Sök:

Sökresultat:

634 Uppsatser om Grundläggande antaganden - Sida 41 av 43

Energi- och miljo?vinster med ett bygglogistikcenter i Norra Djurga?rdsstaden : Fo?rslag pa? metod fo?r utva?rdering

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Bergshamraskolans möjligheter till energieffektivisering

I ett samhÀlle som prÀglas av diskussioner kring klimatförÀndringar, energikris och överkonsumtion Àr aktörer pÄ alla nivÄer skyldiga att bidra till ett effektivare energiutnyttjande. Klart Àr att Sveriges energikonsumtion mÄste sÀnkas för att klimatmÄlen ska kunna uppnÄs och denna rapport Àmnar undersöka hur detta kan göras pÄ kommunal skolnivÄ, en instans med knappa resurser men goda effektiviseringsmöjligheter. MÄlet var att frambringa förslag pÄ ÄtgÀrder och förÀndringar som kan bidra till att minska energiförbrukningen i svenska skolor. Objektet för fallstudien Àr Bergshamraskolan, en relativt stor skola belÀgen i Solna kommun utanför Stockholm. Skolan byggdes pÄ 60-talet och har sedandess genomgÄtt ett fÄtal upprustningar och renoveringar, energistandarden var dÀrför genomgÄende lÄg. Utredningen inleddes med en omfattande litteraturundersökning dÀr tidigare forskning och liknande arbeten granskades.

BerÀttelsen om Negotium : En analys av narrativer frÄn ett företag iförÀndring

Negotium Àr ett teknikintensivt företag som, till följd av förÀndrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag stÄr inför ett omfattande produktskifte. Skiftet Àr en del i företagets strategi för att fortsÀtta vara marknadsledande, men innebÀr Àven stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten krÀver nya sÀtt att arbeta; samarbete mÄste ske över de traditionella enhetsgrÀnserna pÄ ett för Negotium helt nytt sÀtt. För att ta reda pÄ vilka möjligheter och hinder som kan tÀnkas föreligga i utvecklingen av dengemensamma produkten har ett narrativt angreppssÀtt antagits. Narrativ teori bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att mÀnniskan skapar och tolkar sin verklighet genom sprÄket. Genom att studera narrativer, berÀttelser, som cirkulerar inom Negotium tÀnker vi oss att skapa en ökad förstÄelse för varför mÀnniskor agerar som de gör.Uppsatsens syfte Àr sÄledes att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten.

NÀr liten blir stor : organisationskulturers förÀndring vid fusioner av myndigheter

Fusioner av myndigheter har blivit ett allt mer vanligt inslag i Europa och innefattar bland annat samgÄenden mellan starka universitet och mindre högskolor. Anledningen till fusionerna Àr att skapa kvalitet i utbildningen, framförallt hos den mindre högskolan. Dock finns det aspekter som talar emot sammanslagningar dÄ de kan skapa negativa effekter, frÀmst pÄ grund av kulturskillnader mellan de samgÄende myndigheterna.FörÀndringar Àr nÄgot som uppstÄr frekvent i organisationer och nÄgot som dÄ pÄverkas i stor utstrÀckning Àr organisationskulturen. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur organisationskulturer förvÀntas bli pÄverkade i samband med en fusion. Fokus ligger pÄ de kulturella skillnader som finns mellan samgÄende myndigheter, dÀr den ena organisationen Àr större och har mer inflytande Àn den andra.I teoridelen av uppsatsen behandlas förÀndringar i organisationen, dÀr mÀnniskan har en huvudroll för utfallet av fusionen.

Functional Foods-nÄr hÀlsobudskapet ut?

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att ge en ökad förstÄelse för hur hÀlsobudskapet kankommuniceras pÄ förpackningar och i marknadsföring för att underlÀtta att budskapet nÄr ut till konsumenterna. Vi har anvÀnt oss av en deduktiv ansats för att ta fram antagande om hur functional foodsföretag effektivt ska kommunicera sitt hÀlsobudskap. Dessa antaganden har vi sedantestat med kvalitativa empiriska undersökningar. VÄra intervjuer presenteras i ett empirikapitel som sedan analyseras. I teoriavsnittet har vi anvÀnt oss av flera modeller och teorier varav tvÄ varit av stor vikt.

DiskonteringsrÀntan vid nedskrivning av goodwill : Agerar företagen pÄ Stockholm OMX Large Cap opportunistiskt vid nedskrivningsprövningen av goodwill?

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rÀttvisande bild eller inte. Sedan Är 2005 vÀrderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig pÄ att tillgÄngar ska redovisas till verkligt vÀrde, vilket Àr en förÀndring frÄn den tidigare metoden dÀr tillgÄngar skulle vÀrderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra Ärliga nedskrivningsprövningar istÀllet för planenliga avskrivningar, en förÀndring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser.Syftet med denna studie Àr att beskriva huruvida svenska företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap Är 2013 anvÀnder en diskonteringsrÀnta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig frÄn en extern uppskattning.Vidare Äsyftas att förklara huruvida företagens kÀnslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie pÄvisar att skillnader finns, Àr syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid anvÀndandet av diskonteringsrÀntan.UtifrÄn dessa delsyften Àr det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen anvÀnder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillÄter och hur detta kan pÄverka företagens intressenter.Studien har genomförts utifrÄn en kvantitativ metod, dÀr empirin grundar sig pÄ numeriska siffror. Vidare har berÀkningar gjorts för att sedan sammanstÀlla data i tabeller och diagram.

Studie av sociala medier pÄ arbetsplatsen

Sammanfattning Titel: Studie av sociala medier pÄ Arbetsplatsen. NivÄ: Kandidatuppsats i Informationssystem, 15 HögskolepoÀng. Författare: Tobias Larsson Handledare: Bengt Nilsson Examinator: Bengt Nilsson ProblemomrÄde ProblemomrÄdet i studien Àr det eventuella sambandet mellan sociala medier och samhörigheten pÄ en arbetsplats. Genom att studera detta undersöks vilken effekt sociala medier kan ha pÄ samhörigheten och vilka teoretiska modeller som gÄr att koppla till det som framkommer under analysen av studien. Metod Studiens intresse och fokusomrÄde finns i att studera det som gÄr att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning Àr de mÀnniskor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativundersökningsmetod innebÀr att studien undersöker beteende samt mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna. Resultat UtifrÄn den studie som presenteras menar författaren att sociala medier pÄverkar samhörigheten.

Reglering av energikostnader med hjÀlp av energilagring i Danmark

Energilagring med hjÀlp av tryckluft (CAES) innebÀr att luft komprimeras och lagras för att expanderas vid ett senare tillfÀlle. Tillsammans med pumpkraftverk (pumpning av vatten till en högre liggande vattenreservoar) Àr komprimerad luft (CAES) de enda kommersiellt gÄngbara storskaliga energilagringsteknologierna i dagslÀget. UtifrÄn de geologiska förutsÀttningarna i Danmark utvÀrderades lönsamheten för tvÄ olika typer av CAES-teknologier mer specifikt som teknologi för energihandel.Danmark medverkar i den nordiska elmarknaden och elhandeln sker genom Nord Pool Spot (Elspot) dÀr elpriset faststÀlls för var timme, dagen innan. Den dagliga prisvariationen Är 2013 kunde, utifrÄn en empirisk analys av max- och minelpris, analyseras dÀr elpriset var sÀrskilt högt respektive sÀrskilt lÄgt. HuvudmÄlet med denna rapport var dÀrför att undersöka intÀktsmöjligheter genom att med vald energilagringsteknik lagra energi vid lÄgt elpris för att senare sÀlja denna energi vid ett högt elpris.I dagslÀget finns tvÄ CAES-anlÀggningar; en i Huntorf, Tyskland samt en i Alabama, USA.

Goodwillredovisning - En studie om de svenska bankernas redovisning av goodwill i Baltikum

Bakgrund/problemomrÄde: Goodwill har under en lÄng tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar vÀrderingen av goodwill pÄ att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att vÀlja tillvÀgagÄngssÀtt som ger ett önskvÀrt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjÀningsförmÄgan hos det förvÀrvade företaget och relaterar dÀrmed till vÀrderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer pÄ att den information som bankerna ger ut gÀllande framtida goodwillnedskrivningar Àr avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.

IAS 37 - hur ser tillÀmpningen ut?

Bakgrund och problem: IAS 37 trÀdde formellt ikraft för noterade bolag i Sverige 2005. Det medförde ökade upplysningskrav kring avsÀttningar och eventualförpliktelser och en anpassning till den anglosaxiska redovisningstraditionen. AvsÀttningar och eventualförpliktelser Àr bedömningsposter, vilket gjorde det intressant att ta reda pÄ hur praktiker uppfattar de bedömningar och avvÀgningar företag gör vid redovisningen av posterna. Att endast begrÀnsad forskning tidigare bedrivits inom omrÄdet gjorde att vi valde att kartlÀgga i vilken omfattning posterna redovisas och hur vÀl upplysningskraven i standarden följs. Stora och smÄ bolag har ofta olika förutsÀttningar och motiv vid redovisningen och vi fann det dÀrför av intresse att undersöka om det fanns skillnader mellan grupperna.

?Hoppa nu, annars Àr du en kÀrring? : en observationsstudie om hur genus tar sig uttryck i skolan

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck i en klass i Är sex, frÀmst under idrottslektioner men Àven i andra Àmnen. Ett mer specifikt syfte var att undersöka hur pojkarna och flickorna i klassen engagerade sig i uppgifter under lektionerna samt pÄ vilket sÀtt de var fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner. För att kunna svara pÄ vÄrat syfte formulerades följande frÄgestÀllningar: Hur engagerar sig pojkar och flickor i uppgifter frÄn lÀraren? PÄ vilket sÀtt Àr pojkar och flickor fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner? Vad sÀger pojkar och flickor under olika lektioner? Visar det sig nÄgra genusmönster och beteenden i klassen i olika undervisningssituationer?MetodVi valde att anvÀnda oss av deltagande observation som metod för att besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. Vi observerade en klass i Ärskurs sex, i en skola i södra Stockholm, under fyra idrottslektioner samt under en hel dag i nÄgra av deras andra Àmnen.

PrissĂ€ttning av fjĂ€rrvĂ€rme - Är en avspegling av ett fjĂ€rrvĂ€rmebolags kostnader i priset rimlig och önskvĂ€rd?

FjÀrrvÀrme utgÄr frÄn en vÀldigt enkel idé; att förse ett omrÄde med uppvÀrmning genom engemensam pannanlÀggning dÀr vatten vÀrms upp och distribueras till anslutna kunder. ISverige stÄr fjÀrrvÀrmen för över hÀlften av all uppvÀrmning.Det pris och den prismodell fjÀrrvÀrmebolagen anvÀnder för att ta betalt för fjÀrrvÀrmen Àr avstor betydelse för bÄde kunder och fjÀrrvÀrmebolagen. Priset och prismodellen pÄverkargivetvis fjÀrrvÀrmens attraktionskraft gentemot konkurrerande uppvÀrmningsalternativ, menger ocksÄ fjÀrrvÀrmebolagen en möjlighet att styra hur dess intÀktsströmmar ser ut. DÀrutöverskickar prismodellen Àven signaler till kunderna som kan pÄverka dess beteende.Tidigare studier har indikerat att fjÀrrvÀrmebolagens priser inte tycks spegla de underliggandekostnaderna för produktion och distribution av fjÀrrvÀrmen i sÀrskilt hög grad. Detta harvidare ansetts innebÀra primÀrt tvÄ problem.

TrafikstyrningsintÀkter : Revisorers riskbedömning

Bakgrund: Internet har sedan dess introduktion utnyttjats för dess massiva potential som marknadsföringsverktyg. Utvecklingen har gÄtt mot sofistikerade interaktiva marknadsfö­ringssystem vars frÀmsta mÄl Àr att styra trafik pÄ internet. Trafikstyrningsbranschen pÄ in­ternet omsatte ca 6,5 miljarder dollar Är 2006 globalt och förvÀntas vÀxa kraftigt. Denna studie Àmnar undersöka problematik som har identifierats i aktuella rÀttsfall vid intÀktsre­dovisning frÄn trafikstyrningssystem. Risk kan föreligga frÀmst genom manipulation av in­formation och transaktioner.

Lyftverktyg : Konstruktion av 3D-modell/modeller för lyftverktyg avsett för cylinderhuvud och emballage

Reservdelspaketering av cylinderhuvuden till personbilsmotorer för eftermarknaden sker idag för hand pĂ„ ett företag i Skövde som tillverkar bilmotorer. Samtliga cylinderhuvuden lyfts för hand och placeras i wellpapplĂ„dor som levereras till Ă„terförsĂ€ljare. För att förbĂ€ttra ergonomin för de anstĂ€llda vid paketeringen samt att minska risken för skador pĂ„ bĂ„de anstĂ€llda och cylinderhuvud har företaget efterfrĂ„gat ett lyftverktyg för att lyfta cylinderhuvudena med av konsultföretaget ÅF. MĂ„let med detta arbete Ă€r sĂ„ledes att utveckla en eller flera modeller av lyftverktyg som kan lyfta sĂ„ mĂ„nga olika varianter av cylinderhuvud som möjligt samt wellpapplĂ„dan som dessa paketeras i. Som utgĂ„ngspunkt för konstruktionen av lyftverktyget utförs en litteraturstudie inom omrĂ„det lyftverktyg. Denna litteraturstudie innefattar bĂ„de generella lyftverktyg som finns pĂ„ marknaden samt en undersökning av företagets befintliga lyftverktyg.

Utredning av fördelar och nackdelar med 64-bits utökning av x86

Bill Gates anses en gÄng i tiden (1981) ha sagt, att "640 KB borde rÀcka för vem som helst". Idag Àr 32-bit teknikens grÀns pÄ 2-4 GB ansedd som för liten och det Àr huvudanledningen till att utvecklingen har gÄtt vidare till 64-bits minnesadressering. Det förflyttar i dagslÀget grÀnsen till 16 TB och mera potential finns kvar. Detta examensarbete har behandlat förÀndringar i samband med denna nya teknologi och undersökt vad som Àndras vid övergÄng frÄn 32-bit. NÄgra omrÄden som Àr vÀrda att nÀmna som viktiga Àr nya möjligheter med minneskapaciteter men Àven förÀndringar som har att göra med mjukvaror.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->