En applikationsserver agerar i regel som en förmedlande server i ett tre-skikt-system med en webbserver pÄ ena sidan och en databasserver pÄ andra sidan. De anvÀnds för att komma Ät funktioner i en databas med hjÀlp av program skrivna för just den applikationsserver som anvÀnds. PÄ LantmÀteriets huvudkontor i GÀvle anvÀnder man sig i dagslÀget av 5 stycken olika applikationsservrar, vilket medför stora kostnader i bland annat licenser, support och kompetensutveckling. I detta arbete undersöks skillnader i pris och funktionalitet mellan de aktuella applikationsservrarna samt hur man pÄ bÀsta sÀtt kan minska kostnaderna för LantmÀteriet genom att sÀtta upp ett mÄl dÀr applikationsservrarna anvÀnds pÄ ett effektivare sÀtt. För att ta reda pÄ detta har jag intervjuat personer inom LantmÀteriet angÄende det nuvarande problemet och tagit reda pÄ hur man kan göra för att möjliggöra en utfasning av en eller flera applikationsservrar.

Det finns mÄnga MÀnniska ? Maskin system dÀr utvecklare gör avkall pÄ en del funktionalitet för att inte riskera att systemets anvÀndare överbelamras med information. En anvÀndare kan till exempel fÄ sÄ mycket information presenterad via synsinnet att synsinnet inte hinner med, eller information som presenteras via flera sinnen och Àr motsÀgelsefull och dÀrför medför att hjÀrnan gör felaktiga tolkningar av systemets tillstÄnd. Sinnesöverbelastning och kognitiv överbelastning medför att anvÀndaren riskerar att inte lÀngre kunna utföra sina uppgifter tillrÀckligt snabbt, tillrÀkligt sÀkert eller överhuvudtaget.Taktil presentation Àr presentation som anvÀnder kÀnselsinnet. Genom att anvÀnda taktil presentation kan man avlasta övriga informationskanaler sÄsom synsinnet och hörselsinnet.

SamhÀllsgeografiskt miljöcentrum (Spatial Modelling Centre), SMC, bedriver forskning och utveckling av datorbaserade geografiska modeller. Syftet Àr att stödja uppdragsgivaren, Kulturgeografiska institutionen vid UmeÄ universitet, och andra med dessa verktyg. Med hjÀlp av den egenutvecklade modellen SVERIGE kan man göra experiment i full skala med en syntetisk population som motsvarar hela Sveriges befolkning. Detta examensarbetes syfte var att ta fram möjlighet till geografisk presentation för den grafiska klienten till SVERIGE. Detta som ett komplement till de tabeller som genereras vid körningar av modellen.

reMIND Àr ett verktyg som kan anvÀndas för att modellera och optimera processer. Programmet genererar ett ekvationssystem som dÀrefter kan optimeras av ett externt optimeringsprogram. Ursprungligen utvecklades reMIND pÄ Linköpings universitet och Àr ett ?Open Source?-projekt. Programmet befinner sig fortfarande pÄ utvecklingsstadiet och mÄlet med det hÀr projektet Àr att komma vidare i den utvecklingen.

Studien undersökte möjligheten att ersÀtta en befintlig industrihanddatorlösning med en webbaserad smartphone-applikation genom att ta fram och utvÀrdera en utvecklingsbas enligt krav och önskemÄl frÄn en extern uppdragsgivare. Befintliga utvecklingsramverk till smartphones har undersökts med fokus pÄ företagsnÀra webbaserade applikationer.Den traditionella handdatorn anses förÄldrad och har ersatts av moderna smartphones med högre prestanda och bÀttre funktionalitet. En variant av handdatorn Àr industrihanddatorn som har en mer robust konstruktion och har försetts med extrautrustning som t.ex. streckkodslÀsare. NÀr det gÀller plattformsoberoende utveckling till smartphones finns idag en mÀngd olika alternativ och angreppssÀtt, dock Àr det oklart ifall de gÄr att anvÀnda för att ersÀtta en industrihanddator.Arbetet i denna studie har utförts i anslutning till en extern uppdragsgivare med önskemÄl om att hitta ett alternativ till deras befintliga industrihanddatorlösning.

Svensk Juristpartner HB bedriver sedan vÄren 2006 juridisk rÄdgivning via sin webbplats. DÀr kan allmÀnheten stÀlla frÄgor om juridik och fÄ dem besvarade av ett antal juriststudenter. Alla frÄgor publiceras sedan anonymt pÄ webbplatsen sÄ att fler personer Àn frÄgestÀllaren kan ta del av informationen. DÄ mÀngden inkomna frÄgor ökat markant, har behovet av en mer avancerad webbplats vÀxt fram.Uppgiften har varit att skapa en ny webbplats Ät Juristpartner. Genom att införa kopplingar till en databas har hanteringen av frÄgor och svar förbÀttrats.

Den huvudsakliga tekniken som anvÀnts inom webbutveckling bestÄr av mÀrkordsprÄket HTML men HTMLs funktionalitet Àr för enkelt för att tillfredstÀlla de kraven pÄ komplexa applikationer. En ny teknik i form av mÀrkordssprÄket XML uppkom med tanke pÄ att göra lÀttare att implementera webbaserade applikationer. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element och utforma egna dokumentstrukturer.Relationsdatabaser Àr sedan mÄnga Är ett vÀl fungerande datahanterarsystem. Med tanke pÄ att göra informationen tillgÀnglig pÄ Internet Àr det oundvikligt att undersöka om XML kan anvÀndas för att lagra en relationsdatabas. Detta arbete har i syfte att teoretisk analysera hur XML hanterar begreppen primÀr- och frÀmmande-nyckel frÄn relationsdatabaser.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Vi vill genom den genomförda undersökningen fÄ en bild av hur elever ser pÄ muntlighet, dels den som förekommer pÄ lektionstid, dels den som förekommer pÄ fritid. Som blivande lÀrare vill vi öka vÄr medvetenhet kring elevers syn pÄ talets funktion och pÄ eleverna som talare. Metoderna vi valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 26 elever frÄn en Ärskurs tre pÄ gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som nÄgot vÀldigt betydelsefullt. Vi kom ocksÄ, trots elevernas positiva instÀllning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Hur ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt (GUI) upplevs av anvÀndaren kan bero pÄ flera faktorer, tvÄ av de viktigaste Àr komplexitet och anvÀndbarhet. Det kan vara svÄrt att sÀtta fingret pÄ vad komplexitet egentligen Àr, i GUIn kan den upplevas genom svÄrigheter att navigera eller förstÄ. AnvÀndbarhet Àr nÄgot som blir mer populÀrt och allt fler företag vÀljer att satsa pÄ. Uppsatsens fokus kommer ligga pÄ att reda ut begreppen komplexitet och anvÀndbarhet, vad de har för pÄverkan i ett GUI och hur de samverkar. För att finna svar pÄ problemet har en litteraturstudie dÀr artiklar frÄn olika vetenskapliga tidsskrifter har granskats, sammantaget med kurslitteratur frÄn utbildningen har synteser skapats, pÄ vilka en intervju kunde grundas. Intervjun genomfördes med 10 personer frÄn olika kunskapsnivÄer inom IT för att försöka se skillnader eller samband inom deras upplevelse av komplexitet och anvÀndbarhet.

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

Har du lÀtt att hÄlla motivationen till att trÀna? Tidigare studier har visat att 42 procent avden europeiska befolkningen som vill trÀna har svÄrt att hÄlla igÄng. Detta projekt harfokuserats kring att ta fram ett verktyg som ökar motivationen samt gör det roligare ocheffektivare att trÀna. Projektgruppen har under utvecklingsprocessen fokuserat pÄ enkelhet,funktionalitet och design med anvÀndaren i fokus.Resultatet av projektet Àr Smartbeat, ett verktyg som leder till att anvÀndaren kan förbÀttrasina resultat pÄ kort sikt samt hÄlla motivationen över tid. Verktyget lÀser av anvÀndarenspuls direkt frÄn armen.

Mitt examensarbete har utförts pÄ uppdrag av ATEA/Exait i LuleÄ, för Coop Norrbotten. MÄlet med arbetet har varit att designa, implementera och dokumentera en ny, förbÀttrad nÀtverkslösning för Coop Norrbottens butiker, samt att konstruera en detaljerad utrullningsplan för implementation i produktionsmiljö med minimala driftstopp. Min handledare pÄ ATEA var Leif HÀggström, seniorkonsult och specialist pÄ brandvÀggar och nÀtverkssÀkerhet. Jag har Àven arbetat nÀra den huvudansvarige för IT pÄ Coop Norrbottens huvudkontor i LuleÄ; Per-Ola Björnfot.Kraven som fanns pÄ den nya designen frÄn Coop Norrbottens sida var att sÀkerheten pÄ nÀtverket skulle förbÀttras avsevÀrt, och att strukturen Àven skulle göras mer modulÀr och resurseffektiv. Den utrustning som initialt var tillgÀnglig för designen var den som redan fanns i drift ute pÄ Coops affÀrer: ?1x Cisco 1811 Integrated Services Router?1x 3Com 3226 L3 access-switch?1x HP Procurve 1800 PoE-switch?2x TrÄdlösa accesspunkter frÄn Trapeze (Juniper)UtgÄngspunkten var, som nÀmnts ovan, att designen skulle baseras enbart pÄ befintlig utrustning.

Examensarbetet handlade om att ta fram ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt för digital-tv över IP, detta grÀnssnitt skulle fungera bÄde pÄ en set-top box och pÄ en dator. En set-top box Àr en mottagare som tar emot en digital kanal och gör om den sÄ den kan visas pÄ en analog tv. Det hÀr grÀnssnittet skulle ocksÄ ha ett antal tjÀnster och vara baserat pÄ HTML. AnvÀndargrÀnssnittet skulle ersÀtta ett sÄ kallat middleware. Detta middleware Àr lÀnken mellan maskin och mÀnniska.