Sökresultat:
178 Uppsatser om Grov vćrdslöshet - Sida 11 av 12
Ett gruvschakts pÄverkan pÄgrundvattnets nivÄ och strömningi det omgivande berget
En gruva kan orsaka stor pÄverkan pÄ den omgivande miljön, bland annat pÄverkas grundvattennivÄerna kring gruvan eftersom den lÀnspumpas. För att fÄ starta en gruva i Sverige mÄste tillstÄnd erhÄllas och dÄ krÀvs en miljökonsekvensbeskrivning med bland annat en utredning om hur gruvan kommer att pÄverka omgivande grundvatten. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur ett teoretiskt djupt vertikalt gruvschakt pÄverkade grundvattnet i det omgivande berget. Gruvan i den hÀr studien antogs vara omgiven av sprickigt berg. Sprickigt berg har mycket heterogena hydrauliska egenskaper vilket gör berÀkningarna av grundvattnets strömning komplicerade.GrundvattenavsÀnkningen berÀknades dels med analytiska metoder, dels med numeriska metoder.
Tippning av detaljer till ungdjursboxar
Som en del av SMEKAB AB:s tillverkning Ät DeLaval Sales AB ingÄr tillverkning av frontar och mellanvÀggar till ungdjursboxar. Efter det att produkterna varmförzinkats placeras de stÄende i grupper om tio i sÄ kallade hÀckar. DÀr sker en mindre montering innan de fÀrdiga detaljerna placeras en i taget pÄ en pall. Denna operation anser SMEKAB tar för lÄng tid, man vill dÀrför tillverka en tippanordning som gör det möjligt att banda ihop alla tio för att sedan lÀgga dem pÄ en pall.Arbetes huvudsakliga uppgift Àr att ta fram produktionsunderlag för en sÄdan anordning. I produktionsunderlaget skall ritningar, sÀkerhetsföreskrifter, hÄllfasthetsberÀkningar samt en grov ekonomisk kalkyl presenteras.
Projektplanering: Nyckeln till framgÄng : Viktig kunskap och information för en lyckadprojektplanering
Inom projektarbete Àr planeringen ett moment som till stor del pÄverkar hur slutresultatetblir. Ett allt större antal företag blir dessutom projektbaserade, det vill sÀga nÀstan allaoperationer Àr organiserade som projekt. [5] MÀngden projektarbete bland dagens företag gör att planeringen Àr viktig för attÄstadkomma bra uppskattningar av tid, kostnader och resurser. Att kunna planera projektenpÄ ett bra sÀtt Àr en viktig konkurrensfördel. Den frÄgestÀllning som rapporten behandlar Àr ?Vilken kunskap och information bör finnasför att projektplaneringen ska leda till ett sÄ lyckat projekt som möjligt??.
StÀmpling eller trygghet? : Ungdomars förhÄllande till det nya poliskontoret och den ökade polisiÀra nÀrvaron i RÄgsved
RÄgsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population pÄ ca 10 000 invÄnare dÀr hÀlften utgörs av utrikes födda och omrÄdet har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare RÄgsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fÄtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i omrÄdet, frÀmst med ungdomarna som bor och gÄr i skolan i RÄgsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i RÄgsved för att förbÀttra den problematiska situationen. SÄledes Àr syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i RÄgsved förhÄller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisÀra nÀrvaron har inneburit för ungdomar som gÄr i RÄgsvedsskolan. För att kunna besvara frÄgestÀllningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid RÄgsvedsskolan.
Svenska stridspiloters Ärliga fysiska tester
Piloter i försvarsmakten har en vÀldigt unik arbetsmiljö med sÀrskilda pÄfrestningar frÄn bland annat höga G-krafter och snabba tryckförÀndringar. I dagslÀget utför svenska stridspiloter i princip samma slags fysiska tester som all Försvarsmaktspersonal. De Ärliga fysiska testerna för svenska stridspiloter Àr uppdelade i tvÄ olika tester; ett konditionstest och ett multitest i styrka. Validiteten för dessa tester kan dock ifrÄgasÀttas. De ger endast en grov bild över en persons allmÀnna fysiska status och har, enligt min Äsikt, egentligen inte direkt nÄgonting att göra med huruvida piloten skall kunna klara av att utföra sin tjÀnst.
Projektdeltagarnas upplevelser av kulturskillnader i ett multikulturellt projekt : En fallstudie genomförd inom mjukvarubranschen
Den ökade globaliseringen av arbetsmarknaden har resulterat i att internationella projekt bedrivs i högre omfattning. Detta Àr sÀrskilt vanligt inom mjukvarubranschen, dÀr företag ofta anstÀller dataspecialister frÄn andra lÀnder för att bredda sin kompetens. Internationella projekt innebÀr fler kulturskillnader pÄ arbetsplatserna. Detta kan bÄde Àventyra och berika ett projekt, beroende pÄ hur projektdeltagarna upplever och hanterar olikheterna. I den hÀr studien Àr syftet att undersöka hur projektdeltagarna i en multikulturell projektgrupp, i mjukvarubranschen, upplever de olika kulturskillnaderna.I takt med att arbetsplatserna blir mer multikulturella har det skapats ett ökat behov av att fÄ kunskap om olika kulturer.
Brott eller norm? : En kvalitativ studie med ett genusperspektiv pÄ mÀns fysiska handlingar inom fotbollen
I denna studie har fokus legat pÄ mÀns handlingar inom sporten fotboll. Definitionen pÄ begreppet handling har i undersökningen syftat enbart till fysiska handlingar som vid för grov anvÀndning skulle kunna leda till brott, t.ex. misshandel. Centralt i undersökningen har varit att ta reda pÄ hur intervjudeltagarna beskriver var grÀnsen mellan aggressivitet och vÄld gÄr, samt se varför spelare handlar pÄ ett visst sÀtt i match- och trÀningssituationer. FrÄgestÀllningarna studien utgÄtt ifrÄn Àr:Varför handlar manliga spelare pÄ ett visst sÀtt i match- och trÀningssituationer?Hur definierar de skillnaden pÄ att vara aggressiv och att vara vÄldsam?Undersökningen utgÄr frÄn ett socialkontruktionistiskt perspektiv, dÀr genusteori stÄr i fokus.
En granskning av SIDA:s FristÄende Garantigivning - möjliga modifieringar inför prövoperiodens slut
Att genom rent gÄvobistÄnd skapa en fördelaktig, lÄngsiktig effekt förblir en öppen frÄga och det Àr en grov förenkling att samla nationer, kulturer och religioner och anta att alla mÀnniskor som Àr i behov av hjÀlp har identiska ansprÄk, vilka kan besvaras endast med hjÀlp av bistÄndet. BistÄndsorganisationer spenderar mycket resurser pÄ att finna en enskild optimal lösning dÀr bistÄndet ska lansera starten till en sjÀlvförsörjande tillvÀxt. Det finns ingen sÄdan lösning. IstÀllet mÄste hjÀlpen anpassas till mottagaren för att pÄ sikt göra mest nytta.LÀnderna befinner sig i olika delar av ett behovsspektrum dÀr vissa nationer inte Àr tillrÀckligt fattiga för att prioriteras för rent gÄvobistÄnd, men inte heller Àr starka nog för att ha en möjlighet att konkurrera pÄ marknadsmÀssiga villkor, i dessa lÀnder kan man hantera problemen och arbeta för förbÀttringar med hjÀlp av garantiverksamheten inom bistÄndsorganisationerna.Behovet av garantier grundar sig dels i diskussionen om att uppnÄ ett mer effektivt hjÀlparbete men Àven i förekomsten av höga risker, vilka utgör hinder för att finansiÀrer skall motiveras till att göra investeringar i utvecklingslÀnderna. Företag vÄgar inte satsa sitt kapital pÄ marknader dÀr osÀkerheten Àr alltför stor vilket gör att risken att fÄ uppleva förlust fungerar som en avrÄdan till investeringar som Àr vÀsentligt avgörande för utvecklingslandets fortsatta utveckling.
Vad Àr skillnaden? En tidsgeografisk fallstudie av studenters och förvÀrvsarbetares aktivitets- och rörelsemönster under fritiden
Det finns anledning att studera och jĂ€mföra unga studenters och förvĂ€rvsarbetares vardagsliv,med sĂ€rskild betoning pĂ„ deras aktivitets- och rörelsemönster under den fria tiden. Tidigaretidsgeografiska studier behandlar sĂ€llan studenter och förvĂ€rvsarbetare. Att studera ochförvĂ€rvsarbeta Ă€r Ă€ven de vanligaste sysselsĂ€ttningarna bland unga mĂ€nniskor i Sverige. Ărdet nĂ„gra skillnader i vardagslivet beroende pĂ„ om man studerar eller förvĂ€rvsarbetar? För attta reda pĂ„ det hĂ€r utförde en urvalsgrupp pĂ„ totalt 12 personer tidsdagböcker.
Impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald : en studie av myr- och bergimpediment i ett skogslandskap i VÀsterbotten
MÄnga impedimenttyper anses ha varit förskonade frÄn mÀnsklig pÄverkan under lÄng tid
och borde dÀrför uppvisa en lÄng skoglig kontinuitet. De skulle dÄ innehÄlla sÄ vÀl gamla,
grova trÀd som död ved i form av lÄgor och stÄende trÀd, faktorer som Àr viktiga för ett
bibehÄllande av artdiversiteten hos vÀxter och djur. Syftet med denna studie, som
utfördes pÄ uppdrag av AssiDomÀn Skog & TrÀ AB, var att analysera impedimentens
potentiella betydelse för biologisk mÄngfald. Detta gjordes genom en inventering av ett
urval av myrar, hÀllmarker och rasbranter inom ett geografiskt begrÀnsat och
landskapsplanerat omrÄde i VÀsterbottens lÀn. Ett antal parametrar sÄ som grundyta,
trÀdslagsfördelning, krontÀckningsgrad, mÀngd död ved och grova trÀd, samt
kulturpÄverkan registrerades.
Förstudie till layoutförÀndring pÄ Volvo CE i Eskilstuna
Detta examensarbete behandlar och föreslÄr förbÀttringar pÄ kort och pÄ lÄng sikt vad gÀller layouten av Volvo Construction Equipment Components AB:s produktionsanlÀggning i Eskilstuna för transmissions- och axelkomponenter. UtgÄngspunkten Àr att skapa bÀttre och tydligare materialflöden. Examensarbetet föreslÄr för underavdelningen kugghjul och axlar en blocklayout, vilket innebÀr att layouten Àr bestÀmd till var maskingrupper ska placeras men ingen detaljplanering Àr utförd, och riktlinjer för kommande layoutförÀndring. Den förslagna blocklayouten tar hÀnsyn till en kommande inflytt av hÀrdning och hÀrdverk till transmissionskomponenternas förÀdlingsflöde. Examensarbetet anvÀnder sig i stor utstrÀckning av B Andreasson tillvÀgagÄngssÀtt i Handledning i verkstadslayout: rÄd och tips nÀr layouten skall förÀndras (Bengt Andreasson, IVF, 1997).
Produktions- och arbetsmiljöförbÀttringar vid Fresenius Kabi
AB
Denna rapport Àr en sammanstÀllning av det examensarbete som utförts under 2004-2005 vid LuleÄ tekniska universitet i samarbete med Fresenius Kabi AB i Uppsala. Syftet med projektet var att komma fram till förbÀttringsförslag till de brister som finns i den aktuella produktionen. Detta gÀllde frÀmst arbetsmiljön ur en ergonomisk synvinkel. Fresenius Kabi Àr ett lÀkemedelsföretag i Uppsala och ingÄr i koncernen Fresenius AG med huvudsÀte i Tyskland. Fresenius Kabi Àr ledande i Europa inom klinisk nutrition och vÀtsketerapi.
Hur kan mÄngfalden gynnas pÄ SCA:s naturvÄrdsareal? : natur- och kulturvÀrden i Peltovaara mÄngfaldspark
OmrÄden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har pÄ senare tid visat sig vara pÄverkade av lÄngvarigt mÀnskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, dÀr Àven antropogena störningar beaktas, har dÀrför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvÄrdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjÀlper oss att förstÄ hur strukturer och störningsdynamik har förÀndrats över tiden, vilket kan vara till stor hjÀlp vid skötselplanering och restaurering.
Det övergripande syftet med den hÀr studien var att kvantifiera kulturspÄr och analysera förekomsterna av kulturvÀrden i relation till framförallt naturvÀrden, men Àven sociala vÀrden, i ett skyddsvÀrt borealt barrskogsomrÄde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan anvÀndas för att skapa underlag för skötselplanering i omrÄden med naturvÄrdsanpassad skogsskötsel.
"NE BIS IN IDEM" : En komparativ studie av svensk och norsk konventionstillÀmpning
I Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott dÀr denne redan blivit slutligt dömd eller frikÀnd. Det innebÀr alltsÄ i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen ocksÄ benÀmns ? ?ne bis in idem?. Detta förbud har flera gÄnger varit föremÄl för prövning i sÄvÀl Europadomstolen som i nationella domstolar. MÄlen har gÀllt allt frÄn rattfylleri till miljösanktioner.
HandhÄllna maskiner och ergonomi: en arbetsplatsstudie med fokus pÄ vibrationer
Arbetet gick ut pÄ att undersöka och kartlÀgga vibrationer frÄn handhÄllna monteringsmaskiner. ArbetsstÀllningens inverkan pÄ vibrationsupptaget undersöktes, frÀmst med avseende pÄ hand, handled, arm och skuldra. Projektet utfördes pÄ D12-line, en av lastbilstillverkaren Scanias motormonteringslinor. Fokus lades pÄ omrÄde 4. KartlÀggningen syftar till att undersöka om den dagliga vibrationsexponeringen, pÄ Scanias motormontering, uppfyller de nya lagkraven som började gÀlla frÄn 1 juli 2005 (AFS 2005:15).