Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering mellan matematik och trÀslöjd i skolÄr fyra. VÄr vision Àr att integrera Àmnena i vÄr kommande yrkesutövning. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka möjligheter till Àmnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien fÄr vi kunskap om vilka förutsÀttningar och förvÀntningar vi kan komma att möta. LÀroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning dÀr Àmnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ÀndamÄlet.

Detta arbete syftar till att undersöka förskollÀrares uppfattning om matematik i förskolan och ifall verksamheternas arbetet med matematiken har förÀndrats i och med Lpfö ? 98 reviderad 2010. Genom att utföra en kvantitativ studie Àr min avsikt att uppnÄ syftet och besvara undersökningen tre frÄgestÀllningar gÀllande förskollÀrares Äsikter om och arbete med matematik. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor kring detta Àmne har jag sÀnt ut 115 stycken postenkÀter till förskollÀrare i ett lÀn i mellansverige. Denna enkÀtundersökning har visat att förskollÀrare har skilda uppfattningar om vad matematik Àr, vad barnen i förskolan ska lÀra sig av det och ifall Lpfö ? 98 reviderad 2010 har pÄverkat arbetet med just matematiken.

Syftet med arbetet Àr att undersöka varför det Àr viktigt med matematik och vilka faktorer det Àr som pÄverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom omrÄdet samt genom enkÀter som har lÀmnats ut pÄ tvÄ förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanstÀllts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det Àr viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn pÄ av matematik skapas och viktigast av allt för att det Àr viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som pÄverkar arbetssÀttet med matematiken som har kommit fram genom denna studie Àr pedagogens förhÄllningsÀtt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens Älder och intresse samt tiden..

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjÀlpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv ge inblick i vad forskningen sÀger om vilka kunskaper som Àr lÀmpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt i matematikundervisningen. FrÄgestÀllningarna behandlar lÀrares kunskapsbehov, vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lÀrarens roll förÀndras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundlÀggande kompetens inom IKT underlÀttar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men Àr Àven en förutsÀttning för en lyckad vidareutbildning inom omrÄdet. LÀrare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebÀr och hur detta kan förverkligas med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. HÀr Àr lÀrarens egen instÀllning avgörande för att en förÀndring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vilken betydelsekompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna anvÀnder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar. De medverkande var tvÄ barnskötare och tvÄförskollÀrare, de arbetar i förskolan med barn i Äldern 1-5 Är.Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstÄr nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framtrÀdande i vÄr undersökning Àr attpedagogernas uppfattning har förÀndrats med en medvetenhet ommatematik efter kompetensutvecklingen. .

Denna uppsats handlar om en undersökning som jag gjorde med sju stycken barn i Äldern 4-5 Är. Undersökningen innebar att jag gjorde sex stycken observationer av barnen dÄ de spelade ett av mig utvalt spel. Fokus under hela undersökningen har legat pÄ lÀrande inom matematik. Syftet med min studie var att se om ett specifikt spel kunde bidra till barnens lÀrande i matematik och om en aktiv pedagog kunde utveckla barnens kunskaper inom Àmnet. Som hjÀlp pÄ vÀgen tittade jag extra noga pÄ de begrepp som barnen anvÀnde och Àven vilka svÄrigheter de stÀlldes inför.Resultatet jag fick fram var att spel Àr ett bra hjÀlpmedel vid matematikinlÀrning dÄ det bidrar till att man pÄ ett naturligt sÀtt kan diskutera de matematiska fenomen som synliggörs genom spelet.

Denna studie behandlar elever i Är 6. Det som undersöks Àr dels elevers attityd till matematik och dels om elevernas attityd till matematik kan kopplas samman med deras resultat i Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtundersökning med totalt 39 elever och Àven intervjuat 4 av dessa elever för att fÄ reda pÄ deras attityder. Deras lÀrare fick bedöma varje elevs prestationsnivÄ och placera dem i antingen högpresterande, medelpresterande eller lÄgpresterande. Jag har sammanstÀllt resultat om deras attityd och Àven hur de olika prestationsgrupperna har svarat.Resultatet visar att en stor majoritet tycker att matematik Àr ett viktigt Àmne, att mÄnga tycker att det Àr lÀtt och att de Àr bra i Àmnet.

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om det arbetas medvetet med matematik ute pÄ förskolorna. Jag Àr ocksÄ intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/mÄlformuleringar inom Àmnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer.

Detta examensarbete handlar om Ätta pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Vi har med hjÀlp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förÀndrat deras förhÄllningssÀtt till matematik. Undersökningen Àr gjord pÄ fyra olika förskolor. TvÄ Reggio Emilia- inspirerade förskolor och tvÄ kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande och att de ser vikten av matematik i förskolan.

För att en elev ska börja pĂ„ ett nationellt gymnasieprogram krĂ€vs att hon/han har godkĂ€nda betyg i tre Ă€mnen frĂ„n grundskolan och ett av dessa Ă€mnen Ă€r matematik. Men godkĂ€nda elever i matematik frĂ„n Ă„k 9 visar sig ha stora svĂ„righeter med kurs A pĂ„ gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lĂ€rs pĂ„ grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende pĂ„ de kunskapsmĂ„l som ska uppnĂ„s. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som gĂ„r pĂ„ yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar pĂ„ frĂ„gan om elevernas svĂ„righeter med att uppnĂ„ godkĂ€nt betyg i matematik A kan hĂ€rröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanstĂ€llning av kursplanerna i matematik för grundskolan Ă„r 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartlĂ€ggning av det matematiska innehĂ„llet i de vanliga lĂ€roböckerna pĂ„ tvĂ„ skolor. DĂ€refter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lĂ€rare pĂ„ de tvĂ„ skolorna.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare pÄ nÄgra förskolor bedriver lekfull matematik utomhus. Litteraturen berör lek, matematik i förskolan och utomhuspedagogik. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr 5 lÀrare inom förskolan har intervjuats.Huvuddragen i resultaten visar att det Àr möjligt att bedriva lekfull matematik utomhus i förskolan. LÀrarnas erfarenheter visar att det Àr bÄde möjligt och efterstrÀvansvÀrt att förlÀgga matematikundervisningen utomhus. DÀremot kommer studien fram till att det vore bra att bredda begreppet matematik till att inte bara innehÄlla rÀkning utan Àven sÄdant som mÀtning, lokalisering och design.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning de tre kursplanerna för matematik 1 (1a, 1b och 1c) samt den tillhörande Àmnesplanen gick att tolka i form av kompetenser. Vidare jÀmfördes Àven kompetensfördelningen mellan matematik 1 och matematik A. Studien grundade sig frÀmst i ramverket MCRF (Mathematical Competency Research Framework) som presenterar sex matematiska kompetenser, men vi tog Àven hÀnsyn till ytterligare sex kompetenser som Äterfinns i NCTM (The National Council of Teachers of Mathematics), KOM-projektet (Competencies and the Learning of Mathematics project) samt Adding It Up. Kursplanerna och Àmnesplanen har granskats med hjÀlp av en kvantitativ textanalys dÀr innehÄllet delats upp och kategoriserats till de olika kompetenserna enligt kompetensernas definitioner. UtifrÄn resultaten kan man sÀga att förekomsten av de totalt tolv kompetenserna Àr relativt jÀmnt fördelade inom matematik 1a, 1b och 1c.

Tidigare forskning visar att brÄk Àr ett omrÄde dÀr mÄnga elever har problem. Syftet med den hÀr studien Àr att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av brÄk. Elevernas kunskaper studerades utifrÄn en konstruktivistisk syn pÄ kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever frÄn kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av brÄk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att fÄ en bÀttre uppfattning om deras kunskaper.

Syftet med studien Àr att undersöka och analysera pedagogers arbete med matematik pÄ förskolans utegÄrd. Studien genomfördes i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att pedagogers arbete med matematik pÄ förkolans utegÄrd frÀmst sker genom att de benÀmner vad barnen gör med matematiska begrepp och utmanar dem genom att stÀlla frÄgor och pÄ sÄ sÀtt utveckla aktiviteterna. Vissa pedagoger nÀmner att de arbetar pÄ ett undersökande sÀtt med problemlösning. Vissa pedagoger skapar Àven lÀrtillfÀllen inom matematik genom att förse barnen med material eller genom att arbeta med planerade aktiviteter pÄ utegÄrden som berör matematik.