Syftet med vÄrt examensarbete var att utforska lÀrare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd. Fallstudien genomfördes pÄ tre skolor i SkellefteÄ kommun och vi anvÀnde oss av kvalitativa forskningsmetoder dÀr fyra lÀrare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lÀrares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd Àr varierande. LÀrarnas egen instÀllning till Àmnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssÀtt. Samtliga lÀrare framhöll att praktisk matematik Àr viktigt.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att se om en matematiklÄda kan skapa intresse för matematik hos de smÄ barnen pÄ förskolan. Forskning visar att man redan tidigt i förskolan bör börja arbeta med matematik för att skapa ett positivt förhÄllningssÀtt hos barnen till matematik. Matematiken ska utgÄ frÄn barnens vardag och genomsyras av lekfullhet och nyfikenhet. Genom att ha skapat en matematiklÄda med material som ofta förekommer i förskolans verksamhet vill jag se om dessa material kan fungera som underlag för matematik i förskolan dÀr barnen skapar ett intresse för matematik. Under en vecka var jag ut till min partnerskola och arbetade med fem stycken barn som Àr mellan tvÄ och tre Är för att se hur de mottog min matematiklÄda.

Det hÀr Àr ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrÄn önskemÄl frÄn LuleÄ kommun kring frÄgan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 Är). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i LuleÄ kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna pÄ avdelningen och det som undersöktes var deras syn pÄ barn och lÀrande samt deras arbetssÀttt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrÄn teorier om barn och lÀrande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de frÀmsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att stÀndigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hÄlla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Detta arbete handlar om lÀrares förhÄllande till de nationella proven, som sedan 1996 hÄlls för skolÄr 5, i syfte att hjÀlpa till för bedömning av elevers kunskaper. Vi ville ocksÄ undersöka om det fanns andra faktorer som pÄverkade lÀrares bedömning av elever. Vi valde att göra en fallstudie i form av intervjuer och observationer. VÄrt material hÀmtade vi frÄn tvÄ olika skolor.I vÄr teoridel redogörs för Skolverkets riktlinjer i anvÀndandet av de nationella proven samt dess syfte. HÀr framkommer det Àven olika bedömningsformer som alla har för avsikt att ge en lÀrare den bÀsta förutsÀttning för en rÀttvis bedömning av elevers kunskaper.NÄgra olika former av bedömning presenteras och diskuteras i relation till en rÀttvis bedömning av elevers kunskaper.I vÄr undersökande del framkommer det att lÀrare anvÀnde sig av olika material och inte bara de nationella proven dÄ de bedömde elevernas kunskaper i matematik..

För att elever ska uppnÄ mÄlen i matematik under lÄgstadiet krÀvs inte endast förstÄelse i matematik utan Àven förstÄelse för lÀsning och sprÄk. FrÄn bl.a. scenarier under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmÀrksammat att lÀrare inte lÀgger fokus pÄ detta lÀrandevillkor. Vidare har vi observerat att elever ofta ?fastnar? i sina matematikböcker och kontinuerligt behöver frÄga om hjÀlp för att förstÄ vad de egentligen ska göra med uppgiften de tilldelats av lÀraren.

Arbetet ger en inblick i hur lÀrare arbetar med matematik och vilka faktorer som pÄverkar undervisning, samt vilka alternativa arbetssÀtt lÀrare kan tillgÄ för att matematikkunskap ska uppnÄs hos elever..

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra sprÄk och matematik i skolÄr 3 under vÄrterminen 2009, dÄ resultaten i svensk skola pÄvisar en försÀmrad utveckling. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ om och hur resultatet pÄ proven pÄverkar lÀrarnas arbete och elevernas fortsatta lÀrande i svenska och matematik. Under vÄrterminen 2009 genomförde vi en enkÀtundersökning med elever och förÀldrar i skolÄr tre i en SkÄnekommun. Dessutom har tvÄ rektorer, fyra speciallÀrare och fyra lÀrare i skolÄr 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstÀmmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna vÀrderar sin svenskkompetens lÀgre Àn pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre Àn pojkarna.

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svÄrigheter i matematik ökar. Vad kan det bero pÄ?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svÄrigheter i matematik. Jag har förstÄtt att det Àr ett mycket komplext problem med mÄnga sammanhÀngande orsaker. Flera forskare lÀgger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever fÄr svÄrigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lÀrares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sÄdana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever fÄr svÄrigheter i matematik..

Syftet med examensarbetet Àr att jÀmföra de uppfattningar om matematik och rÀkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att rÀkna, anvÀnda mattebok eller att göra lÀxor. Vad gÀller rÀkningens innebörd sÄ kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser rÀkning som att sÀga en ramsa, att anvÀnda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra rÀkneoperationer samt att rÀkna kvantiteter.

I denna aktionsforskning utarbetas, anvÀnds och utvÀrderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frÄgor som vi har arbetat utifrÄn gÀller valet av uppgifter, hur sjÀlva genomförandet av ett muntligt prov ska gÄ till samt hur man bedömer det muntliga provet..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med matematik i förskolan utifrÄn Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade lÀroplanen fokuserar mer pÄ matematikinnehÄllet Àn tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollÀrare arbetar med matematik utifrÄn den reviderade lÀroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollÀrare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollÀrarna utgÄr frÄn den reviderade lÀroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer pÄ matematik. DÀrutöver visar resultatet att förskollÀrarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsÀtt kring matematikomrÄdet. De förskollÀrare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och instÀllning till matematik Àr de som mest belyser och poÀngterar vikten av att barn fÄr tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra olika lÀrares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag gÄr till. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem matematiklÀrare vilka analyseras och jÀmförs med styrdokument och tidigare forskning för att fÄ en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrÄn olika tillvÀgagÄngssÀtt hos de fem lÀrarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer Àr olika beroende pÄ lÀrare, men att det över lag Àr provdominerande underlag de anvÀnder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. NÄgra lÀrare sÀtter Àven betyg pÄ delvis fel grunder, genom att till exempel anvÀnda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

Studien har som syfte att belysa förskollÀrarnas upplevda kunskap om och förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser pÄ sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan har visat att bristen pÄ utbildning i Àmnet var ett hinder i deras arbete och förhÄllningssÀtt att utveckla matematiken i förskolan. Med Àndrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i Àmnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom Àmnet. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad lÀrare bedömer och vad de upplever vara vÀsentligt att elever lÀr sig i matematik. Vi har utgÄtt frÄn aktuell litteratur som vi bedömt som relevant för vÄrt arbete. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i den kommunala skolan som arbetar i olika samhÀllen. Intervjusvaren har vi kategoriserat för att resultatet ska bli mer lÀttöverskÄdligt. Vi har analyserat svaren och kommit fram till att lÀrarna Àr mycket lÀromedelsbundna.