Denna studie handlar om hur stress formar gymnasieelevers motivation till Àmnet matematik. Vi har anvÀnt en interaktivistisk metod dÀr vi observerade tvÄ gymnasieklasser och intervjuade sju elever. Vi kom fram till att stress förekommer i matematikundervisningen, men stress upptrÀder olika vid de bÄda klasserna. Stress uppkommer frÄn kÀnslor i form av Àngslan vid de tillfÀllen man tvivlar pÄ sin egen förmÄga. Dessa obehagliga kÀnslor kan motverkas genom att eleven anstrÀnger sig och lÀr sig kunskaper som inte kÀnns motiverande för dem.

Syftet med studien var att om möjligt försöka ge en beskrivning till de metoder som anvÀnds i matematikundervisningen vid problemlösning inom gymnasieskolan, samt se huruvida lÀrarna tar hÀnsyn till lÀroplanen nÀr det gÀller problemlösning i undervisningen. Jag har i denna studie anvÀnt mig av en kvalitativ metod och intervjuat fem gymnasielÀrare med olika grad av erfarenhet frÄn yrket som matematiklÀrare. Min slutsats som jag kan dra frÄn studien Àr att problemlösning anvÀnds i undervisningen, men inte i den grad som lÀrarna sjÀlva skulle önska. Detta beror till stor del pÄ tidsbrist enligt de intervjuade lÀrarna. Om man ser till lÀrarnas syn pÄ problemlösning, stÀmmer den vÀl överens med de gÀllande styrdokumenten som lÀrarna har att förhÄlla sig till, nÀmligen att problemlösning Àr ett viktigt inslag i utvecklingen av elevernas kunskaper i matematik..

SammanfattningDenna rapport šar ett examensarbete p°a kandidatniv°a. Vi bšorjar med att introducerade nšodvšandiga algebraiska koncepten som behšovs. Dšarefter introducerar vi projektivaplan och g°ar igenom de grundlšaggande egenskaperna fšor dessa. Vi fortsšatter med attdefiniera och undersšoka kollineationer, fšor att sedan konstruera projektiva plan šoverkroppar. Vi ger exempel p°a ett Galoisplan av ordning tre och minikvarternionplanet?.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka identifiera orsaker till att svenska elevers intresse för matematik i allmÀnhet Àr lÀgre ju högre upp i klasserna de kommer och att ta reda pÄ om det finns nÄgon brytpunkt dÄ elever Àndrar instÀllning till matematikÀmnet. Vi har arbetat med tre frÄgestÀllningar:1. Hur ser elevernas instÀllning till matematiken ut?2. Vad uppskattar dagens elever i matematikundervisningen?3.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i lÀroböcker för Matematik A. Centralt i studien Àr de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser Àr: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nÄ syftet genomfördes en analys av uppgifter i tvÄ lÀroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i lÀroböckernas uppgifter.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har bÄda författarna stött pÄ elever som haft problem att lÀra sig matematik och upplevt Àmnet som trÄkigt och svÄrt. Av de dryga tio procent elever som gÄr ut grundskolan utan godkÀnt betyg i nÄgot av de tre kÀrnÀmnena engelska, svenska och matematik Àr det en klar övervikt av underkÀnt i Àmnet matematik. För att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram mÄste eleverna ha godkÀnt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkÀnt i matematik Àr den största anledningen till att elever blir tvungna att gÄ det individuella programmet (IV) pÄ gymnasieskolan Àr syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkÀnt betyg i Ärskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen gÄr till pÄ IV-programmet för att hitta arbetssÀtt som Àven gÄr att tillÀmpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lÀrare och elever i gymnasieskolan.I dagens nÀringsliv sÄ vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta sÄ anvÀnds exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir dÀrför viktigt/nödvÀndigt för dagens gymnasieelever att vara vÀl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) sÄ skall mÄl i kursplanen i Àmnet matematik i gymnasieskolan strÀva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik strÀva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken anvÀnds inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan anvÀndas vid problemlösning för att ÄskÄdliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjÀlplig för att frÀmja inlÀrningen och höja elevernas motivation. I vÄra exempel har vi utgÄtt ifrÄn att lÀrare skall kunna anvÀnda sig av dessa exempel utan nÄgon större förberedelsetid. LÀraren kan vÀlja om han vill anvÀnda exemplen sÄ som de Àr eller förÀndra exemplen.

I detta examensarbete undersöks lÀrares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. TvÄ undersökningar Àr gjorda, dels en kvantitativ enkÀtundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna Àr verksamma matematiklÀrare pÄ en gymnasieskola i mellanskÄne. UtifrÄn undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till Àmnesintegration mellan matematik och naturkunskap pÄ gymnasiet. Vidare kommer arbetet att undersöka om det finns nÄgra fördelar enligt lÀrarna med en ökad Àmnesintegration mellan matematik och naturkunskap. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ metod med intervjuer av gymnasielÀrare. Djupintervjuer genomfördes för att ta reda pÄ respondentens instÀllning utifrÄn sin lÀrarprofession. Denna intervjuteknik gör det möjligt att förstÄ lÀrarens planering, förhÄllningssÀtt och syn pÄ undervisningsmetod.

Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ hur förskolorna arbetar med matematiken..

Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola. UtgĂ„ngspunkten för undersökningen var att jĂ€mföra tvĂ„ förskolors sĂ€tt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i pedagogers förhĂ„llningssĂ€tt inom arbetet med matematik i förhĂ„llande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att fĂ„ fram ett resultat föll valet pĂ„ att studera hur pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgĂ„ngspunkt i LĂ€roplanen, Lpfö98. Betoningen ligger pĂ„ barns lust att lĂ€ra samt att studera hur medvetna pedagoger Ă€r om matematik i sitt arbetssĂ€tt och det matematiska sprĂ„ket.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra elever i skolÄr 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jÀmföra det med inomhus. Vi ville Àven se hur deras agerande skiljer sig Ät i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i nÀrmiljön och inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna bÄde före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus Àn inomhus och samarbetet fungerade bÀttre utomhus.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter förskollÀrare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frÄgestÀllningar om hur förskollÀrare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjÀlp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de vÀljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollÀrare.I resultatet framkom det att förskollÀrarna upplever att det finns mÄnga möjligheter med att arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik Àr den del av matematiken som Àr svÄrast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollÀrarna som lÀtta och roliga att arbeta med utomhus.