Kursen Matematik B Àr en de kurser som stÀller störst krav pÄ nytt konceptuellt tÀnkande för gymnasieelever vilket stÀller höga krav pÄ ett flexibelt sinne. DÀrför ansÄg jag det vara intressant att undersöka nÀrmare de aspekter som kringgÀrdar kursen. Jag försökte i min undersökning att hitta svar pÄ vilka moment inom denna kurs dÀr elever med samhÀllsvetenskaplig inriktning pÄ gymnasiet kÀnner att de har minst tilltro för sin egen matematiska förmÄga. Men Àven vad som kan ligga bakom de resultat som uppstÄr, samt vilka förÀndringar som kan vara lÀmpliga. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ studie dÀr elever fick uppskatta sin förmÄga att behÀrska olika moment inom de avsnitt som ingick i kursen via en enkÀt. Dessa sammanstÀlldes sedan för analys. I diskussionen försöker jag mÄla upp ett samband mellan studiens resultat och elevernas motivation och matematisk förmÄga samt vilka lÀmpliga ÄtgÀrder som kan tÀnkas behövas göra för att utveckla bÀttre resultat..

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka fem pedagogers uppfattningar av hur lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄverkar elevers lÀrande i matematik och vilka didaktiska val de gör i matematikundervisningen. Anser pedagogerna att det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras lÀrande i matematik, i sÄ fall hur beskriver de det? Hur resonerar pedagogerna kring didaktiska val i matematik som gynnar elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar pedagogerna med sprÄket i matematiken?Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet, har anvÀnts för att belysa pedagogernas förhÄllningssÀtt till undervisning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har ocksÄ det sociokulturella perspektivet anvÀnts, dÄ tvÄ av de centrala frÄgestÀllningarna har behandlat pedagogernas didaktiska val och hur de arbetade med sprÄket i matematiken.

 Syftet med vÄr undersökning var att uppmÀrksamma och synliggöra den matematik som barnen lÀr sig pÄ fritidshemmet. Vi valde att genomföra vÄr undersökning genom enkÀter och intervjuer för att fÄ sÄ vÀl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv pÄ vÄr undersökning. I enkÀtundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade tvÄ av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen pÄvisar att det matematiska lÀrande som sker pÄ fritidshemmet i första hand sker genom informellt lÀrande i olika autentiska aktiviteter. Det Àr den vardagsnÀra och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Genom vÄr verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primÀra koncentrations-svÄrigheter. DÄ vi Àr blivande lÀrare i matematik ville vi ta reda pÄ hur de primÀra koncentrationssvÄrigheterna pÄverkar elevens lÀrande i matematik samt ta reda pÄ hur vi kan hjÀlpa eleven. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallÀrare och tre klass-lÀrare frÄn tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vÄr undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö Àr betydelsefull, medan Äsikterna om matematikboken gick isÀr. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primÀra koncentrations-svÄrigheter oftast har förstÄelsen trots problem med matematiken.

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure.

Denna studie har sin utgÄngspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som rÄder kring matematik bland elever hemmahörande i Ärskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmÀrksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa Ärskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever frÄn vardera Ärskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrÄn Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jÀmförelsen mellan de bÄda Ärskurserna.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ vilken matematik som uppstÄr i barnens fria lek pÄ förskolans gÄrd och under vilka förutsÀttningar detta sker. VÄra frÄgestÀllningar Àr: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi anvÀnt under vÄr undersökning Àr observationer. I observationsschemat anvÀnde vi oss av kategorier som hade anknytning till vÄra frÄgestÀllningar. I vÄr undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom pÄ förskolans gÄrd.

Detta konsumtionsarbete kartlÀgger delar av den forskning som gjorts om elevers lÀrande i matematikundervisning via problemlösning. BÄde svensk och internationell forskning har studerats, med tyngdpunkt pÄ internationella studier genomförda efter 2005 och svenska studier genomförda efter 2000. Detta för att fÄ fram ett sÄ aktuellt resultat som möjligt. Konsumtionsarbetets syfte Àr att utreda hur elevers lÀrande pÄverkas av matematikundervisning via problemlösning och om elever med olika förutsÀttningar pÄverkas olika av ett sÄdant arbetssÀtt. Resultatet redogör dels för forskning som pÄvisar hur matematikundervisning via problemlösning kan pÄverka lÀrandefaktorer positivt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och kartlÀgga nÄgra lÀrares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det Àr ocksÄ intressant att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarna i deras val av undervisningsmiljö. PÄ den begrÀnsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes Àven en enkÀtundersökning. UtifrÄn insamlade data, kartlades lÀrarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik.

I denna rapport vill vi undersöka hur lÀrare arbetar med vardagsanknuten matematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att fÄ svar pÄ detta har vi genomfört en fallstudie dÀr vi observerat tre matematiklektioner i skolÄr tre och sedan intervjuat sex elever och lÀraren. VÄrt resultat visar bland annat att eleverna uppfattar matematikÀmnet som rÀkning i matematikboken och har svÄrt att relatera skolans matematik med den matematik som de anvÀnder utanför skolan. LÀraren som vi observerat och intervjuat baserar sin undervisning pÄ matematikboken men önskar att hon kunde slÀppa matematikboken mer och strÀvar efter detta. Enligt litteraturen kan elevernas matematiska förstÄelse öka om man gör eleverna medvetna om matematiken som finns runt omkring dem..

MÄnga teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundlÀggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet Àr nÄgot som Àr vÀl förankrat i lÀroplanen. Det gÀller ocksÄ Àmnet matematik som Àven inrymmer en rad strÀvansmÄl. Jag upplever att vÄr förskolemetodik verkar bristfÀllig nÀr det gÀller lek sammankopplat till inlÀrning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska frÀmjas hos barn och riktningar att strÀva mot, vilket gör att pedagogerna fÄr en betydande roll i barns utveckling.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida lÀrare anvÀnder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som fÄr mest utrymme i Ärskurs 1-3 jÀmfört med Ärskurs 4-6. Jag ville Àven fÄ reda pÄ i vilken utstrÀckning som lÀrare i de olika Ärskurserna anvÀnder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser pÄ anvÀndandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, Ärskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lÀrarna samt genom en enkÀt dÀr 19 lÀrare frÄn Äk1-6 deltog. Resultatet visar att lÀrarna i Ärskurs 4-6 anvÀnder fler representationsformer i undervisningen Àn lÀrarna i Ärskurs 1-3 men Àven att lÀrarna Àr mer benÀgna att anvÀnda abstrakta representationer nÀr eleverna blir Àldre och anvÀnder mer konkret matematik i Ärskurs 1-3. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna anser att konkret laborativt material Àr ett bra hjÀlpmedel bÄde vid introduktion av nytt matematiskt innehÄll och för att hjÀlpa elever i svÄrigheter..

UtifrÄn elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bÀst motiveras Àr syftet med denna uppsats att förbÀttra matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever frÄn tvÄ gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrÄgats i en enkÀtundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utstrÀckning Àn vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssÀtt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att: för att motivera elever och skapa förutsÀttningar för dem att utveckla förstÄelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssÀtt..

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gÀllande matematik i andraskolÀmnen. FrÄgor vi stÀllt Àr om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolÀmnen förbÄde sig sjÀlva och eleverna och om de matematikansvariga lÀrarna Àr mer drivande i att hamatematik i andra skolÀmnen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De Ätta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med Ärskurserna 1-6 och arbetar pÄ treolika skolor.Resultaten i vÄr undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolÀmnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal Àr det allrabÀst och enklast att integrera sÀger de vidare.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om de svenska elevernas matematikkunskaper har förÀndrats de senaste Ären. Vi stÀllde oss frÄgan, blir vÄra elever sÀmre i matematik och i sÄ fall inom vilka omrÄden har försÀmringen skett? Vi har anvÀnt oss av tre olika undersökningar som har gjorts, bÄde internationellt och nationellt, TIMSS, PISA och NU. Vi har Àven intervjuat 7 lÀrare som har undervisat i matematik pÄ grundskolan och gymnasiet under minst 10 Är och dÀrför tror vi att de kan ge en rÀttvis bild av hur förÀndringarna har skett. Vi har sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört resultatet med vad de olika undersökningarna visar pÄ.