Sökresultat:
634 Uppsatser om Grundläggande antaganden - Sida 42 av 43
Utredning av fördelar och nackdelar med 64-bits utökning av
x86
Bill Gates anses en gÄng i tiden (1981) ha sagt, att ?640 KB borde rÀcka för vem som helst?. Idag Àr 32-bit teknikens grÀns pÄ 2-4 GB ansedd som för liten och det Àr huvudanledningen till att utvecklingen har gÄtt vidare till 64-bits minnesadressering. Det förflyttar i dagslÀget grÀnsen till 16 TB och mera potential finns kvar. Detta examensarbete har behandlat förÀndringar i samband med denna nya teknologi och undersökt vad som Àndras vid övergÄng frÄn 32-bit.
Den sociala konsumtionssituationen- vad pÄverkar konsumentens val av produkt?
Vad pÄverkar konsumentens val av produkt för en förutsedd social konsumtionssituation? Syftet med uppsatsen Àr att studera vad som pÄverkar konsumentens val av produkt för en förutsedd, social konsumtionssituation och ge ett bidrag till konsumtionssituationsforskningen. För att uppnÄ syftet, Àr meningen att genom en litteraturstudie ta fram ett antal faktorer som verkar kunna pÄverka konsumentens val av produkt för en förutsedd, social konsumtionssituation. De faktorer som framkommer ur litteraturen kommer sedan att undersökas i en mindre, empirisk studie. Genom att skapa en övergripande förstÄelse för vad som pÄverkar konsumentens val av produkt för en förutsedd, social konsumtionssituation kommer bidraget slutligen att bestÄ av ett antal hypoteser som kan anvÀndas för vidare forskning.
NÄgra Äsikter om lÀrarrollen i vuxenutbildningen - en intervjubaserad studie
Abstrakt
Ă
berg, Caroline (2014). NÄgra röster om lÀrarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the TeacherŽs role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola
ProblemomrÄde
I och med införandet av den nya lÀroplanen, LÀroplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fÄtt nya riktlinjer och mÄl. Bland annat har kraven pÄ flexibilitet och individanpassning ökat.
Mercosur - en sydamerikansk företagsarena i upptakt - teori och empiriska studier.
Syfte<br><br>Inom ramen för Mercosur Ă€r förevarande arbete uppdelat i tvĂ„ undersökningsomrĂ„den - avseende en territoriell studie och en sektorstudie - vilka ger integrationen en strukturell respektive strategisk innebörd.<br><br>Den territoriella studien ger utrymme för Mercosur's utbredning och medlemslĂ€nder liksom integrationen's uppbyggnad. HĂ€refter Ă€r den handel och de investeringsflöden som genererat's föremĂ„l för behandling liksom en grĂ€nsöverskridande företagsverksamhet som tagit form. I förgrunden finn's en teoretisk ansat's med en intention om kontinuerlig applicering av handel's- och integrationsrelaterade teser.<br><br>Sektorstudien omfattar Ă„tta argentinska nĂ€ringsgrenar och en konfliktsituation i kontext av Mercosur. En introduktion sker i ljuset av initierade reformprogram och utveckling i Argentina. Ăven i denna del föregĂ„'s empirin av en teoretisk ansat's - med de metodologiska förtecken som tidigare statuerat's - vari epitet som kompeten's, konkurren's och nĂ€tverk bildar hörnstenar för affĂ€rslivet's acklimatisering.<br><br>Den övergripande ambitionen Ă€r att sjĂ€lvstĂ€ndigt bygga upp teoretiska referensramar, var's ingĂ„ende moment basera's pĂ„ annan forskning, och undersöka des's hĂ„llbarhet för en analy's.
Ha?llbarhetsanalys av ett cykelinfrastrukturprojekt inom Stockholms stad : Utva?rdering av ett cykelinfrastrukturprojekt via samha?llsekonomisk nyttoanalys
Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.
Inflytande av cellens hydrodynamik pÄ flotation av grova partiklar
Samflotationskretsen i anrikningsverket vid Aitikgruvan bestÄr av fyra parallella linjer med nio flotationsapparater i varje serie. Fraktionsanalyser pÄ anrikningssanden frÄn flotationen har visat att förlusterna av koppar i stor utstrÀckning finns i de grova partikelstorleksklasserna. Scavengerceller av typ OK-38 (Outokumpu 38 kubikmeter) i en av serierna, 800-serien, hade modifierats för att förbÀttra suspenderingen och dÀrmed floteringen av grova partiklar. Tack vare modifikationerna hade suspendering av materialet i flotationscellerna blivit bÀttre vilket konstaterades genom att mÀta andelen fast material pÄ olika nivÄer i cellerna, men man hade inte kunnat iaktta nÄgot förhöjt utbyte av koppar. Syftet med projektet har varit att det skulle leda fram till vÀgledning över hur hydrodynamiken pÄverkar flotationen och ge rekommendationer för hur apparaterna skall utrustas samt att företaget vill ha erfarenheter av inköpta provtagarnas metodik.
Undvikande av sprickor i industrigolv: Metodutveckling
Ett vÀlkÀnt problem inom betongkonstruktioner, sÄsom industrigolv, Àr temperatur och framförallt krympinducerade sprickor. Följderna, om dessa inte beaktas pÄ rÀtt sÀtt, kan medföra kostsamma reparationer och innebÀra reducerad bestÀndighet och funktion. Befintliga tekniker skulle kunna förklara orsakerna till sprickornas uppkomst pÄ ett bÀttre sÀtt och dÀrigenom kunna undvikas. Dessa mÄste kombineras pÄ rÀtt sÀtt dÄ dagens sprickanalyser ofta Àr vÀldigt osÀkra eftersom just de ingÄende yttre och inre parametrarna inte beaktas korrekt. Dessutom finns ett behov att berÀkna sprickvidder ifall sprickrisken blir för hög.
FrÄn detaljistkooperation till börsnoterat bolag : fallet butikskedjan JC
Dagens konsumtionsvarumarknad prÀglas av hÄrd konkurrens, dÀr stora och smÄ företag agerar. För att lyckas pÄ marknaden mÄste alla aktörer bedriva en strategi, som passar sÄvÀl marknadens krav som företagets egen organisationsform. Trenden idag Àr att stora företag blir allt större, vilket skapar marknadstÀckning och skalfördelar. Detta gÀller Àven för konfektions- och ekiperingshandeln, dÀr rikstÀckande aktörer tar allt större marknadsandelar frÄn enskilda fackhandlare. De stora kedjorna drivs i olika former sÄsom aktiebolag, franchising och frivilliga fackkedjor.
Styrning av vÀrmesystem i kontorsbyggnader : JÀmförelse mellan prognosstyrning, styrning som utnyttjar byggnadens vÀrmetröghet, samt traditionell styrning
En stor del av Sveriges energianvÀndning gÄr till bostÀder och lokaler. Ur en nationell synvinkel Àr energieffektiviseringar i befintliga byggnader dÀrför en potentiellt viktig del för att kunna nÄ de satta klimatmÄlen till Är 2020.I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vÀtskeburet vÀrmesystem efter en kurva som beror pÄ utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar Àven hÀnsyn till andra parametrar, sÄsom byggnaders vÀrmetröghet och lokala vÀderprognoser. Ett exempel pÄ ett sÄdant system Àr Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angÄende hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens vÀrmetröghet ger upphov till bestÄr till största del av referensfall som jÀmför byggnaders energianvÀndning före och efter installationen.I detta examensarbete undersöktes hur energianvÀndning och inomhusklimat pÄverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders vÀrmetröghet.
3D FE Analys av korttidsmÀtningar hos samverkansbro med integrerade landfÀsten över LeduÄn
Broar med integrerade landfÀsten Àr i Sverige i dagslÀget en relativt ovanlig brotyp, som endast finns av ett fÄtal slag. FrÀmsta fördelarna med integrerade landfÀsten Àr att rullager inte behövs mellan överbyggnad och landfÀsten. I nulÀget finns inte tillrÀckligt med underlag för normer med tydliga riktlinjer och regler för projektering av sÄdana broar. DÀrför har projektet INTAB startats som har till huvudsyfte att studera integrerade broar och anpassa bronormer till dessa. Som en del i projektet INTAB (Economic and Durable Design of Composite Bridges with Integral Abutments, RFCS, 2005-2008), gjordes 2006 en pilotstudie dÀr en samverkansbro med integrerade landfÀsten byggdes över Än LeduÄn som Àr belÀgen ca 50 kilometer söder om UmeÄ.
Skriftens betydelse
Scania som Àr ett multinationellt företag har som vision att alla medarbetare ska kunna delta och pÄverka sitt eget arbete, och att hantera dagens lÀs- och skrivkrav ses som en nyckel till det. Under 2005 startade Scania i egen regi ett lÀs- och skrivprojekt med mÄl att höja medarbetarnas lÀs- och skrivkompetens. 13.5 % av medarbetarna i motormonteringen anmÀlde sig till lÀs- och skrivprojektet. För att se vilket genomslag utbildningen har gett har vi anlitats av Scania för att utvÀrdera projektet. Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn djupintervjuer med Scanias motorbyggare undersöka skriftens betydelse i motorverkstaden samt söka svar pÄ vad lÀs- och skrivutbildningen har betytt för motorbyggarna.
Power Press Spring
Syftet med rapporten Ă€r att göra en jĂ€mförelse av tvĂ„ olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som Ă€r 2 000 mÂČ stort och belĂ€get i VĂ€sterĂ„s. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/mÂČ vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhĂ„l som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har anvĂ€nts har energianvĂ€ndning och vĂ€xthuspotential berĂ€knats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvĂ€ndning berĂ€knas som inbĂ€ddad energi, vilket Ă€r all energi som anvĂ€nts frĂ„n framtagande av rĂ„materialen till fĂ€rdiginstallerat system.
Konsekvensutredning avseende transformatorbrand: En fördjupad analys av ett brand- och explosionsförlopp, samt en redogörelse av möjliga skyddssystem vid Letsi vattenkraftverk
En skadehĂ€ndelse i en transformator Ă€r en mycket allvarlig företeelse. Ett elektriskt fel inom en transformator kan leda till att en ljusbĂ„ge med enorm energi uppstĂ„r inom transformatorn. Denna ljusbĂ„ge kan i vĂ€rsta fall leda till en omfattande gasexplosion, med stora sekundĂ€rbrĂ€nder i den isolerolja som finns inom transformatorn som följd. Ăven om sannolikheten för en sĂ„dan hĂ€ndelse Ă€r att betrakta som liten, sĂ„ Ă€r konsekvenserna av denna skadehĂ€ndelse mycket allvarliga för ett vattenkraftverk. Denna rapport Ă€r en fördjupning av en skadehĂ€ndelse utifrĂ„n detta ?vĂ€rsta fall?, pĂ„ Letsi vattenkraftverk.
Kan Arlandas koldioxidtak klaras genom effektivare utnyttjande av jÀrnvÀg
Initiativet till detta examensarbete kom frÄn Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö dÀr vi blev intresserade av att titta nÀrmare pÄ Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mÄl Àr att undersöka hur jÀrnvÀgen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna pÄ att verksamheten pÄ Arlanda kommer att kunna hÄlla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem Är till (runt Är 2010) utan att behöva begrÀnsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur mycket lÀngre LFV eller Arlanda kan hÄlla sig under detta tak genom effektivare anvÀndning av tÄgtrafik pÄ Arlandabanan och andra förbÀttringsÄtgÀrder inom kollektivtrafiken, men utan att begrÀnsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt dÄ staten lovade bort trafikeringsrÀttigheten pÄ strÀckan till de entreprenörer som hjÀlpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge dÀr privata intressenter och staten hjÀlptes Ät med finansieringen.
Kontorskyla : Kan borrhÄlskyla ersÀtta en kylmaskin?
Syftet med rapporten Ă€r att göra en jĂ€mförelse av tvĂ„ olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som Ă€r 2 000 mÂČ stort och belĂ€get i VĂ€sterĂ„s. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/mÂČ vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhĂ„l som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har anvĂ€nts har energianvĂ€ndning och vĂ€xthuspotential berĂ€knats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvĂ€ndning berĂ€knas som inbĂ€ddad energi, vilket Ă€r all energi som anvĂ€nts frĂ„n framtagande av rĂ„materialen till fĂ€rdiginstallerat system.