Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart Grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

Vallfoder är en stor och viktig del i mjölkkornas foderstat i norra Sverige. Produktion av ett högkvalitativt Grovfoder är av stor vikt för att minimera behovet av inköpta kraftfoder. Kons dagliga konsumtion bestäms av hennes behov av näring och energi samt vilket foder hon erbjuds. För att inte begränsa konsumtionen med för stor volym foder behöver vallfodret vara av god kvalité avseende fibersmältbarhet och energiinnehåll. Syftet med detta examensarbete var att studera om fibersmältbarhet skiljer sig mellan sorter inom arterna timotej och rödklöver.15 olika sorter av timotej respektive rödklöver ingående i SW Seed?s sortprovning skör-dades vid tre påföljande veckor från provrutor i Röbäcksdalen, Västerbotten, för att mot-svara tidpunkten en vecka innan axgång/knoppning, veckan för axgång/knoppning samt veckan efter axgång/knoppning under sommaren 2009.

Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart Grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

I Sverige går de allra flesta hästar på bete under sommarhalvåret. Näringsinnehållet i betet kan vara svårt att bedöma. Denna litteraturstudie är avsedd för att ge läsaren en uppfattning om hur olika hästars näringsbehov ser ut, hur näringsinnehållet på naturbete och åkermarksbete ser ut i Sverige och hur betet tillgodoser hästens behov. Studien visar att tävlingshästar i mycket hårt arbete, som trav- och galopphästar, samt digivande ston och unghästar upp till ett år behöver beta på åkermarksbete då det innehåller mer energi och protein. Hobbyhästar, hästar i lätt till medelhårt arbete och dräktiga ston uppfyller sitt energi- och proteinbehov på naturbete, men kan behöva mineraltillskott..

Denna studie behandlar en gård på norra Gotland som idag omfattar cirka 200 ha åkermark och bete samt 100 ha skog. Produktionen är ekologisk och består av 80 dikor med försäljning av kalvar vid sex månaders ålder samt 250 tackor av gotlandsras som lammar på våren. Gården är KRAV-ansluten och alla lamm föds upp som KRAV-lamm. Syftet med studien är att titta på möjligheterna att utöka fårbesättningen på bekostnad av dikorna. På gården finns tre maskinhallsliknande stallbyggnader som alla består av tre väggar och tak.

Tidigare fodervärderingssystem tog bara hänsyn till fodrets fiberinnehåll och inte till dess fysikaliska struktur trots att detta visats vara viktigt för kons hälsa och produktion av mjölkfett i flera studier. I detta examensarbete sammanställs den tidigare forskningen i en litteraturstudie och ett försök redovisas där tuggbeteendet hos 6 kor som utfodras med två ensilage med olika fysikalisk struktur mättes. I litteraturstudien konstaterades att flera olika värderingsmetoder för att kunna mäta foderstaters struktur tagits fram i tidigare studier. Målet med dessa studier har varit att tillämpa ett mått på struktur i fodervärderingssystemen för att undvika störningar i produktion och hälsa. Det har funnits svårigheter att korrelera strukturmåttet till vommen pH och i andra försök har man funnit att plantans utvecklingsstadium vid skörd också har en stor påverka på tuggaktiviteten. I det egna försöket mättes tuggbeteende med hjälp av IGER Animal Behavior Recorder (Rutter et al, 1997) och analyserades med hjälp av medföljande dataprogram.

Hästar består av 50-70 % vatten. Vätska försvinner från kroppen hela tiden genom träck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hästen stora mängder vätska genom aktiv avdunstning i form av svettning. Hästen kan kompensera dessa förluster genom intag av foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hästen kan även absorbera vätska från tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av foder som hästen har ätit kan påverka absorptionsförmågan under det fysiska arbetet och kan kanske påverka hur lång tid det tar för hästen att återhämta sig till den ursprungliga vätskenivån.

The aim of this work was to investigate possible risk factors for colic in horses, and to describe what horse owners can do to prevent this condition. The gastrointestinal system of the horse is constructed for continuous high fibre consumption for a period up to eighteen hours a day. Under those conditions, the continuous flow of digesta stimulates gut motility so that the intestines move constantly. When the diet is changed rapidly and the horse is being fed high rations of concentrates each day, the risk of getting colic is higher compared to when consuming less concentrates and giving the horse a stable diet. Lack or absence of access to water and restricted allowance to move freely every day increases the risk of colic. Changed management practices and decreased activity contributes to increased risks, as well as other critical risk factors such as breed, season and age combined with rapidly changed management. More knowledge and education is required of the horse owners about feed requirements in the horse, management routines and rapidly changed activity..

The German equine housing system, HIT Active Stable?, are adjusted for keeping horses in groups, and are well establishes in Germany. Now the system attracts attention here in Sweden. The purpose of this study was to investigate if the horses have any be-haviours need of free access to roughages like straw or hay, after they have been visit the concentrate feeding station. A study was carried out at family Krohn?s active stables in Bönningstedt, Germany.

SAMMANFATTNINGHästen är en utpräglad Grovfoderätare som i det vilda spenderar större delen av sin vakna tid med att äta och söka föda. Dagens moderna sporthästar utfodras ofta med en lägre andel Grovfoder och en högre andel kraftfoder för att täcka ett högt energibehov. Under en tävlingsdag utsätts våra sporthästar för stora fysiska och psykiska påfrestningar då en tävingsdag involverar transportering, arbete (fysisk prestation) samt ofta ett minskat vätske- och födointag. Det är inte helt klarlagt hur pass påverkade hästarna blir av en tävlingsdag samt om foderstaten har någon betydelse för prestation eller för deras förmåga att kompensera för dehydrering och stress. I föreliggande studie observerades sex hästar av rasen svensk varmblodig travhäst.

Mjölkavkastningen hos korna har under lång tid legat högre i Halland än i Skåne. Enligt en historisk undersökning som genomfördes i studien har halländska kor haft högre avkastningsnivå de senaste 15 åren. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader och förklaringar till varför Hallands mjölkföretagare har en högre mjölkproduktion än Skånes mjölkföretagare. Besättningar ifrån Svensk Mjölks kokontrollregister valdes ut slumpmässigt i Skåne och Halland för intervjuer baserat på ett frågeformulär och beräkning av endagars foderstatskontroll i fodervärderingsprogrammet Norfor. Dessutom skickades ett frågeformulär ut till de lokala husdjursföreningarna, Skånesemin och Växa för att jämföra deras arbetssätt.

För gräsätare är ett näringsriktigt Grovfoder av största betydelse för friska djur och god prestationsförmåga. Det ställer krav på kvaliteten på det vallgräs som används till hö, hösilage och ensilage samt det gräs som djuren betar. Vallgräs kan infekteras av endofytiska mögelsvampar som producerar toxiska substanser. Neotyphodium spp. är ett släkte av endofytiska mögelsvampar som tillhör familjen Clavicipitaceae.

Nötköttsproduktionen i Sverige minskar samtidigt som efterfrågan på kvalitetskött ökar. I Jämtlands län utgörs jordbruket framförallt av mjölk- och köttproduktion. Betydelsen av begreppet köttkvalitet är komplext och innefattar många olika aspekter. Köttkvalitet kan delas in i olika typer av kvalitet, till exempel ätkvalitet, hygienisk kvalitet, etisk kvalitet och teknologisk kvalitet. Marmorering ingår i begreppet ätkvalitet och har betydelse för köttets saftighet och smak.

Kors förflyttningar mellan foderavdelning, liggavdelning och mjölkningsenhet (ME) i stall med automatiserad mjölkning (AMS) kallas kotrafik. Det finns i huvudsak fri, styrd och selektiv kotrafik. Mjölkproducenter med AMS eller med automatiserad mjölkningskarusell (AMR) är beroende av att kor frivilligt besöker ME tillräckligt ofta för att hålla upp mjölkningsfrekvensen och hålla ned antalet kor som, av stallpersonal, behöver hämtas till mjölkning. Detta kan åstadkommas genom att med olika metoder stimulera kotrafiken till ME. Då kotrafik planeras är det viktigt att ta hänsyn till att kor är flockdjur med rangordning, då det visat sig att kor av låg rang ofta spenderar längre tid med att vänta och köa framför ME än kor av hög rang.

Det finns en stor efterfrågan på färskt lammkött året runt i Sverige och det krävs därför en allt mer intensiv uppfödning av lamm. Det krävs därför en allt mer intensiv uppfödning av lamm i Sverige under vintern och våren. Lammen ska växa fort för att ha en så effektiv produktion som möjligt men ändå behålla de slaktkroppsegenskaper som efterfrågas av konsumenterna. Intensiv lammproduktion kräver ett energirikt foder som samtidigt resulterar i en bra fodereffektivitet hos lammen. Majs är idag en gröda som odlas allt mer i Sverige.