Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, Ă€mnesprov 2008 i Ă„k 9, visar att mer Ă€n en fjĂ€rdedel avelever som har ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska inte nĂ„r mĂ„len i matematik. Hur kan elevermed annat modersmĂ„l Ă€n svenska nĂ„ framgĂ„ng och utvecklas i Ă€mnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att fĂ„ kunskaper om vilka arbetssĂ€tt det finns somförbĂ€ttrar inlĂ€rningen för elever med annat modersmĂ„l. Studien har utgĂ„tt frĂ„nBronfenbrenners teori som har fyra nivĂ„er, mikro-, meso-, exo- och makronivĂ„ och fokuseratpĂ„ elevens, hemmets, lĂ€rarens, skolans, arv/miljöns, sprĂ„kets och kulturens roll för framgĂ„ng.SYFTE:Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka framgĂ„ngsfaktorer lĂ€rare menar Ă€r viktiga för att elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska ska nĂ„ framgĂ„ng i Ă€mnet matematik.METOD:Åtta verksamma lĂ€rare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska har intervjuats. HĂ€lften av dessa lĂ€rare hade sjĂ€lva annat förstasprĂ„k Ă€nsvenska.

I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i sÀrskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i sÀrskolan. Det jag kom fram till Àr att man inte anvÀnder sig av nÄgon speciell metod i sÀrskolan för att nÄ eleverna lÀttare. Genom individualisering utgÄr man ifrÄn elevens behov och kunskaper. Det som Àr den stora skillnaden Àr att de eleverna i sÀrskolan behöver ha lÀngre tid pÄ sig för att lÀra sig taluppfattning.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Nilsson, M & Söderlindh, J (2009). Blommor och blad ? en miljard, Matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur pedagoger ser pÄ matematik i förskoleverksamheten och hur man arbetar pedagogiskt med matematik. Genom intervjuer tar vi reda pÄ hur Ätta pedagoger tÀnker och arbetar med matematik och med hjÀlp av olika observationstillfÀllen fÄr vi inblick i verksamheten pÄ nÄgra olika förskolor. HuvudfrÄgorna som stÀlls Àr: ? Hur ser pedagogerna pÄ matematik i förskolan? ? Hur ser det pedagogiska arbetet kring matematik ut i förskolan? ? Hur lyfter pedagogerna fram matematiken i verksamheten? UtgÄngspunkterna Àr teorier om hur man arbetar med matematik i förskolan.

Arbetet belyser förskolepedagogernas förhÄllningssÀtt till matematik och deras sÀtt att uppfatta bild som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i arbetet med matematik pÄ förskolan.UtgÄngspunkten för arbetet utgörs av LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 och den vetenskapliga litteraturen inom omrÄdet. Den empiriska delen bestÄr av en undersökning som omfattar en enkÀt och intervjuer med förskolepedagoger samt intervjuer med förskolebarnen och förslag pÄ nÄgra aktiviteter som exemplifierar tillÀmpningen av bild i arbete med matematik pÄ förskolan. Undersökningen tyder pÄ att bilden har en viktig roll i det pedagogiska arbetet pÄ förskolan, men trots det anvÀnds den relativt lite i samband med matematik..

Arbetet Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ om det finns skillnader i lÀrares definitioner pÄ vad ett laborativt arbetssÀtt Àr samt hur elevers förmÄgor och attityder pÄverkas av det arbetssÀtt de undervisas med. Undersökningen utfördes i tvÄ klasser, den ena klassen arbetade mer traditionellt med problemlösning medan den andra klassen arbetade med nÀstan samma innehÄll laborativt. Arbetet inleddes med en test för att ta reda pÄ elevernas kunskaper i problemlösning. Efter den första testen fortsatte de bÄda grupperna med att arbeta i fyra veckor pÄ vart sitt sÀtt med problemlösning. Under tiden genomfördes ett antal intervjuer med bÄde lÀrare och elever.

Alla mĂ€nniskor behöver kunskaper i matematik. AnmĂ€rkningsvĂ€rt Ă€r dock att mĂ„nga elever inte nĂ„r betyget G i skolĂ„r nio. I denna undersökning lyfts Ă„sikter frĂ„n lĂ€rare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nĂ„ högre mĂ„luppfyllelse i matematiken i skolĂ„r nio. Även skolledarnas och lĂ€rarnas Ă„sikter om hur ekonomin pĂ„verkar detta arbete undersöks. Metoden som anvĂ€nts i studien Ă€r en kvalitativ undersökning i form av en enkĂ€t med öppna frĂ„gor.

Syftet med studien ?r att n? f?rdjupad kunskap om hur l?rare i anpassad grundskola utformar och genomf?r l?sundervisning f?r elever som l?ser ?mnesomr?den, med fokus p? tidiga och grundl?ggande l?sf?rm?gor. Genom att synligg?ra vilka metoder och strategier som anv?nds i undervisningen samt hur dessa motiveras av l?rarna, avser studien att bidra med praktikn?ra kunskap. Studien utg?r fr?n en kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Abstract Engdahl, S & Pobiega, M (2008). Lekobservation för att upptÀcka matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur barns erfarenheter av matematik kan upptÀckas i deras lek genom videoobservation. VÄr undersökningsgrupp har bestÄtt av en förskoleavdelning med 22 barn och en av deras pedagoger. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur man kan upptÀcka matematiken i barns lek och vilken form av matematik det Àr samt hur pedagogens roll ser ut i relation till innehÄllet i barns lek. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt frÄn Àr: Ser vi och pedagogen matematik i leken? Vad Àr det för form av matematik vi och pedagogen hittar i barnens lek? De metoder vi anvÀnt oss av Àr videoobservation och kvalitativ intervju.

AbstraktHeléne Ingvarsson och Lotta JigrotLaborativ matematik- Hur, nÀr och varför anvÀnds det?Concrete mathematics- How, when and why is it used?Antal sidor: 37Eftersom vi bÄda undervisar i Àmnet matematik i Ärskurs 2, kÀnde vi ett intresse för attundersöka hur matematikundervisningen Àr upplagd och genomförs i de lite ÀldreÄldersgrupperna (Ärskurs 4-5). Under vÄr utbildning till lÀrare i matematik har vi förstÄttvikten av laborativt arbetssÀtt i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersökaom pedagoger anvÀnder sig av laborativt arbetssÀtt i matematik och i sÄ fall hur och hur ofta. Istudien ville vi Àven undersöka sprÄkets betydelse för den laborativa matematiken.Vi anvÀnde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, dÀr vi intervjuade sex lÀrarefrÄn olika skolor belÀgna bÄde pÄ landet och i en mellanstor stad.

Intresset Àr lÄgt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar fÀrska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lÀrare som arbetar med laborativ matematik som Äterkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats Àr en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som Äterkommande inslag i matematikundervisningen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus i förskolan. FrÄgestÀllningarna i syftet behandlar om det finns matematik som Àr lÀttare eller svÄrare att arbeta med utomhus och vilka eventuella faktorer som pÄverkar arbetet med matematik utomhus. I bakgrunden finns det teorier angÄende matematik i förskolan samt utomhuspedagogik. Som metod har vi valt intervju dÀr vi intervjuat fem förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor.De mest framstÄende resultaten vi fick fram i studien var att förskollÀrarna upplever att det inte finns nÄgon matematik som det Àr svÄrt att arbeta med utomhus, utan förskollÀrarna ser bara möjligheter och inga begrÀnsningar. Vi har Àven kommit fram till att det finns flera faktorer som pÄverkar arbetet med matematik utomhus.

Arbetet behandlar nivĂ„gruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som Ă€r vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar pĂ„ om nivĂ„gruppering Ă€r bra eller dĂ„ligt för elevernas prestationer. Klart Ă€r dock att positiva resultat kan uppnĂ„s förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns ocksĂ„ ett flertal dokumenterade svĂ„righeter och risker. Uppsatsen innehĂ„ller bĂ„de forskning och debatt kring nivĂ„gruppering samt en egen intervjustudie.Syftet med uppsatsen Ă€r att besvara de tre frĂ„gestĂ€llningarna: Vad har lĂ€rare för erfarenheter av och attityder till nivĂ„gruppering? Hur ser lĂ€rare pĂ„ kunskapsmĂ€ssig heterogena grupper? samt Hur beskriver lĂ€rarna att undervisningen bedrivs i de olika nivĂ„grupperna?Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklĂ€rare för Ă„r 7 till Ă„r 9 pĂ„ en skola i Östra Götaland.