Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lÀrare undersöka hur matematikintresset sÄg ut hos eleverna i Är 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,rÀkna mycket i matteboken och att tycka matematik Àr roligt. Matematik upplevdes som nÄgot man gör i skolan vilket upplevdes som trÄkigt och nÄgot man mÄste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. LÀrarna upplevde eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad frÄn eleverna ansÄg de att intresse Àr en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framÄt samt glÀdje.

Idag har vi en skola för alla dÀr varje elev ska fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Den hÀr studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien Àr att belysa vilket stöd högpresterande elever fÄtt och velat ha under sina Är pÄ grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmÄga i matematik.Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod med elever pÄ gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svÄrt att definiera sina kunskaper och förmÄgor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares kunskaper och attityder ser ut gÀllande dyskalkyli. För att uppnÄ syftet anvÀnder studien en enkÀt som lÀmnats ut till lÀrare pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. En översikt över tidigare studenters examensarbeten har gjorts för att bredda bilden över hur lÀrares kunskaper och attityder ser ut. Resultatet av denna studie Àr att dyskalkyli Àr ett svÄrdefinierat begrepp dÄ det finns olika definitioner och forskare Àr oense. Detta mÀrks pÄ lÀrarnas svar dÄ Àven de Àr osÀkra pÄ begreppet och kunskapen Àr lÄg.

I denna uppsats undersöker jag i vilken utstrÀckning som matematik-böcker i grundskolans senare Är innehÄller rÀkneuppgifter som förutsÀtter sprÄkliga eller kulturella kunskaper som andrasprÄkselever inte nödvÀndigtvis besitter. UtifrÄn tidigare forskning om matematik ur ett andrasprÄksperspektiv redogörs för de svÄrigheter utöver de rent matematiska som andrasprÄkselever kan möta i matematikuppgifter.Undersökningen bestÄr av en analys av rÀkneuppgifterna i en matematikbok, samt en elevenkÀt dÀr ett antal av dessa uppgifter testas. Analysen visar att uppgifter innehÄllande svÄrigheter andra Àn matematiska Àr relativt vanligt förekommande i matematikboken. Resultatet frÄn elevenkÀten visar sedan att dessa uppgifter verkligen kan vÄlla problem för andrasprÄkselever. Slutsatsen blir att andrasprÄks-elever har lÄngt ifrÄn bara matematik att kÀmpa med nÀr de arbetar i matematikboken.

Abstract Arbetet utgör en undersökning om gymnasielevers attityder kring skolmatematik. Eleverna i undersökningen gÄr i gymnasiets Ärskurs tvÄ och tre pÄ Teknik- eller Naturprogrammet. Eleverna, som alla medverkade frivilligt, tillfrÄgades i intervjuer om hur de sÄg pÄ matematik, nyttan av den och vad som gör det intressant/roligt att studera Àmnet matematik samt vad de ansÄg kunskaper i matematik kunde anvÀndas till rent allmÀnt. Utfallet var sammanfattningsvis en positiv i syn pÄ Àmnet och att det var förstÄelsen av matematiken som gör den rolig och att den upplevda nyttan med Àmnet framförallt att det hjÀlper förstÄelsen av t.ex. Fysik och Kemi.

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

VÄrt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka om verklighetsnÀra matematik ökar motivationen hos elever. Undersökningen gjordes i tvÄ klasser i Ärskurs Ätta, med 22 elever i den ena och 9 elever i den andra klassen. Eleverna har arbetat med verklighetsnÀra arbetsuppgifter under en period av fem veckor parallellt med sin ordinarie undervisning. Undersökningen avslutades med att eleverna svarade pÄ en enkÀt som vi framstÀllt. Dom jÀmförde den verklighetsnÀra matematiken med den traditionella undervisningen som dom annars har.

I bakgrunden tas tidigare forskning upp som visar att matematik anses vara ett svÄrt och ointressant Àmne och att elevernas kunskaper i Àmnet minskar. UndervisningssÀttet Àr lÀroboksbundet, men ett högre elevinflytande och medbestÀmmande skulle leda till ökat engagemang hos eleverna och ett bÀttre lÀrande. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ vad eleverna tycker frÀmjar respektive motverkar deras motivation och intresse för att lÀra sig matematik samt hur eleverna vill att matematikundervisningen ska vara upplagd för att de ska kunna optimera sitt lÀrande. Undersökningen i enkÀtform genomfördes i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet bland sju klasser pÄ praktiskt inriktade program. Resultatet visar att matematik upplevs som ett ganska trÄkigt men relativt lÀtt Àmne och att mer variation pÄ arbetssÀttet under lektionerna skulle frÀmja elevernas motivation och intresse för matematik.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ ökad kunskap om Àmnesintegration med matematik. Vi vill besvara tvÄ frÄgestÀllningar; ?Vad Àr enligt nÄgra pedagoger Àmnesintegration som inkluderar matematikinnehÄll?? och ?Vilka erfarenheter har nÄgra olika pedagoger av Àmnesintegration med matematikinnehÄll??. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lÀrare med inriktning mot grundskolans tidigare Är. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen.

VÄrt examensarbete fokuserar pÄ att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevers syn pÄ matematikÀmnet. Vi har försökt Ästadkomma detta genom att besvara tre frÄgestÀllningar angÄende pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och anvÀnder sig av skolÀmnet matematik samt vilka upplevelser de har av sÄdana situationer och vad som pÄverkat deras prestationer. MetodmÀssigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkÀt som innehÄller tvÄ olika sorters frÄgor: sju med svarskalor och tvÄ öppna frÄgor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkÀt distribuerades digitalt via Internet till en slumpmÀssig grupp och vi fick in 141 svar frÄn mÀnniskor mellan Äldrarna 13 och 53. VÄrt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med lÀraren, lÀrarens matematiska kunskaper, lÀrarens undervisningsmetod och lÀrarens Äterkoppling med elever Àr viktigare Àn faktorer som matematikbokens utformning och förÀldrars engagemang.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förÀndras genom skolÄren. Vidare Àr syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras Äsikter skiljer sig Ät. För att undersöka detta utformade vi en enkÀt vilken samtliga elever pÄ en skola (Är 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkÀten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervÀgande positiva men att intresset för matematik avtar nÄgot med stigande Älder.

Denna studie handlar om synliggörandet av matematik i förskolan. DÄ lÀroplanen föreskriver att alla barn skall utmanas och utvecklas i sitt matematiska tÀnkande och lÀrande sÄ Àr syftet med undersökningen att fÄ mer kunskap om hur och vad det Àr för matematik som synliggörs i förskolan. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ sin roll och kompetens i arbetet med smÄ barn och matematik. Genom vÄr litteraturstudie har vi fÄtt mÄnga idéer och kunskap om hur man kan arbeta med matematik i förskolan och förskoleklass. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av enkÀter med öppna frÄgor.

VÄrat examensarbete gick ut pÄ att undersöka om man genom att anvÀnda rörelse i matematikundervisningen kan öka elevers motivation för Àmnet matematik. Undersöknings- metoden som vi anvÀnde oss av var intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i en femteklass med 26 elever i PiteÄ kommun. Vid lektionstillfÀllena delade vi in klassen i tvÄ grupper, och de i sin tur var indelade i tre olika grupper, lÄg-, mellan- och högpresterande, dÀr varje grupp innehöll 4-5 elever. ?Rörelsematten? genomfördes pÄ idrottslektionerna, dÀr vi hade utformat sammanlagt 12 stationer, fyra stationer per pass.