Sök:

Sökresultat:

634 Uppsatser om Grundläggande antaganden - Sida 43 av 43

Inflytande av sommarvÀder pÄ kornas val att vara pÄ bete eller inne dagtid i en besÀttning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :

SAMMANFATTNING NĂ€r man i tidigare undersökningar studerat betesgĂ„ng för mjölkkor har klimatet pĂ„ betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket vĂ€rme som hon mĂ„ste avge till sin omgivning för att kunna bibehĂ„lla sin kroppstemperatur. De sĂ€tt som djuret kan avge vĂ€rme pĂ„ Ă€r begrĂ€nsade och pĂ„verkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska förutsĂ€ttningar. Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar fĂ„, 18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade frĂ„n 22,4 till 34,7ÂșC. DĂ„ djurskyddslagen skall frĂ€mja djurens hĂ€lsa och djurets naturliga beteende fick en grupp 126 höglakterande kor möjlighet att vĂ€lja uppehĂ„llsplats under tiden 26 juli till 11 augusti. 2004. Korna fördes ut pĂ„ betet vid niotiden pĂ„ förmiddagen och var dĂ€refter fria att gĂ„ in och ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvĂ€llsmjölkning omkring klockan tre pĂ„eftermiddagen.

Resandeströmmar: En fallstudie av regionaltÄgstrafiken inom de svenska storstadsregionerna

Resandeströmmar avser flöden av mÀnniskor som valt att transporteras via nÄgon typ av fÀrdmedel. Resandeströmmar kan avse bil-, tÄg-, buss-, bÄt-, flyg- och till och med gÄng- och cykelresenÀrer. I föreliggande arbete har resandeströmmar gÀllande regionaltÄgstrafik inom de svenska storstadsregionerna behandlats. Syftet med arbetet Àr att identifiera vilka faktorer som driver utvecklingen av resandeströmmar inom de svenska storstadsregionerna. Genom sÄdan förstÄelse skapas möjligheter att i tidigt skede urskilja hur resandeströmmar vÀntas utvecklas.

VÀrdering av internt upparbetade immateriella tillgÄngar - design pÄ balansrÀkningen

Bakgrund och problem: I takt med att fokus i den moderna ekonomin har skiftat frÄntillverkande industri till tjÀnsteproduktion sÄ har vÄrt samhÀlle i enlighet med detta fÄttkaraktÀren av en mer kunskapsbaserad ekonomi. PÄ senare tid har forskare kunnat visa attdesign som en kunskapsresurs Àr ett konkurrensmedel och att det finns ett positivt sambandmellan lönsamhet och design. DÄ det kan konstateras att design Àr viktigt ur ettkonkurrensperspektiv och att design de facto genererar ett vÀrde, Àr det för en investerareviktigt att detta vÀrderas pÄ ett relevant sÀtt och sedermera redovisas i företagens finansiellarapportering. Det Àr sÄledes, ur företagens perspektiv, viktigt att lÀmpliga vÀrderingsprincipersom leder till relevant information regleras i standarder för redovisning för att möjliggöradetta. Redovisningen tillÄter idag att en internt upparbetad immateriell tillgÄng, sÄsom design,vÀrderas och redovisas initialt till sitt anskaffningsvÀrde.

Att mÀta kvaliteter - Om önskan att mÀta vÀrlden

Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att söka de idémÀssiga tanketraditionerna bakom mÀnniskan försök att hitta vetenskapliga verktyg för att mÀta vÀrlden. MÀnniskans önskan att mÀta mÀnskliga egenskaper har tagit sig olika uttryck i olika tider och sammanhang. Mina frÄgor genom arbetet Àr: 1. VarifrÄn kommer önskan och hur uppstod behovet av att mÀta vÀrlden? I denna frÄga finns ocksÄ delfrÄgorna vilka Àr det som drivit pÄ denna önskan och hur framvÀxandet av en apparat för att mÀta vÀrlden skedde? 2.

<- FöregÄende sida