Sökresultat:
634 Uppsatser om Grundläggande antaganden - Sida 38 av 43
Intellektuellt kapital : En studie om redovisning av det intellektuella kapitalet
 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.
Att förutsÀga temperatur, utgÄende fukthalt och tryckfall i en pneumatisk transporttork
AnvÀndningen av pellets har ökat kraftigt de senaste Ären och har blivit ett viktigt verktyg för att minska miljöpÄverkan. I energibranschen Àr viktigt utreda möjligheten att effektivisera tillverkningsprocessen för att ligga i framkant av utvecklingen och göra brÀnslet till ett attraktivt val för konsumenterna. En stor del av pelletstillverkarnas utgifter gÄr till att torka det rÄmaterial som pellets bestÄr av. Torkning och transport av material Àr tvÄ energikrÀvande processer som Àr nödvÀndiga i mÄnga industrier och kan ibland innebÀra stora utgifter sÄvÀl kostnadsmÀssigt som miljömÀssigt. Pneumatisk transporttorkning Àr ett sÀtt att kombinera torkning och transport av material och tekniken kan vara lÀmplig att anvÀnda vid pelletstillverkning.
Flödesbaserad planering och produktionsberdning i
husbyggnadsprojekt: en kombination av lÀgesbaserad planering
och beredningsmetoden last planner system of production
control
Detta examensarbete undersöker, genom en fallstudie av ett husbyggnadsprojekt i norra Sverige, planeringsmetoden LÀgesbaserad planering och produktionsberdningsmetoden Last Planner system of production control, LPS. Syftet har varit att undersöka om dessa tvÄ metoder, som var för sig forskats om inom forskningsomrÄdet Lean construction, har möjligheter till att kunna kombineras. För att inhÀmta information om det studerade byggprojektets nuvarande gÀllande planerings- och produktionsledningsmodell har författarna genomfört intervjuer med platschefen för det studerade byggprojektet samt representanter för projektets underentreprenörer. Författarna har Àven medverkat under nÄgra av de samordningsmöten som har hÄllits för byggprojektet. Examensarbetet innefattar Àven tvÄ olika försöksuppstÀllningar, dÀr i det ena försöket, PPS-mÀtningar frÄn fyra samordningsmöten har genomförts, sammanstÀllts och analyserats.
Nya IAS 19 : Inför borttagandet av korridormetoden 2013
Bakgrund och problem: IAS 19 genomgÄr en ny förÀndring dÄ en av redovisningsmetoderna för aktuariella vinster och förluster avskaffas. Korridormetoden, som fungerar som en utjÀmningsmekanism Àr den mest frekvent tillÀmpade metoden av stora börsnoterade bolag i Sverige. Avskaffningen av metoden vÀntas fÄ effekter pÄ dessa företags finansiella stÀllning dÄ företag 2013 kommer tvingas ta fram sina oredovisade aktuariella förluster och redovisa dessa i sin helhet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera berörda aktörers uppfattning om nya IAS 19 som trÀder i kraft 2013 samt vilken pÄverkan den förvÀntas ha pÄ börsnoterade företag som idag tillÀmpar korridormetoden.Metod: Genom intervjuer inhÀmtade vi material av kvalitativ natur. Data av denna karaktÀr Àr bÀst lÀmpad för vÄr studie dÄ vi vill undersöka instÀllningar till en förÀndring som Ànnu inte har trÀtt i kraft och som kommer beröra företags finansiella rapportering.Resultat och slutsats: Kritiken frÄn tvÄ av de tillfrÄgade gÀllande korridormetoden rör inte den utjÀmningsmekanism som finns, utan snarare att metoden inte har genomfört sitt syfte som man upptÀckt pÄ senare Är. Detta har i sin tur lett till att företag samlat pÄ sig stora aktuariella förluster i samband med sina pensionsÄtaganden.DÄ IAS 19 har krÀvt flera omarbetningar och den senaste modifieringen av standarden kan ses som en tillfÀllig lösning tills att man kommer fram till en metod som speglar skulden pÄ ett mer korrekt sÀtt. Borttagandet av korridormetoden har enligt respondenterna fler fördelar Àn nackdelar vilket för pensionsredovisningen vidare i utvecklingen.
Verkligt vÀrde vid lÄgkonjunktur
Bakgrund och problem: Sedan Är 2005 ska noterade företag inom EU tillÀmpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgÄngar och skulder ska redovisas till verkligt vÀrde istÀllet förhistoriskt anskaffningsvÀrde. MÄlsÀttningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS Àr att redovisningen ska innehÄllarelevant information som underlÀttar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt vÀrde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar nÀr vÀrderingen bland annat grundar sig pÄ företagsledningensbedömningar. NÀr konjunkturen vÀnder nedÄt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de vÀrdeförÀndringar som följer av redovisning till verkligt vÀrde speglasi resultatrÀkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillÀmpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frÄgestÀllningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt vÀrde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt vÀrde fÄ vid en lÄgkonjunktur?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt vÀrdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt vÀrde kan fÄvid en konjunkturnedgÄng.AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.
Ett gruvschakts pÄverkan pÄgrundvattnets nivÄ och strömningi det omgivande berget
En gruva kan orsaka stor pÄverkan pÄ den omgivande miljön, bland annat pÄverkas grundvattennivÄerna kring gruvan eftersom den lÀnspumpas. För att fÄ starta en gruva i Sverige mÄste tillstÄnd erhÄllas och dÄ krÀvs en miljökonsekvensbeskrivning med bland annat en utredning om hur gruvan kommer att pÄverka omgivande grundvatten. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur ett teoretiskt djupt vertikalt gruvschakt pÄverkade grundvattnet i det omgivande berget. Gruvan i den hÀr studien antogs vara omgiven av sprickigt berg. Sprickigt berg har mycket heterogena hydrauliska egenskaper vilket gör berÀkningarna av grundvattnets strömning komplicerade.GrundvattenavsÀnkningen berÀknades dels med analytiska metoder, dels med numeriska metoder.
GARANTERAT LIKABEHANDLAD : en studie om sex gymnasielÀrare upplever trygghet med den egna likabehandlingsplanen
De skandinaviska lĂ€nderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gĂ€ller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbetsÂmarknadens institÂutioner. Av detta skĂ€l brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den kompÂarativa arbetsmarknadsÂforskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns Ă€ven tydliga institutiÂonella skillnader mellan lĂ€nÂdernas arbetsmarknadsmodeller, bĂ„de vad gĂ€ller passiv respektive aktiv arbetsÂmarknadsÂpolitik samt utformning av anstĂ€llÂningsÂskyddet. Dessa institutioner utÂgör i sin tur tre av bestĂ„ndsÂdelarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framstĂ€lls som ett förÂeÂdöme i den svenska ekonÂomisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lĂ€gre nivĂ„er Ă€n idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anstĂ€llningsskyddet och den generösa arbetsÂlösÂhetsersĂ€ttningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig frĂ„n de institutiÂonella motÂÂÂsvarÂigheterna i de övriga skandinaviska lĂ€nderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skillÂnaderna i utformningen av dessa kan tĂ€nkas ha pĂ„ ungÂdomsÂarbetslöshetens nivĂ„er och sammanÂsĂ€ttning i resÂpektive land, utifrĂ„n resultat frĂ„n logistisk regressionsanalys och jĂ€mÂförelser mellan arbetslösheten i olÂika Ă„ldersgrupper i de undersökta lĂ€nderna.
Internationalisering med entry mode i fokus ? en fallstudie av Zero Belysningar
Titel: Internationalisering med entry mode i fokus ? en fallstudie av Zero BelysningarKurs: 2FE03E ? 15 hp. KandidatuppsatsFörfattare: David Gustafsson 870926, Emmie Thurn 880909, Jasenko Arsenovic 890119Bakgrund: Globalisering och intrĂ€de pĂ„ internationella marknader har för SME blivit en trend. Ă
tskilliga företag vÀljer att konkurrera pÄ en internationell nivÄ och internationaliseringen sker snabbare och pÄ flera olika sÀtt Àn nÄgonsin tidigare. Att vÀlja rÀtt entry mode har en stor pÄverkan pÄ om företaget kommer att nÄ framgÄng eller ej pÄ den nya marknaden.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka olika faktorer som pÄverkar smÄföretag val av entry mode vid expansion.
Ergonomisk varumÀrkning : En studie om konsumenters uppfattning om produkter tillverkade under ergonomiska arbetsförhÄllanden
Konsumententer idag har blivit mer medvetna och noggranna att kontrollera att produkter uppfyller deras krav pÄ moral och etik. Företags sociala ansvarstagande och etiska agerande har dÀrmed kommit att spela allt större roll för konsumenters köpbeslut. Socialt ansvarstagande innefattar flera olika omrÄden. Ett av dessa Àr stöd för anstÀllda, till vilket anstÀlldas ergonomiska arbetsförhÄllanden kan rÀknas till. Idag finns en rad olika varumÀrkningar för produkter som pÄ olika sÀtt kan anses vara etiska.
Bakom stÀngda dörrar ? Svenska börsbolags redovisning av upplysningskrav enligt IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar : En kvantitativ studie av Ärsredovisningar för Är 2007 och Är 2010 frÄn bolag noterade pÄ OMX Nordic Exchange Stockholm Large
Bakgrund: Krav pÄ ökad information och transparens i Ärsredovisningar har varit ett debatterat Àmne de senaste Ären. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmÀrksammats med anledning av de ökad krav pÄ upplysningar som standarden stÀller dÀribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. AnvÀndandet av IFRS 7 blev lag Är 2007 och gÀller vid upprÀttande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och dÀrmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som stÀlls pÄ företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förÀndrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte Àr att analysera bolag noterade pÄ OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om nÄgon förÀndring skett i mÀngden upplysningar som lÀmnats i Ärsredovisningar för Är 2010 jÀmfört med Är 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har anvÀnts för att genomföra undersökningen.
FörÀldrars utvisning pÄ grund av brott : med fokus pÄ barns rÀttigheter
Förevarande uppsats belyser de fall dÄ en förÀlders utvisning pÄ grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mÄn det ska beaktas dÄ domstolen fattar beslut i utvisningsfrÄgan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § UtlÀnningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bÀsta beaktas vid Àrenden som rör barn. Principen om barnets bÀsta medför emellertid inte att barns intressen i alla lÀgen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL Àr utformad att utgöra avvÀgning mellan behovet av effektiv allmÀn och individuell utlÀnningskontroll och humana aspekter, varför skÀl som talar emot utvisning mÄste prövas om förutsÀttningar för utvisning Àr uppfyllda.SkÀl emot utvisning framgÄr av 8 kap 11 § UtlL. SamhÀllets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhÀllsanknytning.
Vill ni ha det som i Danmark? : En komparativ studie om skillnader i arbetsmarknadsinstitutioner, ungdomsarbetslöshet och arbetslöshetens sammansÀttning i de skandinaviska lÀnderna.
De skandinaviska lĂ€nderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gĂ€ller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbetsÂmarknadens institÂutioner. Av detta skĂ€l brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den kompÂarativa arbetsmarknadsÂforskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns Ă€ven tydliga institutiÂonella skillnader mellan lĂ€nÂdernas arbetsmarknadsmodeller, bĂ„de vad gĂ€ller passiv respektive aktiv arbetsÂmarknadsÂpolitik samt utformning av anstĂ€llÂningsÂskyddet. Dessa institutioner utÂgör i sin tur tre av bestĂ„ndsÂdelarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framstĂ€lls som ett förÂeÂdöme i den svenska ekonÂomisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lĂ€gre nivĂ„er Ă€n idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anstĂ€llningsskyddet och den generösa arbetsÂlösÂhetsersĂ€ttningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig frĂ„n de institutiÂonella motÂÂÂsvarÂigheterna i de övriga skandinaviska lĂ€nderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skillÂnaderna i utformningen av dessa kan tĂ€nkas ha pĂ„ ungÂdomsÂarbetslöshetens nivĂ„er och sammanÂsĂ€ttning i resÂpektive land, utifrĂ„n resultat frĂ„n logistisk regressionsanalys och jĂ€mÂförelser mellan arbetslösheten i olÂika Ă„ldersgrupper i de undersökta lĂ€nderna.
Mindre bolags tillÀggsupplysningar : En statistisk studie av gÀllande normers efterlevnad
Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgÄr det att det finns pÄtagliga brister i mindre bolags Ärsredovisningar. Eftersom Ärsredovisningen utgör ett vÀsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper Àr det dÀrmed viktigt att den finansiella informationen Äterges enligt gÀllande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat vÀsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tillÀggsupplysningar Àr att genom ytterligare information ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmÀssiga hÀndelser och att redovisningens syfte Àr under stÀndig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.Syfte och avgrÀnsningar: Syftet Àr att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tillÀggsupplysningarna varulager, sjukfrÄnvaro samt intÀkter i enlighet med gÀllande praxis och rekommendationer.
Hur stÄr det till med tron? : En kvalitativ underso?kning om gudsbilder hos ansta?llda i Svenska kyrkan.
Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.
Conduct of conduct ... Makt och konstruktion av sjÀlvreglerande subjekt genom skolans skriftliga omdömen
Syfte: Sedan 2008 skall alla elever i svensk grundskola fÄ ett skriftligt omdöme över sina kunskaper i de Àmnen de lÀser. Omdömena skall ligga till grund för utvecklingssamtal och formulerandet av en individuell utvecklingsplan. Att skriva dessa omdömen blir en uppgift som gÀller större delen av den svenska lÀrarkÄren. Denna studies syfte Àr att belysa och problematisera den expertroll skolans pedagoger ges eller tar pÄ sig i upprÀttandet av de skriftliga omdömen som de enligt lag skall formulera i sin yrkesutövning. UtifrÄn frÄgestÀllningar som berör den maktposition som finns i lÀrarrollen, undersöks hur uppdraget; att formulera skriftliga omdömen, har en styrande och reglerande funktion.