Börsföretagen kritiseras idag för inte fokusera tillräckligt mycket på strategiska frågor då detta skulle ge en större avkastning för aktieägarna. Frågan om vilken kapitalstruktur företagen bör ha, nu när konjunkturen går upp och företagen blir allt mer överkapitaliserade, blir viktig. Börsanalytiker hävdar att företagen inte har en optimal kapitalstruktur, det vill säga en optimal fördelning mellan skulder och eget kapital. De anser att en ökad skuldsättning för börsföretagen vore bra för lönsamheten, givet dagens låga räntor, då det skulle ge ett ökat företagsvärde.Denna finansieringspolitik bygger på teoretiska modeller och har sitt ursprung i Modigliani och Millers (MM) propositioner från 1958. Detta kom att utgöra startpunkten för diskussionen om problematiken kring kapitalstrukturen.

Backgrund och Problem: I dagens globala miljö där företag köp och säljs kontinuerligt ärvärderingen en av grundpelarna. Värderingen består av en mängd olika komponenter där manskiljer på den fundamentala och tekniska analysen. I detta arbete analyseras värderingen som utgörden fundamentala analysens sista steg, utifrån två perspektiv.Problemformulering:? Hur värderas ett företag praktiskt utifrån dess kassaflöden respektive substansvärde?? Hur skiljer sig det värdet vi har fått i våra modeller gentemot det värdet som finns påbörsen? Om skillnader uppstår vad kan dessa bero på?Syfte: Detta arbete syftar till att skapa en förståelse för perspektivproblematiken vid värdering avföretag. För att uppnå detta har vi valt att praktiskt genomföra olika typer av värderingar på tvåvalda bolag, Castellum och Hufvudstaden.Avgränsningar: För att komma fram till själva värderingen krävs en djupare förståelse kringföretaget och dess omvärld.

Det var under 1920-talet som budgetering började användas som ett verktyg för att styra kostnader och kassaflöden. Budgeten började användas för att planera och samordna verksamheter och senare blev strategisk planering vanligt. Budgeten används som en plan för inkomster och utgifter under en viss tid. En plan upprättas för att skapa mål och handlingsvägar. Strategin och budgetprocessen utför tillsammans grunden för att besluta om vilka mål som är realistiska och hur de målen skall uppnås.Politikerna ställer idag krav på de myndigheter som de ansvarar för.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkar revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt och i vilken mån detta påverkar honom.Eftersom vi inte fann någon passande teori beslöt vi oss för att skapa vår egen. Denna teori utgår från egna antaganden och andras teorier och har byggts upp med hjälp av fem hypoteser, vilka vi rangordnat efter hur mycket vi antar att de påverkar revisorns val. De fem hypoteserna är: legala, stabilitet, sociala, kulturella och ekonomiska. Då vi ville gör arbetet mer intressant valde vi att undersöka tre länder: Sverige, Storbritannien och Kroatien, detta medförde att vi kunde göra jämförelser mellan revisorer från dessa länder.För att det skulle vara möjligt för oss att uppfylla syftet och för att kunna testa om vår teori var korrekt samlade vi in primärdata och sekundärdata. Primärdatan består av svaren vi fick på våra e-postenkäter medan sekundärdatan innehåller information om revisorsutbildningarna samt information om Sverige, Storbritannien och Kroatien.Utifrån analyser på dessa data drog vi slutsatsen att vår teori inte var korrekt fullt ut då hypoteserna legala och stabilitet ej påverkade revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt i den utsträckning som vi antog.

Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och är ett populärt resultatmätningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det Røvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlätta spridning av BSC samt minska motståndet på lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och Bjørnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som både är mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det är kategorin studenter som är huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för om och på vilket sätt BSC kan uppfattas som ett populärt organisationsrecept.

Den 1 januari 2005 kommer den nya redovisningsrekommendationen, IAS, att träda i kraft. För att hjälpa företag att förstå och anpassa till nya regeln, från och med räkenskapsåret 2004 ska Redovisningsrådets Rekommendationen RR 29 ? ?Ersättningar till anställda? tillämpas. Rekommendationen riktar sig främst till koncerner, börsnoterade företag och företag som är av allmänt intresse. Rekommendationen innebär att nya och enhetliga regler för pensionsredovisning införs.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det genom en övergång från erfarenhetsbaserade arbetssätt till användning av vedertagna optimeringsmetoder finns möjlighet till kostnadsbesparingar för ingående lager i O-fabriken på Volvo Cars motorfabrik i Skövde (SkEP).SkEP dimensionerar idag sina lagernivåer på erfarenhetsmässiga grunder, vilket enligt teorierna inte är helt optimalt ur ett kostnadsperspektiv. Det antas därför att det kan finnas en stor förbättringspotential om SkEP istället börjar använda optimeringsmetoder för att beräkna lager- och orderstorlekar. SkEP upplever i dagsläget inte några större problem, däremot villde veta hur pass bra deras lagernivåer egentligen är. Motiveringen till varför just O-fabriken är intressant är att cylinderhuvudena som tillverkas där är de enda komponenterna som påverkas av den aggregerade slutkundsefterfrågan och därför även kan tillämpas som typexempel vid optimering av andra komponentlager.Metoden som används i uppsatsen är i första hand kvalitativ primärdata i form av intervjuer och observationer samt till viss del sekundärdata, i form av kvantitativ information från SkEPs interna datasystem, CDEC, och en teoretisk studie i ämnet lagerstyrning.Uppsatsen börjar med en teoretisk genomgång av ämnet, vilken till största del bygger på professor Stig-Arne Mattssons publikationer. Där tas de beräkningsmetoder som används i arbetet upp, så som Kapitalbindning, EOQ, SERV2 och beräkning av säkerhetslager.

Under 90-talet började en del kvinnliga konstnärer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnärer och kvinnor. En av drivkrafterna till det här arbetet har varit att försöka reda ut det lite märkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda på vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frågeställning är, Hur har svenska kvinnliga konstnärer använt sig av flickrumsestetik? Det är ett litet förenklat uttryck som man slänger sig med.

Denna rapport beskriver en produktutvecklingsprocess som behandlar utvecklandet av ett textilt material som isolerar och skyddar. Det textila materialet ska fungera till ett kylande fodral utan att förstöra dess funktion och behöver därför uppfylla en speciell kravspecifikation. Materialet ska isolera mot kroppsvärme, vara stabilt, skyddande och slitstarkt. Dubbelväv valdes tidigt i arbetet då det är ett enkelt sätt att kunna påverka det textila materialets egenskaper i form av material- och konstruktionsval, i en betydligt större utsträckning än i en enkelsidig väv. För att utveckla ett material med de efterfrågade egenskaperna har tester utförs och den metod som har använts är hypotesprövning.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av särskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra särskiljande lösningar?3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Sättningar i jord kring spontkonstruktioner kan under byggskedet ställa till med stora besvär i kringliggande bebyggelse och utgöra en säkerhetsrisk samt tillika vara en kostsam faktor. Sättningar och deformationer i jorden förutspås vanligtvis med tabellvärden från empiriska försök med avseende på konstruktionstyp, jordart mm. Det är även möjligt att FEM-simulera deformationerna.På uppdrag av WSP-Samhällsbyggnad har en spontkonstruktion vid Skanskas projekt Nya Karolinska Solna (NKS) studerats med avseende på deformationer under byggskedet. Detta med hjälp av fältmätning. Samtidigt har en FEM-analys av samma konstruktion utförts med programmet PLAXIS, ett program framtaget för geotekniska FEM-simuleringar.

Bakgrund: Under senare år har det skett en internationell harmonisering av den externa redovisningen. IFRS är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företag i många fall får göra uppskattningar och tolkningar. Enligt IAS 16 ingår en uppskattad utgift för nedmontering, bortforsling och återställande av plats i anskaffningsvärdet. Förpliktelser för dessa utgifter redovisas och värderas i enlighet med IAS 37. Före övergången till IFRS redovisade de företag som författarna valt att se närmare på alla enligt Redovisningsrådets rekommendationer i vilka det finns liknande rekommendationer som i IFRS.

Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU välja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsåtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förändringarna innebar att två av de tidigare tre alternativen togs bort. Däribland korridorregeln som tillät bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsåtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jämförbarheten och transparensen i årsredovisningar och skapa ökad förståelse kring hur bolagens pensionsplaner påverkar de finansiella rapporterna. Dock trädde den nya standarden ikraft så sent som den 1 januari 2013 och märktes därmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014.

En akties pris påverkas av många olika faktorer. Såväl företagets verksamhet som externafaktorer har betydelse för akties utveckling. Denna studie undersöker specifikt huruvida enoren revisionsberättelse påverkar priset på aktien. Vår problemformulering lyder:Påverkas aktiekursen av informationen i ett noterat aktiebolagsorena revisionsberättelse?Syftet med vår studie är att redogöra för hur aktiekursen påverkas då ett noterat aktiebolagsrevisor skriver en oren revisionsberättelse.

Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka det oberoende sambandet mellan självskattad motion respektive estimerad syreupptagningsförmåga och upplevelsen av att ha krafter kvar när man kommer hem efter en arbetsdag. Studiens frågeställningar var: Hur stor andel av befolkningen kan antas ha krafter kvar när de kommer hem efter arbetsdagen? Är självskattad motion och kondition oberoende påverkansfaktorer på upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen? Vilken av dessa mått kan i så fall bäst predicera denna upplevelse? Kan konditionstester i samband med hälostester uteslutas då vi önskar predicera upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen?  MetodData har tillhandahållits från Previa AB. Materialet innefattar resultat från 2482 hälsotester som inkluderar en enkätanalys avseende hälsofrämjande faktorer samt ett submaximalt cykeltest (Åstrand). I en linjär regression har vi analyserat konditionstalet samt samtliga enkätsvars oberoende påverkan på enkätfrågan ?Jag upplever krafter kvar efter en arbetsdag? som beroende variabel.