Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva processen i skapandet av en matematikverkstad.I beskrivningen av processen kring ett bestÀmt förÀndringsarbete pÄ en skola har jag genomfört en kvalitativ studie. De undersökningsmetoder som anvÀnts Àr ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer.I resultatet visas de faktorer som har en betydande roll i den undersökande skolans förÀndringsarbete. Studien belyser ocksÄ vad som kan pÄverka en process utifrÄn de deltagandes tidigare kunskaper och erfarenheter kring Àmnet matematik. I resultatet redovisas Àven viktiga aspekter att beakta i uppyggandet av en matematikverkstad, utifrÄn vad som framkommit i studien sÄsom tid, förvÀntningar, delaktighet, ledning, utrymme och ekonomi. .

Syfte: Syftet med fallstudien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning i ma-tematik av elever i behov av sÀrskilt stöd i Ärskurs 3 under vÄrterminen 2012.Teori: I den teoretiska inramningen redogörs för en didaktisk Àmnesteori dÀr lÀrarens Àmneskunskaper och Àmnesdidaktiska kunskaper frÀmjar lÀrandet. Det gynnar elevers prestationer nÀr lÀrares bedömning stödjer elevers lÀrande. Med hjÀlp av den didaktiska Àmnesteorin visar studien hur lÀrare arbetar med bedömning i matematik av elever i behov av sÀrskilt stöd.Metod: Studien Àr en kvalitativ fallstudie. Studien genomförs i en kommun i VÀstra Gö-taland och pÄ tvÄ kommunala skolor. LÀrare som undervisar i matematik i Ärskurs 3 Àr i fokus.

BAKGRUND:Vi vill med denna studie undersöka hur lÀrare i förskolan arbetar med matematik. Intresset för detta Àmne har uppkommit under vÄr utbildning och genom egna erfarenheter dÄ vi sjÀlva arbetar i förskolan. Vi har fÄtt upp ögonen pÄ hur mycket matematik det finns runt omkring oss i vardagen och att matematik inte bara Àr olika rÀknesÀtt som addition och subtraktion som nÀr vi gick i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare beskriver och resonerar om arbetet med matematik i förskolan tillsammans med barn i Äldern 1 ? 5 Är.METOD:Vi har som metod valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. VÄrt urval bestÄr av Ätta lÀrare, pÄ fyra olika förskolor i tre olika kommuner i VÀstra Götalands lÀn.RESULTAT:Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att alla lÀrare arbetar mycket medvetet med matematik.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik Maria Mattsson Nina Axelsson Axelsson, Nina & Mattsson, Maria (2006) Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik (Is Mathematics playful? A study on pedagogues' math teaching), LÀrarutbildningen; Malmö högskola. Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur pedagoger i skolan planerar och genomför sin undervisning i matematik. UtgÄr pedagogen frÄn elevens erfarenheter och tankar eller utgÄr pedagogen endast frÄn ?matteboken? nÀr de planerar och genomför undervisningen? I uppsatsen kommer vi att undersöka vilket material som frÀmst anvÀnds i undervisningen och vad det Àr som pÄverkar pedagogernas val av material och hur de planerar sin undervisning sÄ att den blir sÄ lustfylld sÄ möjligt? Till vÄr undersökning har vi valt att intervjua pedagoger pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Antalet intervjuer blev totalt fem stycken.

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svĂ„righeter att nĂ„ kunskapsmĂ„len, trots att de har minst godkĂ€nt frĂ„n matematik i Ă„r nio, samt att finna utgĂ„ngspunkter för att underlĂ€tta övergĂ„ngen frĂ„n grundskola till gymnasium i Ă€mnet matematik. En enkĂ€tundersökning om elevernas syn pĂ„ matematik och matematikundervisning i Ă„r nio jĂ€mfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lĂ€rarhjĂ€lp, undervisningssĂ€tt eller bild av kunskapsmĂ„len mellan Ă„r nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svĂ„righetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svĂ„righeter att hantera det ökade kravet pĂ„ eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svĂ„righeterna att nĂ„ mĂ„len.

I vÄr studie har vi valt att fokusera pÄ hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för dem. Vi har Àven undersökt om pedagogerna anser om det Àr nÄgon skillnad i arbetssÀtt beroende pÄ vilken Äldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vÄrt examensarbete Àr att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik pÄ förskolan med de yngsta barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men Àven vÄr egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod, dÄ vi har intervjuat fyra pedagoger.

MÄlet med detta utvecklingsarbete var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och dÀrmed gynna barns lÀrande och utveckling i matematik. Detta inom omrÄdena god taluppfattning, god problemlösningsförmÄga samt kommunikativ förmÄga. Förskolans lÀroplan beskriver att förskollÀrare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes  pÄ en förskola med fem barn i Äldrarna fyra respektive fem Är. Vi planerade, genomförde samt utvÀrderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik.

Syftet med detta arbete Àr att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utlÀndsk bakgrund utifrÄn matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar pÄ att denna elevgrupp fÄr sÀmre resultat pÄ de nationella Àmnesproven i matematik Ärskurs 9 jÀmfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att fÄ en djupare förstÄelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fÄtt ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju dÀr de har fÄtt tillfÀlle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hÀmtade frÄn det nationella Àmnesprov i matematik Ärskurs 9 och valda utifrÄn att kunna se pÄ olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna ocksÄ berÀtta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur fyra förskolor arbetar med skogen som resurs för att utveckla kunskaper i rumsuppfattning. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att fÄ svar pÄ vÄra tre frÄgestÀllningar. Resultatet visar att det sker ett lÀrande i rumsuppfattning i skogen. PÄ tvÄ förskolor var lÀrarnas arbete med rumsuppfattning mycket medvetet och genomtÀnkt. PÄ övriga förskolor var inlÀrningen av rumsuppfattning av mer slumpmÀssig karaktÀr.

Det huvudsakliga syftet med vĂ„r rapport Ă€r att undersöka hur resonerande matematik anvĂ€nds i skolan och vad den har för effekt pĂ„ eleverna. Vi undersöker hur eleverna anvĂ€nder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vĂ„r studie vill vi ta reda pĂ„ om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp Ă€n vid enskilt arbete och om den för eleverna nĂ€rmare svaret.För att fĂ„ svar pĂ„ detta anvĂ€nder vi oss av observationer, intervjuer och övningar. Övningarna bestĂ„r av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar tvĂ„ pedagoger och 32 elever frĂ„n Kalmar lĂ€n vĂ„rterminen 2010.

Det övergripande syftet Àr att studera hur pedagoger i förskola och skola samarbetar. För att mer specifikt ta reda pÄ potentiella möjligheter för utveckling av samverkan fokuseras ett exempel: arbetsÀtt och innehÄll avseende matematik. Den belyser vilka samarbetsformer pedagogerna anvÀnder och hur pedagogerna utformar arbetssÀttet/arbetsÀtten inom matematik med hÀnsyn tagen till information som delges vid samarbetet mellan förskola och förskoleklass. Intresset till det valda undersökningsomrÄdet baseras pÄ erfarenheter av att vissa barn inte ges möjlighet att utvecklas vidare utan arbetar med samma innehÄll i flera Är och ofta pÄ samma sÀtt. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ Ätta intervjuer varav fyra med förskollÀrare i förskola och fyra med förskollÀrare i förskoleklass.Resultatet visar att det inte förekommer nÄgot samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lÀrande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som anvÀnts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation dÀr vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfÀllen pÄ en förskola. I barngruppen ingick tio femÄringar.

I denna uppsats undersöker vi elevers förstÄelse för begreppet area, samt om de kan koppla sina kunskaper till sin egen vardag. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och undersökningsgruppen bestod av tio elever i skolÄr 8. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har brister i sin förstÄelse för areabegreppet, eleverna förknippar begreppet area med formeln . De kan berÀkna arean av en rektangel men kan inte med ord beskriva vad en area Àr. Eleverna anser trots detta att de har nytta av sina kunskaper om area i sin egen vardag..

De senaste Ären har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfÄnget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under tvÄ lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades Àven de tvÄ klasslÀrarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvÀmlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas pÄ olika sÀtt och att det Àr lÀrarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.