÄ grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begrÀnsar och möjliggör anvÀndandet av kunskaper som studie- och yrkesvÀgledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvÀgledare sakna nÄgon kunskap, som borde ingÄtt i deras utbildning, i sÄ fall vilken? De begrepp och teorier vi anvÀnt Àr Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll.

Enligt internationella mÀtningar framgÄr det att svenska studenter uppvisat ett sÀmre resultat i matematik Àn mÄnga andra av vÀrldens lÀnder. Samtidigt som det kunnat konstateras att elevernas allmÀnna intresse för Àmnet försvagats har sökandet efter alternativa metoder i Àmnets undervisning blivit allt viktigare för att kunna fÄ bukt pÄ problemen. I denna studie undersöks hur gymnasielevers samt ÀmneslÀrarens attityd ser ut till anvÀndandet av multimediala animationer som lÀromedel i matematikundervisningen. Vidare utreds Àven hur animationer som lÀromedel kan utformas för att kunna bidra till en ökad inlÀrning. I studien har en enkÀtundersökning, en intervju samt en observation genomförts i syfte att mÀta attityderna till mediet.

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolÄr 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀt under ledning, som presenteras för eleverna i tvÄ olika situationskontexter, dÀr undersökningsgruppen Àr uppdelad i tvÄ olika grupper och varje grupp svarar pÄ en enkÀt. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som Àr relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar pÄ skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkÀten.

Denna studies syfte Àr att beskriva det förhÄllningssÀtt som pedagoger i förskolans verksamhet har till att arbeta med och synliggöra matematiken för barn. En ny lÀroplan för förskolan Àr under planering och i den kommer matematiken att fÄ ett mycket större utrymme och dÀrmed blir det ocksÄ betydelsefullt att visa hur det ser ut i förskolans verksamhet idag. Pedagogernas tidigare erfarenheter speglar av sig i det sÀtt de förhÄller sig till matematik och dÀrmed syftar denna studie till att ta reda pÄ hur. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer med och observationer av pedagoger har gjorts i förskolans verksamhet. Studiens resultat sammanfattas som att pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik speglar av sig i sÀttet de arbetar och det synsÀtt som de bÀr med sig gör att de synliggör matematiken pÄ skilda sÀtt.

Öppna uppgifter kan generera flera lösningar och lĂ„ter Ă€ven eleverna utveckla sin problemlösningsförmĂ„ga. Syftet med undersökningen har varit att ta del av erfarenheter som lĂ€rare gjort genom att delta i ÄlMa, ett fortbildningsprojekt med fokus pĂ„ öppna uppgifter. Undersökningens frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vad behöver lĂ€rare kunna för att arbeta med öppna uppgifter och hur har lĂ€rarna utvecklats genom att delta i projektet? Undersökningen har bestĂ„tt av intervjuer dĂ€r sex lĂ€rare som deltagit i projektet, beskriver sitt arbete med öppna uppgifter. För att arbeta med öppna uppgifter anser lĂ€rarna att de behöver kunskaper som flexibilitet, att lĂ€raren lĂ„ter eleverna diskutera, att lĂ€raren vĂ„gar slĂ€ppa kontrollen, samt att lĂ€raren har matematisk kunskap.

Entreprenöriellt lÀrande (EL) Àr en pedagogisk form baserad pÄ bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mÀngd skolor i Sverige pÄ senare Är. Eftersom EL innebÀr en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikÀmnet i lÀngden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lÀrandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjÀlp av en grupp lÀrares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklÀrarna pÄ John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkÀt med öppna frÄgor Àmnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att vi vill öka förstÄelsen för relationen mellan ett Àmnes nationella kursplan med utformningen pÄ lokal nivÄ. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt Àven klassrumsundervisningen pÄ en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara pÄ bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in pÄ formuleringsarenan dÀr vi frÀmst utgÄtt frÄn Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. PÄ transformeringsarenan har vi tolkat tvÄ strÀvansmÄl frÄn den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jÀmfört med den lokala kursplanen och, slutligen pÄ realiseringsarenan genom observation, undervisningen i tvÄ olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strÀvansmÄl i den nationella kursplanen gÄr att jÀmföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att vÄra valda strÀvansmÄl inte har förankring nog pÄ kommunal nivÄ men en viss förankring i klassundervisningen..

Syftet med denna rapport Àr att utreda vad matematik- respektive karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ yrkesprogrammen pÄ gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en Àmnesintegrering mellan deras Àmnen. Med hjÀlp av en enkÀt har de tvÄ grupperna fÄtt delge sina för- och nackdelar samt i vilken utstrÀckning de tillÀmpar en sÄdan Àmnesintegrering. EnkÀten anvÀndes ocksÄ som underlag för en intervju som lÄg till grund för en beskrivning av hur ett Àmnesintegrerat arbete kan gÄ till. Majoriteten av lÀrarna var positiva till att Àmnesintegrera och ansÄg att de tillÀmpade en sÄdan undervisning men endast ett fÄtal samarbetade med sina kollegor över ÀmnesgrÀnserna..

VÄrt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola Ärskurs 2 i syftet att fÄ in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville Àven se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. VÄr upplevelse Àr att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. DÀrför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att fÄ göra nÄgot som det inte brukade göra.

Denna uppsats handlar om andrasprÄkselevers svÄrigheter i matematik och hur dessa kan jÀmföras med svenska elevers svÄrigheter. Mitt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematiken bara för at de inte förstÄr sprÄket samt visa, om sÄ Àr fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: ? Hur ser andrasprÄkselevers prestationer ut i matematik jÀmfört med elever som undervisas pÄ sitt första sprÄk?? Vilken betydelse har sprÄket i andrasprÄkselevers matematikundervisning?? Hur kan man som lÀrare arbeta med andrasprÄkselevers inlÀrning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjÀlp av litteratur och de tvÄ andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlÀgga ordens betydelse och begreppsförstÄelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolÄr 2. Jag ville undersöka vilka de svÄra begreppen i matematik var, jÀmföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade förÀldrar, likasÄ skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var Àven att se om pedagogerna kunde tÀnka sig att förÀndra sitt arbetssÀtt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla frÄn min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra omrÄden i matematik. DÀrefter intervjuades sju barn frÄn de olika klasserna som deltog i studien.

Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

Bakgrunden till uppsatsen Ă€r att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper Ă€n de som började pĂ„ 40-talet. ÄndĂ„ Ă€r trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007).Undersökningens syfte Ă€r att kartlĂ€gga resonemang bakom lĂ€rares val av arbetssĂ€tt inom matematik i Ă„rskurs 1.Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lĂ€rar-och lĂ€roboksstyrd undervisning, med fokus pĂ„ abstrakta symboler, rĂ€tt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlĂ€rning menar vi strukturerade inlĂ€rningsmetoder baserade pĂ„ forskning.VĂ„r metod Ă€r en kvalitativ undersökning som bygger pĂ„ tio intervjuer med lĂ€rare pĂ„ fyra skolor i tvĂ„ olika kommuner.Vi drar slutsatsen att lĂ€rarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlĂ€rning som finns, för att pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt kunna fatta vĂ€lgrundade beslut om vilka arbetssĂ€tt de ska anvĂ€nda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till Ă€r att om fler lĂ€rare ser matematikens egenvĂ€rde kan fler barn fĂ„ uppleva glĂ€djen i att förstĂ„ matematik och utveckla tilltro till sin förmĂ„ga..