Today?s cell phones include more and more functionality, it is no longer uncommon to be able to connect to the Internet or take photos with the cell phone. In this thesis the question is if the cell phone users are interested in this new functionality. Are there people who are interested in a cell phone that in this thesis is called ?Basmobilen? (the entry level phone), which include the following functions; phone call, SMS, phone book, calling lists, clock and the possibility to change the call signal.

De senaste Ären har visat pÄ en kraftig ökning av IT-brott. DÄligt valda lösenord har varit en av anledningarna till att verksamheter har haft svÄrt att skydda sin information mot intrÄng av obehöriga personer. Undersökningen visade i vilken grad anvÀndare, system och systemansvariga uppfyllde teorins krav gÀllande lösenordskonstruktion och dess hantering. Vidare lyfte undersökningen fram de bakomliggande faktorer som har pÄverkat detta. Undersökningen genomfördes i tre verksamheter med hjÀlp av enkÀter och intervjuer.

MÄlet med examensarbetet var att undersöka om det var möjligt att genomett kompatibilitetsbibliotek se till att Eneas realtidsoperativsystem OSEckkan uppfylla kraven i operativsystemsstandarden OSEK.OSEck visade sig tillhandahÄlla all efterfrÄgad funktionalitet och ett kompatibilitetsbiblioteksom innehöll OSEK?s API kunde dÀrmed implementeras.Ett verktyg togs fram för att utifrÄn en fil, innehÄllandes objekt beskrivna iOSEK?s konfigurationssprÄk OIL, plocka ut den information som behövdesfšor att konfigurera bÄde OSEck och OSEK.Slutsatsen av examensarbetet blev att det gick att göra OSEck OSEKkompatibeltgenom ett yttre lager och att inga Àndringar i OSEck?s kÀrnavar nödvÀndiga. Givetvis pÄverkar lagret operativsystemets prestanda negativtmen det fÄr ÀndÄ anses att dess prestanda fortfarande Àr sÄ pass braatt en integration i OSEck?s kÀrna ej behövs.För att ett operativsystem ska kunna göras OSEK-kompatibelt mÄste detha prioritetsbaserad schemalÀggning samt att task som blir avbrutna hamnarförst i sin prioritetskö. Dessutom mÄste det vara möjligt att exekverakod precis innan ett task börjar köra för första gÄngen eftersom det skafinnas stöd för en PreTaskHook..

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

NĂ€r ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om anvĂ€ndarna av nĂ„gon anledning inte kan eller vill anvĂ€nda det pĂ„ ett effektivt sĂ€tt. I första hand bestĂ€ms anvĂ€ndbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella anvĂ€ndarna. God anvĂ€ndbarhet beror av acceptans frĂ„n anvĂ€ndarna, kompetens hos anvĂ€ndarna och anvĂ€ndarvĂ€nlighet hos systemet.För att undersöka hur man kan uppnĂ„ hög anvĂ€ndbarhet och dĂ€rmed en hög grad av anvĂ€ndande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av anvĂ€ndbarheten och anvĂ€ndandet av ett system vid Landstinget i Östergötland.VĂ„ra slutsatser visar pĂ„ att utbildning och information Ă€r mycket viktiga faktorer för att uppnĂ„ hög anvĂ€ndbarhet för ett system. MĂ„nga har en motvilja mot att anvĂ€nda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, nĂ„got vi anser kan lösas med bĂ€ttre utbildning och information. Trots att teorier om anvĂ€ndbarhet funnits i över tio Ă„r, har vi funnit att det forfarande inte tas tillrĂ€cklig hĂ€nsyn till de grundlĂ€ggande faktorer som pĂ„verkar anvĂ€ndbarheten vid införande av ett system..

Det hĂ€r examensarbetet bygger vidare pĂ„ en tidigare konstruerad prototyp, ett interaktivt konstprojekt dĂ€r tvĂ„ plattor, placerade pĂ„ en bĂ„ge, med vattenmunstycken i mitten styrs med en joystick. Plattorna följer joystickens rörelse med hjĂ€lp av servomotorer. MĂ„let i detta examensarbete var att koppla Ă„skĂ„darens smarta mobiltelefon till konstprojektet. ÅskĂ„daren ska kunna styra konstprojektet genom att vinkla sin mobiltelefon. Även vattenflödet ska kunna kontrolleras och all interaktion ska ske via trĂ„dlös kommunikation. MĂ„let har uppnĂ„tts genom att anvĂ€ndaren installerar en applikation som skapats för operativsystemet Android. Applikationen skickar information om mobiltelefonens aktuella vinkelposition till en server via ett trĂ„dlöst nĂ€tverk.

AnvÀndning av gamla informationssystem (IS) innebÀr problem i form av underhÄllningskostnader, utbyggnadsproblem och dÄlig interaktion med anstÀllda (Bisbal, Lawless, Wu & Grimson 1999).Problemen leder till att företag vill byta ut sina gamla IS mot nya. I detta arbete behandlas migration, det vill sÀga dÄ all funktionalitet frÄn ett gammalt IS ska överföras till ett nytt (Bisbal m.fl, 1999).Arbetet syftar till att skrÀddarsy en befintlig migrationsmetod sÄ att en generell migrationsmetod blir unik och kan anvÀndas till just det anvÀndarfall som Äsyftas i arbetet. Den migrationsmetod som skrÀddarsyddes var The Butterfly Methodology. Genom att följa de faser och aktiviteter som migrationsmetoden innehÄller erhölls ett antal resultat som initierade en migrationsprocess.De slutsatser som arbetet kom fram till var att genom att skrÀddarsy en migrationsmetod kunde en generell arbetsprocess göras unik sÄ att den passade det anvÀndarfall som tas upp i arbetet. Migrationsmetoden innehöll Àven ett antal faser och aktiviteter som utgjorde stöd vid migrationsprocessen.

MÄlet med examensarbetet var att undersöka om det var möjligt att genomett kompatibilitetsbibliotek se till att Eneas realtidsoperativsystem OSEckkan uppfylla kraven i operativsystemsstandarden OSEK.OSEck visade sig tillhandahÄlla all efterfrÄgad funktionalitet och ett kompatibilitetsbiblioteksom innehöll OSEK?s API kunde dÀrmed implementeras.Ett verktyg togs fram för att utifrÄn en fil, innehÄllandes objekt beskrivna iOSEK?s konfigurationssprÄk OIL, plocka ut den information som behövdesfšor att konfigurera bÄde OSEck och OSEK.Slutsatsen av examensarbetet blev att det gick att göra OSEck OSEKkompatibeltgenom ett yttre lager och att inga Àndringar i OSEck?s kÀrnavar nödvÀndiga. Givetvis pÄverkar lagret operativsystemets prestanda negativtmen det fÄr ÀndÄ anses att dess prestanda fortfarande Àr sÄ pass braatt en integration i OSEck?s kÀrna ej behövs.För att ett operativsystem ska kunna göras OSEK-kompatibelt mÄste detha prioritetsbaserad schemalÀggning samt att task som blir avbrutna hamnarförst i sin prioritetskö. Dessutom mÄste det vara möjligt att exekverakod precis innan ett task börjar köra för första gÄngen eftersom det skafinnas stöd för en PreTaskHook..

Boktitlar Àr betydelsefulla, trots deras ibland obetydliga omfÄng, eftersom de Àr bland det första mottagaren möter och kan komma att spela en avgörande roll för om den tillhörande texten lÀses eller inte. Boktitlar bör dÀrför analyseras som om de Àr en egen sjÀlvstÀndig texttyp med uppgift att fylla olika kommunikativa funktioner. Mot bakgrund av Gérard Genettes beskrivning av titlar som en form av paratexter, samt utifrÄn Chrisitane Nords (1995) funktionella analysmodell över sex kommunikativa funktioner som titlar bör fylla i bÄde kÀll- och mÄlsprÄkskulturen, undersöker denna studie 47 franska originalboktitlar och deras 47 svensksprÄkiga titelmotsvarigheter utgivna pÄ Sekwa förlag. Utöver att redogöra för hur vÀl materialets titlar fyller Nords tre grundlÀggande funktioner (distinktiv, metatextuell och fatisk) och tre möjliga funktioner (referentiell, expressiv och appellativ) syftar studien till att granska vilka likheter och skillnader det finns mellan franska boktitlar och deras svenska titelmotsvarigheter. Dessutom undersöker studien ifall samtliga boktitlar i huvudsak fyller sin dubbla funktion att bÄde vara funktionella i mÄlsprÄkskulturen och lojala mot den ursprungliga sÀndaren i kÀllsprÄkskulturen.

I denna uppsats studeras konkurrenssituationen i en industri med utgÄngspunkt i Michael Porters teorier om strategiformulering och industrianalys. Detta för att bevara frÄgan i ett examensarbete frÄn IT-företaget Comintelli om hur konkurrenssituationen ser ut i Knowledge Management mjukvaruindustrin och hur företaget bör utforma sin strategi för att verka i den. För att besvara frÄgan definieras i uppsatsen 6 funktionaliteter som centrala för en Knowledge Management mjukvara, vilket leder till en population om 11st aktörer som undersöks nÀrmare. Resultatet Àr att Comintellis viktigaste konkurrenter utgörs av stora IT-företag, med IBM och OpenText som mest framtrÀdande namn. Industrin prÀglas av begreppsförvirrning, en mÄttlig till hög grad av konkurrens och barriÀrerna mot intrÀde i industrin Àr generellt sett lÄga.

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvÀndare har önskemÄl om att lÀttare hitta information pÄ offentlig sektors webbplatser. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbÀttras sÄ att anvÀndarna lÀttare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hÀmtade frÄn omrÄdet för webbdesign och anvÀndbarhet pÄverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta pÄ webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mÄn och i olika utstrÀckning av de olika kommunerna. FrÀmst förekommer brister inom omrÄdena struktur samt text och etikettering.

1995 startade medlemmar ur Swedish Oral Medicine Society tillsammans med Institutionen förData och Informationsteknik pÄ Chalmers tekniska högskola projektet MedView. Projektets syfte Àratt utveckla modeller, metoder och datorbaserade verktyg för att stödja kliniker i deras dagligaarbete och forskning. 2005 lanserades webbcommunityn SOMWeb och projektet gick in i sin andrafas med fokus pÄ nÀtbaserad kunskapshantering. Den virtuella mötesplatsen togs emot vÀl och detbeslutades att satsa vidare pÄ ökad funktionalitet via Internet.Denna rapport beskriver utvecklingen av en webbapplikation som möjliggör Ätkomst av denmedicinska bilddatabas som byggts upp under MedView-projektet. Som utgÄngspunkt förapplikationens funktionalitet och innehÄll stÄr skrivbordsapplikationen MedImager.

Studien avser framtagning av skidklÀder, en jacka och en byxa i herrstorlek, dÀr designen bestÀms av de funktioner som man vill uppnÄ i plaggen. Studien Àr gjord i samarbete med ett externt företag som valt ut uppdraget. En undersökning har genomförts för att fÄ fram vilka underlag som krÀvs för att plaggen ska gÄ att sömförseglas med tejp, vilket dÀrmed gör plaggen vattentÀta.Under projektets gÄng har olika metoder anvÀnts för att nÄ slutresultatet. Digital mönsterkonstruktion, toilesömnad, avprovning och gradering Àr de frÀmsta metoderna. Projektets mÄl har varit att leverera sömnadsprov pÄ bÄda plaggen i samma material som plaggen senare Àr tÀnkta att tillverkas i.

I dagens informationssamhÀlle pÄgÄr en vÀxande trend av molnbaserade tjÀnster. Vid implementering av molnbaserade tjÀnster anvÀnds metoden Virtualisering. Denna metod minskar behovet av antal fysiska datorsystem i ett datacenter. Vilket har en positiv miljöpÄverkan eftersom energikonsumtionen minskar nÀr hÄrdvaruresurser kan utnyttjas till sin fulla kapacitet. Molnbaserade tjÀnster skapar samhÀllsnytta dÄ nya aktörer utan teknisk bakgrundskunskap snabbt kan komma igÄng med verksamhetsberoende tjÀnster.

Detta examensarbete genomfördes i samarbete med m4solutions AB, Halmstad, och Volvo Buses AB, Göteborg.DÄ Volvo önskar att minska totalkostnaden för tillverkning av luftintag, utan nedsatt prestanda som konsekvens, krÀvs undersökningar om hur vÀl dagens intag fungerar och vad som kan förbÀttras, samt planering av utvecklingsarbetet. För att underlÀtta för kommande förbÀttringsarbete har detta examensarbete undersökt vilket underlag och vilka kompetenser som krÀvs för att genomföra detta arbete. Resultatet av denna undersökning Àr en instruktion fylld med redskap och information vilket skall stöda Volvo Buses AB vid kommande arbetet att optimera luftintaget. Eftersom Volvo AB ingÄr i fordonsbranschen Àr det lÀmpligt att forma vÄr instruktion utefter ISO/TS 16949:2009 standarden, för produktutveckling inom fordonsindustrin, och Volvo?s egna metodik, Global Development Process, för produktutveckling. Studien innefattar flödessimuleringar, marknadsundersökningar och kriterieframtagning, samt analyser och utvÀrdering av samtlig tillgÀnglig information. Tillsammans gav detta en övergripande bild över luftintagets funktionalitet och prestanda, vilket i sin tur belyser vilka aktiviteter som Àr nödvÀndiga att föreslÄ i den slutgiltiga instruktionen..