Sökresultat:
636 Uppsatser om Grundläggande antaganden - Sida 43 av 43
Kan Arlandas koldioxidtak klaras genom effektivare utnyttjande av jÀrnvÀg
Initiativet till detta examensarbete kom frÄn Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö dÀr vi blev intresserade av att titta nÀrmare pÄ Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mÄl Àr att undersöka hur jÀrnvÀgen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna pÄ att verksamheten pÄ Arlanda kommer att kunna hÄlla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem Är till (runt Är 2010) utan att behöva begrÀnsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur mycket lÀngre LFV eller Arlanda kan hÄlla sig under detta tak genom effektivare anvÀndning av tÄgtrafik pÄ Arlandabanan och andra förbÀttringsÄtgÀrder inom kollektivtrafiken, men utan att begrÀnsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt dÄ staten lovade bort trafikeringsrÀttigheten pÄ strÀckan till de entreprenörer som hjÀlpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge dÀr privata intressenter och staten hjÀlptes Ät med finansieringen.
Kontorskyla : Kan borrhÄlskyla ersÀtta en kylmaskin?
Syftet med rapporten Ă€r att göra en jĂ€mförelse av tvĂ„ olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som Ă€r 2 000 mÂČ stort och belĂ€get i VĂ€sterĂ„s. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/mÂČ vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhĂ„l som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har anvĂ€nts har energianvĂ€ndning och vĂ€xthuspotential berĂ€knats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvĂ€ndning berĂ€knas som inbĂ€ddad energi, vilket Ă€r all energi som anvĂ€nts frĂ„n framtagande av rĂ„materialen till fĂ€rdiginstallerat system.
Inflytande av sommarvÀder pÄ kornas val att vara pÄ bete eller inne dagtid i en besÀttning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :
SAMMANFATTNING
NÀr man i tidigare undersökningar studerat betesgÄng för mjölkkor har klimatet pÄ betet inte
beaktats. En höglakterande ko producerar mycket vÀrme som hon mÄste avge till sin
omgivning för att kunna bibehÄlla sin kroppstemperatur. De sÀtt som djuret kan avge vÀrme
pÄ Àr begrÀnsade och pÄverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska
förutsÀttningar.
Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar fÄ,
18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade frÄn 22,4
till 34,7ÂșC.
DÄ djurskyddslagen skall frÀmja djurens hÀlsa och djurets naturliga beteende fick en grupp
126 höglakterande kor möjlighet att vÀlja uppehÄllsplats under tiden 26 juli till 11 augusti.
2004. Korna fördes ut pÄ betet vid niotiden pÄ förmiddagen och var dÀrefter fria att gÄ in och
ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvÀllsmjölkning omkring klockan tre
pÄeftermiddagen.
Resandeströmmar: En fallstudie av regionaltÄgstrafiken inom de svenska storstadsregionerna
Resandeströmmar avser flöden av mÀnniskor som valt att transporteras via nÄgon typ av fÀrdmedel. Resandeströmmar kan avse bil-, tÄg-, buss-, bÄt-, flyg- och till och med gÄng- och cykelresenÀrer. I föreliggande arbete har resandeströmmar gÀllande regionaltÄgstrafik inom de svenska storstadsregionerna behandlats. Syftet med arbetet Àr att identifiera vilka faktorer som driver utvecklingen av resandeströmmar inom de svenska storstadsregionerna. Genom sÄdan förstÄelse skapas möjligheter att i tidigt skede urskilja hur resandeströmmar vÀntas utvecklas.
VÀrdering av internt upparbetade immateriella tillgÄngar - design pÄ balansrÀkningen
Bakgrund och problem: I takt med att fokus i den moderna ekonomin har skiftat frÄntillverkande industri till tjÀnsteproduktion sÄ har vÄrt samhÀlle i enlighet med detta fÄttkaraktÀren av en mer kunskapsbaserad ekonomi. PÄ senare tid har forskare kunnat visa attdesign som en kunskapsresurs Àr ett konkurrensmedel och att det finns ett positivt sambandmellan lönsamhet och design. DÄ det kan konstateras att design Àr viktigt ur ettkonkurrensperspektiv och att design de facto genererar ett vÀrde, Àr det för en investerareviktigt att detta vÀrderas pÄ ett relevant sÀtt och sedermera redovisas i företagens finansiellarapportering. Det Àr sÄledes, ur företagens perspektiv, viktigt att lÀmpliga vÀrderingsprincipersom leder till relevant information regleras i standarder för redovisning för att möjliggöradetta. Redovisningen tillÄter idag att en internt upparbetad immateriell tillgÄng, sÄsom design,vÀrderas och redovisas initialt till sitt anskaffningsvÀrde.
Att mÀta kvaliteter - Om önskan att mÀta vÀrlden
Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att söka de idémÀssiga tanketraditionerna bakom mÀnniskan försök att hitta vetenskapliga verktyg för att mÀta vÀrlden. MÀnniskans önskan att mÀta mÀnskliga egenskaper har tagit sig olika uttryck i olika tider och sammanhang. Mina frÄgor genom arbetet Àr: 1. VarifrÄn kommer önskan och hur uppstod behovet av att mÀta vÀrlden? I denna frÄga finns ocksÄ delfrÄgorna vilka Àr det som drivit pÄ denna önskan och hur framvÀxandet av en apparat för att mÀta vÀrlden skedde? 2.