Syftet med denna studie var att utforska förskollÀrares perspektiv pÄ arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollÀrare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och frÀmja barns lÀrande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex stycken förskollÀrare intervjuats för att ta reda pÄ deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att frÀmja barnens lÀrande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollÀrares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lÀrande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik pÄ ett positivt sÀtt har förskollÀrarna uttryckt som betydelsefullt.

Denna studie handlar om hur pedagoger tÀnker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhÄlls pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med fokus pÄ matematik. Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas synsÀtt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet Àr Àven att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgÄr frÄn intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhÄllningssÀtt kring matematik i förskolans verksamhet.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare uppfattar matematikÀmnet i förskolan samt pÄ vilket sÀtt som förskollÀrarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med aktiva förskollÀrare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollÀrare frÄn tre olika förskolor. IntervjufrÄgorna innehöll tvÄ övergripande frÄgor med ett antal underfrÄgor. Denna studie kan förhoppningsvis ge bÄde förÀldrar och förskollÀrare en inblick i hur förskollÀrare kan arbeta med matematik.I resultatet synliggörs förskollÀrares uppfattningar om matematik, vad de anser Àr matematik samt hur de ser pÄ sitt eget arbete kring matematik, nÀr det gÀller barns lÀrande.

Syftet med undersökningen var att undersöka om samtal i klassrummet, om och kring matematik och olika lösningsstrategier kan förÀndra elevens syn pÄ tilltron till det egna tÀnkandet i matematik. VÄrt undersökningsarbete genomfördes under sex veckor med totalt fem undersökningstillfÀllen. Den metod vi valde att anvÀnda oss av var samtal i grupp och enskilt med problemlösning som utgÄngspunkt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av reflektionsfrÄgor till eleverna vid undervisningstillfÀllena och vi observerade dessa tillfÀllen med hjÀlp av skattningsskala. I slutet av undersökningsperioden genomförde vi en djupintervju med sju elever.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka instÀllningar förÀldrar har till matematik och matematikundervisning. Detta för att vi i vÄr framtida yrkesroll ska kunna upprÀtthÄlla ett gott samarbete med hemmen, som baseras pÄ förstÄelse, insikt och respekt. Vi genomförde en kvalitativ enkÀtundersökning, pÄ tvÄ olika skolor, en mÄngkulturell och en kulturellt homogen. FörÀldrarna pÄ dessa tvÄ skolor var överlag mycket öppna till förÀndring, sÄg den informella matematiken i vardagen och vÀrdet av de kunskaper de fÄtt i Àmnet under sin skolgÄng. Detta överensstÀmmer inte med den litteratur vi lÀst pÄ omrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv studera matematik i förskolan och att undersöka hur lÀrare tÀnker kring matematik i förskolan. Syftet Àr Àven att undersöka hur lÀrare i förskolan kan stödja och stimulera barnens intresse för matematik. Denna studie grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer med sex förskollÀrare för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en inblick i hur arbetet med matematik i förskolan kan gÄ till. Det framkom att vÀldigt mycket av det som sker i förskolan dagligen kan knytas till matematik. Det viktiga för personalen i förskolan tycks vara att sÀtta pÄ sig ?matteglasögonen?, för att pÄ sÄ sÀtt se all den matematik som bÄde de vuxna och barnen möter varje dag i verksamheten, att göra sig medveten om matematiken för att sedan synliggöra den för barnen.

Det Àr, enligt LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritids-hemmet, den professionella lÀrarens plikt att utvecklas kvalitativt genom att pröva och utvÀrdera undervisningsmÄlen och att granska och utveckla nya metoder (Skolverket 2006). För att vi skall kunna efterleva dessa krav analyserade vi elevernas kunskaper i multiplikation och multiplikationstabellerna. Vi undersökte Àven om lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation pÄverkade elevernas kunskaper.Med utgÄngspunkt frÄn gÀllande kursplaner i matematik och skolans styrdokument visade den kvalitativa analysen att flertalet av eleverna hade goda fÀrdigheter i, och förstÄelse och förtrogenhet för multiplikation och tabellerna.Vi granskade nÄgra viktiga aspekter i lÀrandeprocessen; grundlÀggande arbete i multiplikation, automatisering av tabellerna genom utantillinlÀrning, strategier, algoritmer, abstraktion och matematiksprÄk samt motivation. Vi fann att lÀrarna arbetade pÄ ett traditionellt sÀtt och att de hade ambitioner till förÀndring, men saknade verktyg och fortbildning för detta. NÄgra bevisbara samband mellan elevernas kunskaper och lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation var svÄra att finna.

AnvÀndandet av barnböcker för att upptÀcka matematik Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt som inte Àr helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen vÀcktes min nyfikenhet inför detta.Syftet med studien Àr att se vad en barnbok ger för pedagogiska möjligheter att upptÀcka matematik. Metoden grundar sig pÄ ett undervisningsförsök dÀr jag tillsammans med en grupp barn och utifrÄn en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lÀmpar sig mycket vÀl som tillvÀgagÄngssÀtt för att upptÀcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats Àr att genom att vara en medveten pedagog och se sÄ vÀl till barnens förförstÄelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer frÄn en boks text och bilder hitta vÀgar till matematikens vÀrld..

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Den traditionella undervisningsmetoden i matematik ersÀtts idag med praktisk matematik. Eleverna fÄr en mer aktiv och kunskapssökande roll.Elevers alltmer stillasittande livsstil leder till en ökad ohÀlsa. Skolverket rekommenderade 2003 att alla elever ska delta i nÄgon form av fysisk aktivitet minst 30 minuter/dag.Mot denna bakgrund stÀlls frÄgorna: Vilka attityder har pedagoger till att undervisa i matematik utomhus? Varför, med vad och hur arbetar pedagoger utomhus? Genom en enkÀtundersökning ochuppföljande intervjuer ges svaren, i den undersökta gruppen, att pedagoger gÀrna arbetar med matematik utomhus för att konkretisera men att stora elevgrupper och vÀder hindrar. Pedagogerna exemplifierar mÄnga moment lÀmpade för matematik utomhus samtidigt som de beskriver hur de gör..

Ämnet neurodidaktik bygger pĂ„ hjĂ€rnforskning och etablerade teorier inom det pedagogiska omrĂ„det. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att dra slutsatser av de rön vi finner inom hjĂ€rnforskningen som studerar hur hjĂ€rnan fungerar i inlĂ€rningssammanhang. Vi har lyft fram ett antal förutsĂ€ttningar för lĂ€rande i vĂ„r studie som alla fĂ„r stöd i aktuell hjĂ€rnforskning. Dessa förutsĂ€ttningar har vi kopplat samman med hur hjĂ€rnan utvecklas ur ett matematiskt perspektiv. Litteratursökningen har Ă€gt rum i faktaböcker och databaser och för att fĂ„ vĂ€gledning har vi kontaktat experter inom omrĂ„det.

Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori pÄ byggprogrammet pÄ Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslÄr att yrkesrÀkning och infÀrgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lÀr sig mycket bÀttre. Undersökningen Àr endast gjord pÄ Rönninge gymnasium och Àr dÀrför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplÀgg. FullstÀndig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag pÄ Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i nÄgra byggkurser. Det jag vill visa pÄ Àr att integration mellan kÀrnÀmnet matematik och karaktÀrsÀmnet byggteori Àr fullt möjligt, men att det som saknas Àr kurslitteratur som knyter samman de bÄda. I dagslÀget Àr det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lÀrare att se till att infÀrgning av matematik i byggteorin genomförs.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik pÄ förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhÄllningssÀtt har de till Àmnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lÀr matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, pÄvisas att pedagoger Àr de förebilder som kan fÄ barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lÀrande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring Àmnet matematik i interaktion och mediering.