Matematikundervisningen pÄ gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara fÀrgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer Àn hÀlften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gÄ att avhandla med yrkesmatematik pÄ ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nÀmnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utstrÀckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer dÀremot i ringa eller ingen utstrÀckning alls. Dessa resultat framkom efter att nÄgra personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jÀmfördes med den matematik som enligt styrdokument och lÀromedel ingÄr i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som anvÀndes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, anvÀndas till önskvÀrd programinfÀrgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förklarar och ger skÀl till att de vÀljer laborativtarbetsÀtt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssÀttet i matematik.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

I och med att man nu hĂ„ller pĂ„ att införa en reviderad lĂ€roplan för förskolan dĂ€r bl.a matematiken fĂ„r en större plats ville jag se hur förskolorna i dag arbetar med matematiken utifrĂ„n den lĂ€roplan som gĂ€ller idag. Syftet med min studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger synliggör och arbetar med matematiken i förskolan. Är det i planerade aktiviteter eller i den fria leken som matematiken kommer in och hur befĂ€ster man barnens kunskaper sĂ„ att det verkligen blir en bestĂ„ende kunskap? Jag har valt att i min studie intervjua fem förskollĂ€rare frĂ„n fem olika enskilt drivna förskolor med lite olika inriktningar. Jag har frĂ€mst tittat pĂ„ hur de planerar sin verksamhet utifrĂ„n lĂ€roplanens strĂ€vansmĂ„l i matematik och hur de lĂ€r barnen taluppfattningen.

Syftet med undersökningen var att jÀmföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde pÄ rÀknande i lÀrobok. JÀmförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lÀrandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att fÄ en bild av vad rÀknande i boken gav, vilken matematik som anvÀndes i karaktÀrsÀmnen pÄ verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde pÄ att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades dÀrefter frÄn de teoretiska utgÄngspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill sÀga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och Àr viktigt kan eleverna ha svÄrt att ta till sig den för de anvÀnder den alltför sÀllan. NÀr de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svÄrare problem och rÀknade flitigare Àn dÄ de arbetade i boken.

Skolverket försöker att positivt pÄverka elevers lÀrande i Àmnet matematik. Ett sÀtt att Ästadkomma detta kan vara genom grupparbete. Kvalitativa intervjuer med tolv ÀmneslÀrarstudenter i matematik har i detta arbetet utförts i syfte att undersöka betydelsen av gruppindelningsprocessen, gruppsammansÀttningen och grupparbetet för kÀnslor och attityd till Àmnet matematik. Intervjuerna har visat att studenterna upplevt bÄde positiva och negativa kÀnslor i samband med gruppindelningsprocesser, gruppsammansÀttningar och grupparbete. Ett större antal av studenterna har en positiv attityd till Àmnet matematik nu pÄ högskolan, Àn antalet studenter som hade en positiv attityd till Àmnet matematik nÀr de gick i gymnasiet. Intervjuerna visade Àven att majoriteten av informanterna aldrig upplevt grupparbete i matematik pÄ gymnasiet.

Denna studie riktar sig till lÀrare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssÀtt kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Syftet Àr att fÄ en klarhet i om ett laborativt arbetssÀtt kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien Àr en litteraturstudie dÀr forskares resultat presenteras och jÀmförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, dÄ syftet i artiklarna mÄste stÀmma överens med vÄrt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn pÄ nyckelbegreppen som vi har.

Tidigare forskning visar att brÄk Àr ett omrÄde dÀr mÄnga elever har problem. Syftet med den hÀr studien Àr att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av brÄk. Elevernas kunskaper studerades utifrÄn en konstruktivistisk syn pÄ kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever frÄn kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av brÄk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att fÄ en bÀttre uppfattning om deras kunskaper.

Jag har i detta arbete undersökt hur vÀl bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till en bÀttre lÀrandemiljö i matematik. Inför min praktikperiod har jag inventerat tidigare forskning inom Àmnet. Min praktikperiod varade i sju veckor. Undersökningen genomfördes i tvÄ niondeklasser med sammanlagt 32 elever i form av observationer under lektionerna, samt elevenkÀter och elevintervjufrÄgor under sista veckan pÄ min praktik. Bakgrundsmusiken har jag spelat under de fyra sista veckorna av min praktik.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.

Syftet med detta arbete var att genomföra en undersökning för att identifiera vilka faktorer elever som studerar Matematik B pÄ gymnasieskolan, anser vara viktiga för deras motivation i matematik. Fokus lÄg pÄ differenser mellan könen. Undersökningen omfattade totalt 107 elever och utfördes pÄ en gymnasieskola i södra Sverige i november 2007. En enkÀt delades ut till eleverna dÀr de fick ange i vilken grad de instÀmde med ett antal faktorers betydelse för deras motivation i matematik. TvÄ enskilda faktorer kunde utlÀsas vara av klart större vikt för elevernas motivation Àn de övriga.

Studiens syfte var att undersöka hur IT-baserad lÀrmiljö pÄverkar elevers lÀrande i matematik och fysik. Kvantitativa undersökningsmetoder i form av enkÀter och observationer anvÀndes för att besvara syftet utifrÄn vÄr, för denna rapport, uppstÀllda definition av lÀrande. Respondenter var gymnasieelever i Ärskurs 1-3 pÄ ett naturvetenskapligt program och deras matematik- och fysiklÀrare. Resultatet visade att eleverna i stor utstrÀckning tyckte att lÀrandet var oförÀndrat. Av de elever som inte tyckte oförÀndrat ansÄg nÀstan samtliga att pÄverkan var positiv.

Arbete med skönlitteratur i svenska och matematik..

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ hur lÀromedel i matematik för Är 4-6 tar upp kunskapen om prefixen kring vikt, lÀngd och volym och vilka kunskaper elever i Är 6 har i Àmnet.Jag har analyserat fem olika lÀromedel och gjort en enkÀtundersökning i fem klasser. Genom min undersökning har jag kommit fram till att lÀromedlen ger eleverna för fÄ tillfÀllen att praktiskt erfara kunskaper om de olika enheterna. De flesta informerar om vad prefixen betyder men det förekommer inga arbetsuppgifter dÀr eleverna fÄr lÀra och förstÄ sammanhanget och nyttan med att kunna dem. Resultatet av min enkÀtundersökning visade att mÄnga elever vet vad enheterna för lÀngd, vikt och volym heter, men har dÄliga kunskaper i vad prefixen betyder och svÄrigheter med att omvandla enheterna. I slutet av mitt examensarbete ger jag nÄgra förslag pÄ hur undervisningen kan lÀggas upp för att ge eleverna större möjlighet att förstÄ prefixens betydelse och nyttan med kunskapen..