Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lÀra sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrÄn tvÄ huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivÄn pÄverkar och pÄverkas av attityder mot matematikundervisningen samt pÄverkas av kÀnslan av relevans Àr viktiga följdfrÄgor. Studien Àr kvantitativ och undersöker med hjÀlp av drygt 80 enkÀtsvar dessa frÄgestÀllningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt Àr motiverade att lÀra sig mer matematik pÄ grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, förÀldrar tycker det Àr viktigt).

This project investigated the current market regarding wireless net and the communication between the tools used for diagnostics/maintenance and an embedded system. Based on documentation obtained through interviews a demo system was created based on Bluetooth Low Energy (BLE) communication between an embedded system and an Android device.This report intends to describe the tools and methods used in the design of the demo system and the result of an analysis of the BLE communication.Bluetooth Low Energy is an exciting protocol with wide applicability within the industrial field. This project investigated the communicational possibilities between a Smartphone and a Raspberry Pi and based on the results that emerged the conclusion can be drawn that BLE is a protocol with many beneficial applications within industrial IT..

Den hÀr studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlÀrningsstrategier Àr relaterade till deras förmÄgor. FörmÄgorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat pÄ Gardners teori om multipla intelligenser. Att Äka med logiktÄget definieras som att förstÄ logik sÄ att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast Àr den nya logiken som behöver förstÄs. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lÀgre logisk-matematisk intelligens Àn lingvistisk intelligens anvÀnder ytinlÀrning eller procedurmemorering och dÀrmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se pÄ detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv nÀr det gÀller elevers lÀrande i matematikundervisningen. SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lÀrare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenters texter gÀllande arbetssÀtt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och redogöra för hur grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 anvÀnder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lÀrarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 som arbetar pÄ tvÄ olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet frÄn intervjuerna visar att lÀrarna upplever att ett laborativt arbetssÀtt leder till att befÀsta begrepp, öka förstÄelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger ocksÄ möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som Àr konkret och det som Àr abstrakt.

Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

Syftet med studien var att undersöka vad vÄrdpersonalen inom kommunens sÀrskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jÀmförande design. Genom ett bekvÀmlighetsurval valdes tvÄ kommunala boenden ut, ett i GÀstrikland och ett i HÀlsingland. EnkÀter lÀmnades ut till vÄrdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. EnkÀten innehöll 13 pÄstÄenden och 13 attitydfrÄgor angÄende personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner.

Bedömning och uppföljning Àr en stor del av en lÀrares arbete. Det Àr viktigt att lÀrarens bedömning stÄr pÄ rÀttssÀkra grunder samtidigt som den leder eleven mot nya och djupare kunskaper. I den hÀr studien intervjuades gymnasielÀrare i matematik i avseende pÄ att ta del av deras tankar och Äsikter kring bedömningsarbetet. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i matematik i allmÀnhet ser pÄ bedömning och i synnerhet pÄ formativ bedömning. Nedan presenteras studiens frÄgestÀllningar som Àr uppbyggda utifrÄn att undersöka centrala delar som ingÄr i lÀrarens bedömningsarbete:Hur presenterar lÀare lÀandemÄ fö eleverna?Med vilka examinationsformer bedömer lÀrare elevers kunskap?Hur sÀerstÀler lÀare att de testar det som Ànas testas?PÄvilket sÀt ger lÀaren eleven Äerkoppling?Hur arbetar lÀare med att fÄelever att hjÀpa och bedöa varandra?Hur motiverar lÀrare elever till att ta eget ansvar över sitt lÀrande?Litteraturen som anvÀnts till bakgrunden har hittats genom Linköpingsuniversitets biblioteks söktjÀnst UNISEARCH, dÀr ordsökningar ger resultat i bÄde artikelform och bokform.

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallÀrares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frÄgestÀllningar belystes:? Vilken roll har speciallÀrare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallÀrare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallÀrare att stöd i matematik och svenska Àr?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet dÀr grunden Àr att lÀrande sker i samspel med andra och dÀr kommunikation och delaktighet Àr viktiga komponenter för att lÀrande och utveckling ska Àga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien dÄ resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att nÀrma oss speciallÀrarnas uppfattningar i frÄgan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Detta examensarbete handlar om matematiksvÄrigheter som Àr vanligt bland elever i grundskolan idag. Arbetet beskriver olika definitioner av matematiksvÄrigheter, hur vanligt det Àr och möjliga orsaker till svÄrigheterna. Det finns ocksÄ en del som handlar om skillnader mellan pojkars och flickors matematiksvÄrigheter. Den största delen handlar dock om hur man som lÀrare kan underlÀtta för elever med matematiksvÄrigheter i skolan. I arbetet ingÄr en empirisk studie som bygger pÄ intervjuer med tvÄ lÀrare (en grundskollÀrare och en speciallÀrare) och tvÄ elever pÄ de olika stadierna samt observationer av elever.

Detta Àr en kvalitativ studie i matematiklÀrarens förestÀllningar och erfarenheter kring deltagargruppen och undervisningen pÄ komvux samt lÀrarens tolkning av orsaker till den stora mÀngd individer som inte uppnÄr kursmÄlen i matematik. Intervjuer med komvuxlÀrare samt observationer av undervisningen har gjorts för insamling av data som sen kvalitativt har analyserats. Det som framstÄr Àr att deltagargruppen har blivit yngre med Ären och baskunskaperna försÀmrats. Undervisningen liknar en förelÀsning, dÀr lÀraren förklarar och pratar matematik. Förklaringen kÀnnetecknas av exempel frÄn den vuxnas vardag och erfarenheter, utöver det involveras deltagarnas erfarenheter mycket lite i undervisningen.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.

Matematik, inte bara tal, handlar om lÀrarnas aktiva didaktik utifrÄn ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mÄl att problematisera och beskriva gymnasielÀrares didaktiska ambitioner inom det matematiska omrÄdet negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielÀrare. Vi gav dessa lÀrare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i Ärskurs Ätta. Intervjupersonerna har fÄtt berÀtta om sitt didaktiska upplÀgg.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda pÄ elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll pÄ just detta undersökningsomrÄde beror pÄ att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlÀrningen kommer att utveckla sig. Trots detta lÀggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess pÄverkan pÄ elevernas prestationer i Àmnet. För att fÄ en inblick i detta har en enkÀtundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade pÄ att det rÄder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, dÀr ungefÀr hÀlften av de responderande eleverna har en positiv attityd till Àmnet.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om det Àr skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser pÄ sitt arbete pÄ spetsutbildningen och ordinarie klasser pÄ naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fÄtt besvara en enkÀt, deras matematiklÀrare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna.Resultaten frÄn denna undersökning visar att arbetssÀtt som till exempel grupparbeten, som frÀmjar kommunikation, anvÀnds oftare pÄ spetsutbildningen Àn pÄ det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gÀller Àven problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förstÄelse för olika lösningar pÄ matematiska problem. Eleverna pÄ spetsutbildningen tror sig förstÄ sina lösningssÀtt medan eleverna pÄ ordinarie naturvetenskapsprogrammet lÀr sig formler och lösningssÀtt utantill i högre utstrÀckning..