Metan (CH4) är en växthusgas som bildas vid bland annat idisslarnas foderomvandling. Metan bidrar till den globala uppvärmningen samtidigt som det utgör en energiförlust för idisslaren. Syftet med den här studien var att undersöka hur mycket metan det bildas med olika andelar Grovfoder i foderstaten. Grovfodret utgjordes av gräsensilage, baserat på timotej och ängssvingel (omsättbar energi 11,5 MJ/ kg torrsubstans (ts)) som är ett typiskt fodermedel i svensk mjölkproduktion. I denna studie användes svavelhexafluorid (SF6) som spårgas för att mäta metanproduktionen.

Det är vanligt att hästar är feta idag. Det beror på att hästarna får mer energi än vad de gör av med. En fet häst utsätts lättare för hälsoproblem än en häst som håller sin normala vikt. Många hästägare överutfodrar med energi och därför blir hästarna feta eftersom de inte förbränner överskottsenergin. Då hästen inte förbränner energin ansätter hästen det till fett.

Horses are grazers with a digestive system that is adapted for a high fiber diet. Forage is a fiber rich feed that includes grass and legumes. A deficiency of forage and an excess of grains may cause gut disturbances and stereotypic behavior. The aim of this literature study was to summarize information on the horse?s capacity to consume forage-only diets with focus on the horse?s need of energy and protein.

Dagens domesticerade hästar erbjuds ofta en energirik foderstat, som till stor del består av kraftfoder. Trots att hästens näringsbehov är täckt, uppfylls inte den naturliga ättiden eftersom kraftfoder konsumeras fort. Även om hästen endast utfodras med Grovfoder, som den naturligt är gjort för att äta, kan den drabbas av övervikt. Det beror på att vi idag har förbättrade metoder vid skörd och lagring av Grovfoder. Resultatet blir ett Grovfoder som är mycket näringsrikt.

Utfodringen av dagens tamhästar tillmötesgår allt för sällan hästens behov av långa ättider och korta uppehåll mellan de olika ätperioderna. Många hästar som får tillräckligt långa ättider ges ofta fri tillgång på Grovfoder, vilket istället kan resultera i att hästarna hamnar i en positiv energibalans och risken för att utveckla fetma ökar. Syftet med den här studien har därför varit att klargöra, och få underlag för rekommendationer kring hur hästens ättid, foderkonsumtion och ätbeteende påverkas då tillgängligheten till grovfodret försvåras med hjälp av småmaskiga hönät och Grovfoderhäckar med trådgaller (?Matreducerare??). I studien användes åtta individuellt uppstallade valacker, tre varmblodiga travhästar och fem ridhästar av halvblodstyp, med en genomsnittlig ålder på 14 år. Studien utfördes som ett changeover försök, där varje häst genomgick tre olika behandlingar, utfodring i hönät, i matreducerare och direkt på golvet.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva användningen av Grovfoder hos hästhållare i Sverige. Grunden till examensarbetet var Jordbruksverkets rapport ?Hästhållning i Sverige 2010?. I rapporten undersöktes tre delpopulationer; A-tränare inom trav och galopp; ridskolor och turridningsföretag; och Sveriges hästhållare i riket som helhet. Svaren gavs på hästhållarnivå och som hästhållare räknades en person som hade ansvar för hästen/hästarna på fastigheten.

Dairy cows transform grass to milk with help from ruminal microorganisms that can digest indigestible fiber in their feed. The digestive system of the cow is adapted to a diet consisting of forage and disorders like acidosis, laminitis and abomasal displacement can occur if the feed contains too much starch. To achieve the highest production possible the cow has to be given a high amount of concentrate or grain as the difference in milk yield is significant, approximately 1000 kg energy corrected milk per cow and year between conventional and organic cows that are fed a lower versus a higher share of forage. If the cow shall be able to eat the same amount of energy from forage as from grain or concentrate the eating- and rumination time gets longer and she might not be able to eat enough, which will result in a lower milk yield and will make it harder for the cow to recover from the negative energy balance that originate from the beginning of the lactation. Fat and in a sense protein content differs also depending on if the cow is given a high or low share of forage..

This literature review examines different forages which are well suited for suckle cow production in Sweden today. They should also be possible to cultivate in Sweden under the current circumstances. Crops suitable for grazing in Swedish climate but not used in Sweden today, but which may be relevant for Swedish conditions are also mentioned. In Sweden today, mainly grass silage, straw and hay are used as forage, but also wholecrop silage is used to some extent. However, concentrates are not used to a greater extent, since it contains too much energy.

Hästen är en grovtarmsjäsare anpassad för en gräsdiet vilket medför att grovfodret spelar en viktig roll för hästen ur utfodringssynpunkt. Inplastat vallfoder i form av ensilage och hösilage har ökat som Grovfoder. Grovfoder kan genom olika metoder konserveras till hö, ensilage eller hösilage. De olika konserveringsmetoderna medför att fodret får olika biokemisk och mikrobiell sammansättning. Hö torkas till hög torrsubstans halt (ts-halt) för att förhindra oönskad mikrobiell tillväxt.

Vitaminer är essentiella komponenter som medverkar i olika processer i kroppen. Hästens vitaminbehov beror på ålder, träning, laktation, dräktighet och tillväxt. Underkott av ett vitamin kan resultera i olika bristsjukdomar, vilka kan vara dödliga. Idag marknadsförs dyra vitaminkoncentrat som ett komplement till den befintliga vitaminhalten i foderstaten. Innan utfodring av dessa koncentrat är det viktigt att veta om hästen har ett behov av vitaminkoncentrat eller om de leder till överutfodring.

Helsädesensilage är en benämning som omfattar ensilage av hela spannmålplantor och/ eller baljväxter. Helsäd av spannmål är i många avseenden ett användbart fodermedel. På grund av att det bara skördas en gång per år kan maskin och arbetskostnader hållas nere. Spannmål går dessutom att så ihop med vall eller som efterföljande gröda i växtföljden och innebär därför inget merarbete för att få det att fungera odlingsmässigt. Vid utfodring av helsäd till mjölkkor och växande nötkreatur behöver näringsvärdet och hållbarheten tas i beräkning.

Nötköttsproduktion lämpar sig väl att vara ekologisk produktion. I Sverige var 2011 19 % av alla slaktade nötkreatur uppfödda enligt ekologiska regler. Dock är det större utmaningar med uppfödning av ekologiska ungtjurar av köttras än med uppfödning av stutar och kvigor till slakt. Den ekologiska produktionen styrs av regler som är uppsatta av KRAV. Skillnader mellan ekologiskt och konventionellt gäller framför allt Grovfoderandel i foderstaten, utevistelse och bete.

Djurproduktionen står idag för en stor andel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Det är viktigt att minska dessa utsläpp och ett sätt är att öka kornas kväveeffektivitet, det vill säga att en större andel av kvävet i fodret används av djuret till produktion i stället för att utsöndras i träck och urin. Genom att undvika överutfodring av protein kan kväveeffektiviteten förbättras. För att ta reda på huruvida korna är över- eller underutfodrade med protein kan kvävebalansen studeras, och för att beräkna kvävebalansen måste den dagliga urinvolymen vara känd. Urinvolymen kan antingen bestämmas genom en totaluppsamling av urin eller genom att den beräknas utifrån kreatininkoncentrationen i ett urinstickprov, vilket förutsätter att den dagliga utsöndringen av kreatinin per kg kroppsvikt för djuret är känt.

Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättningen är avgörande för ekonomiska beräkningar.Att använda en foderstat bestående av mer Grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha åkermark utöver gårdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lämplig växtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt användas för att odla biomassa till det här systemet varvid skörden på de 300 ha kan säljas. Den ökade Grovfodergivan ger ett stort överskott på biprodukter såsom ensilage, gödsel och halm, närmare bestämt ca 8 ton TS per dag.

Mjölkens fetthalt är en viktigt ekonomisk faktor då producenten får ett högre avräkningspris med högre fettprocent. Fetthalten påverkas av flera olika faktorer men påverkas enklast och mest effektivt med olika fodermedel. Mjölkfettet kommer från flera olika källor, dels direkt från fodret, dels från nedbrutet kroppsfett och dels från mikroorganismerna i våmmen. I den här litteraturstudien var syftet att undersöka hur vanligen förekommande fodermedel i Sverige påverkar fetthalten och fettsyrasammansättningen i mjölken. Då komjölk innehåller många olika fettsyror fokuserade det här arbetet på några av de som är viktiga för humanhälsan. Utfodring med Grovfoder ökar fetthalten i mjölken genom det höga fiberinnehållet vilket ökar produktionen av ättiksyra i våmmen.