Abstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielÀrare pÄ en 4-6 skola i BorÄs stad, om deras syn pÄ praktisk matematik. I vilken utstrÀckning anvÀnder sig lÀrarna av praktisk matematik, nÀr anvÀnder dom det, hur ser de pÄ sjÀlva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förstÄelse för matematik.Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osÀkerhet i hur praktisk matematik skall anvÀndas och vilka fördelar den för med sig. LÀrarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik pÄ skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. LÀrarna poÀngterar ocksÄ att vissa omrÄden Àr lÀttare Àn andra att applicera praktisk matematik pÄ. Det finns inte nÄgon direkt uttalad linje nÀr det gÀller praktiska moment utan det kommer nÀr det kommer.

BAKGRUND: Vi har i vÄr undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgÄ ifrÄn konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ nÄgra pedagogers syn pÄ laborativ matematikundervisning i förskoleklass till Ärskurs 6.METOD: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie, dÀr vi genomförde vÄr datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vÄr undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlÀrning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lÀr bÀttre dÄ de fÄr möjlighet att anvÀnda alla sina sinnen, de fÄr ökad förstÄelse nÀr matematiken Àr kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar nÀr de har rolig. Resultatet av undersökningen visar ocksÄ pÄ att det fanns mer laborativ matematik ute pÄ skolorna Àn vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas..

Under de senaste Ären har det pÄgÄtt en diskurs kring huruvida lÀrares betygsÀttning Àr korrekt eller ej. Studier visar pÄ att elevers kunskaper i skolÀmnen sjunker medan betygsmedelvÀrdet Ärligen ökar. Vi vill i denna studie fÄ en fördjupad kunskap i gymnasielÀrares arbete med att sÀtta korrekta betyg, alltsÄ betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrÄn kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvÀgagÄngssÀtt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingÄende aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer Àven belysa vad lÀrare eventuella upplever för svÄrigheter med sina tillvÀgagÄngssÀtt och hur de kommer tillrÀtta med dessa svÄrigheter.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur verksamma lÀrare i Ärskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmÄga i matematik, hur lÀrare kan arbeta med omrÄdet samt vilka möjligheter och svÄrigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet visar att lÀrare beskriver matematisk kommunikation som ett sÀtt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lÀrande. De anser att elever ska fÄ arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sÀtt att arbeta med omrÄdet. LÀrarna menar att den största möjligheten Àr att elevers förstÄelse för matematik ökar men att det kan vara svÄrt att individanpassa undervisningen..

Tidigare studier visar att mÄnga elever uppvisar brister vad gÀller automatiserade talfaktakunskaper. I den hÀr studien har jag kartlagt om det rÄder nÄgra relationer mellan elevers olika matematiska kunskaper, sÄsom talfaktakunskaper, mental bild av tallinjen och procedurkunskaper. LitteraturgenomgÄngen har inriktats pÄ begreppen kognitiva funktioner, matematiksvÄrigheter, taluppfattning, automatiserade talfakta, rÀknemetoder och huvudrÀkning. Eftersom det Àr vÀsentligt att undervisningen organiseras och utgÄr frÄn elevernas inlÀrningssÀtt och kunskaper har jag i denna studie valt att utgÄ frÄn ett matematikdidaktiskt perspektiv. Ett matematikdidaktiskt förhÄllningssÀtt innebÀr bland annat att lÀraren har förmÄga att analysera och reflektera över sin egen undervisning och skapa nya lÀrandesituationer utifrÄn de kunskapsbedömningar som görs i klassrummet.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan uppfattar och förhÄller sig tillmatematiken i sin verksamhet. Metodvalet Àr intervjuer med lÀrare i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Resultatet av studien Àr att barnen lÀr sig matematik i sinvardag pÄ ett naturligt och lekfullt sÀtt. Genom att lÀrarna i förskolan samtalar med barnenoch observerar dem fÄr lÀrarna reda pÄ om barnen har lÀrt sig matematik och hur lÀrarna kanutveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lÀrarnaverksamheten utifrÄn barnens intresse och behov.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om pedagoger i vÄra skolor anvÀnder sig av naturen som en resurs dÄ de ska undervisa i Àmnet matematik. Genom min enkÀtundersökning ville jag ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagoger som gÄr ut och har matematik med sina elever. Hur ofta gÄr de i sÄ fall ut? Undersökningen visar att det Àr fÄ pedagoger som regelbundet undervisar i matematik utomhus. Samtidigt har de flesta pedagoger utmÀrkta förslag pÄ vilka matematikomrÄden man med fördel kan undervisa i utomhus, t ex geometriska begrepp som area och lÀngd.

I skolans vÀrld Àr bedömning ett Àmne som stÀndigt diskuteras och som blivande lÀrare Àr det av stor vikt att ha djupa kunskaper i och om bedömning eftersom det Àr en oerhört viktig och komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna uppsats var att ge uttryck för hur lÀrare i matematik och svenska uppfattar anvÀndandet av matriser. Jag ville ocksÄ fÄ en bild av om svensklÀrares uppfattning skiljer sig ifrÄn matematiklÀrares eller om lÀrarnas uppfattningar om matriser Àr oberoende av vilket Àmne de undervisar i. För att ta reda pÄ ovanstÄende har en enkÀtundersökning genomförts i en norrlÀndsk kustkommun bland lÀrare i svenska och matematik inom grundskolans senare Är och gymnasieskolan. Undersökningens resultat visade att lÀrarnas undervisningsÀmne har vÀldigt liten betydelse nÀr det gÀller uppfattningen av bedömningsmatriser.

I denna studie undersöks vad som hÀnder dÄ tvÄ högstadieelever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet Àr att analysera vilket lÀrande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen pÄverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras Àven om elevernas attityd till Àmnet matematik förÀndrats. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester anvÀnts.

Uppsatsen handlar om faktorer till varför gymnasieelever Àr omotiverade till Àmnet matematik. Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ fallstudier, dÀr vi studerar tvÄ olika grupper som lÀser kursen Matematik A. Vi försöker genom en enkÀtundersökning finna viktiga faktorer till omotivation i respektive fallstudie, vad deras lÀrare tror Àr viktiga faktorer till omotivationen, samt en jÀmförelse mellan lÀrarnas och elvernas Äsikter..

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Syftet var att undersöka vilka faktorer som frÀmst motiverar gymnasieelever i matematik samt att jÀmföra dessa faktorer mellan elever som valt teori- och yrkesinriktade studier. Undersökningen har utförts med hjÀlp av en enkÀt som delats ut pÄ en gymnasieskola i Norrbotten under maj 2007. I undersökningen har totalt 141 elever fÄtt vÀrdera betydelsen av ett antal pÄstÄenden rörande vad som motiverar dem i kÀrnÀmnet matematik. Resultatet av enkÀten visar att eleverna, oavsett studieinriktning, i hög grad Àr överens om vilka de frÀmsta motivationsfaktorerna Àr. Av resultatet framgÄr det ocksÄ att det finns en skillnad mellan studieinriktningarna vad avser programanpassad matematik och dess betydelse för motivationen..

SyfteStudiens syfte Àr att studera och kritiskt granska hur ett antal lÀrare uttrycker barns matematiska förstÄelse och hur forskare vÀljer att formulera sig i ett observationsprotokoll som tagits fram i syfte att beskriva barns matematiklÀrande. De frÄgestÀllningar som Àr knutna till syftet Àr hur matematik framstÀlls i observationsprotokollet, vilka matematiska och didaktiska kunskaper som dÄ krÀvs av lÀrare för att de ska kunna observera och beskriva barns matematiska uttryck och till sist, hur barnet och dess matematiska lÀrande konstrueras i observationsprotokollet.MetodJag har studerat observationsprotokollen med utgÄngspunkt i en reflexiv ansats. Detta innebÀr att jag vill förstÄ hur observationsprotokollet Àr utformat, hur lÀrarna uttrycker sig i det och hur de förstÄr dess innehÄll. BÄde dessa olika ?nivÄer? och relationerna mellan dem skall vara lika betydelsefulla.

VÄrt syfte med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur vi kan motivera och intressera vÄra elever samt vilka svÄrigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever har det visat sig att den största svÄrigheten har varit textförstÄelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som Àr vÀsentliga för problemlösning Àr variation i undervisningen, uppgifter med lÀmplig svÄrighetsgrad och att anvÀnda eleverna som utgÄngspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen Àr det viktigt att eleverna kÀnner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör.

Examensarbete inom lÀrarutbildningenTitel: Att undervisa i matematik pÄ förskolan - Ett arbete om hur pedagoger arbetar med matematik i förskolanFörfattare: Johanna CarlbomTermin och Är: HT 2013Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapHandledare: Agneta Simeonsdotter SvenssonExaminator: Annika Bergviken RensfeldtRapportnummer: HT13-2920-040Nyckelord: Matematik, förskolan, Lpfö98, inspirerande, innehÄllSammanfattning:Den hÀr studien utgÄr frÄn intervjuer och observationer frÄn tvÄ olika förskolor dÀr författaren undersökt hur de arbetar med matematik. Syftet med undersökningen var att se nÀr och hur barnen ges tillfÀlle att arbeta med matematik. Valet att bÄde intervjua och observera gjordes dÄ det ger en tydligare bild av vad pedagogerna faktiskt gör.? Hur fÄngar man smÄ barns intresse för matematik och hur gör man den rolig och inspirerande?? Hur arbetar pedagoger med matematik i förskolan och i vilka aktiviteter kommer matematiken in?Resultatet visade att pedagogerna bland annat hade olika uppfattningar om hur man arbetar med matematik i förskolan. I de intervjuer och observationer som presenteras i studien kan man se att de lÀgger stor vikt vid att göra matematikupplevelsen rolig och lustfylld.