I händelse av ett radioaktivt utsläpp är det viktigt att ha bra beredskap med skyddsåtgärder som bidrarmed det bästa skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utsläpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och gaser ännu inte hunnit deponerats på mark, imoln och så vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt långsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlång tid detta tar är viktig information för att avgöra om befolkningen är tillräckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap från befintlig litteratur samtmodellering använts för att beskriva generella förhållanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av CBI Betonginstitutet. Handledare till examensarbetet har varit professor Johan Silfwerbrand från CBI och examinator Per Roald från Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge.  Idag är betong ett byggmaterial som används i stor omfattning tack vare sin beständighet, miljövänlighet och lönsamhet. Betong hittar man i både gamla och nyproducerade konstruktioner. Även med bra egenskaper kan betong vara ofullkomlig när den prepareras på fel sätt.  För att underlätta gjutning och arbetbarhet av betong användes förut i många fall mycket vatten och detta resulterade i att beständigheten på betong försämrades. De flesta gamla betongkonstruktionerna är nu i stort behov av renovering.

Kontinuitetsskog är ett brett begrepp som täcker in många olika skogstyper. Gemensamt för dessa skogstyper är att de ofta har eller kan utveckla höga naturvärden knutna till kontinuitet. Skogsstyrelsen har gjort en grov skattning av arealen kontinuitetsskog i Sverige och arealen bedöms vara mellan 1,7 och 1,8 miljoner hektar. Stora delar av denna areal är eller planeras att skyddas men en areal om 200 000 till 400 000 hektar kommer troligtvis inte att skyddas utan brukas i det moderna skogsbruket. Ett behov av utprövade metoder för bruk av kontinuitetsskogar har därför uppstått.

Målet med detta examensarbete är att undersöka hur de metallurgiska och fysikaliska egenskaperna på direktreduktionspelletsen av kvalitetn KPRS (Kiruna Pellets Reduktion Special) påverkas av förändringar i nedmalningsgrad, järnmalmskoncentratets nedmalningsgrad med avseende på specifika yta och tillsatsmedlets mätt i procent mindre än 45µm. Försöken utfördes i laboratorieskala med upplägg enligt ett fullfaktorförsök. Järnmalmskoncentratet och tillsatsmedlet som används vid försöken har tagits ut från anrikningsprocessen, av detta material har sedan pellets tillverkas i en så kallad pot furnace som kan simulera pelletsprocessen. På färdiga pellets har det sedan utförts en rad tester. Då försöken med nedmalningsgrad ej var fullt genomförbara kompletterades arbetet med en multivariat studie av ATH.

I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under målet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.? Många gånger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden.

I Stockholm samt i andra storstadsområden har bristen på bostäder och framför allt studentbostäder varit långvarig. Detta beror enligt Boverket på en kraftig folkökning i samband med ett relativt lågt bostadsbyggande. Efterfrågan på högskoleutbildningar kommer fortsätta att öka, trots att vi inom några år kommer att ha passerat ungdomspuckeln. Detta samtidigt som Stockholms kommun vill gå snabbt fram i utvecklingen av energisnåla byggnader. Redan 2015 ska alla nybyggda lokaler och bostäder ha en högsta energiförbrukning per kvadratmeter som motsvarar energiförbrukningen för ett passivhus enligt Åfreds (2011).

I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under målet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.? Många gånger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden. Syftet är även att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövårdens riksintressen.

Uppsatsen syftar huvudsakligen till att utreda den oklara gränsen mellan föräldrars vårdnadsansvar och brottet olaga frihetsberövande. En sådan problematik återfinns ofta i familjer som präglas av starka hederskulturella regler. Uppsatsen utreder utifrån tre olika perspektiv; barn- och föräldrarätt, mänskliga rättigheter och straffrätt hur dessa spörsmål behandlas. Den hederskultur som uppsatsen avser att behandla är sprungen ur starkt patriarkaliska samhälls- och familjemönster och bottnar i ett absolut krav på unga flickors oskuld. Det finns ett flertal internationella konventioner som behandlar aspekter med anknytning till hedersrelaterat våld.

Ett ökat brukande av skog enligt skötselprinciper som leder till skiktade beståndsstrukturer, en blandad trädslagssammansättning och kontinuerligt skogbeklädd mark har potential att öka den biologiska mångfalden och värdet för rekreation (Emborg m.fl. 2000, Berg m.fl. 1995, Mattsson & Li 1994, Holgen m.fl. 2000). I ljuset av detta, tillsammans med svårigheterna som finns att nå goda ekonomiska resultat vid skötsel av ädellövskog (Lindén & Ekö 2002), ses det idag som angeläget att uppmärksamma och studera alternativa skogsskötselmetoder (Cedergren 2008) . I östra Blekinge har ett antal skogsägare under längre tid praktiserat en metod att sköta naturligt föryngrad ek i blandbestånd som går ut på att, mer eller mindre tidigt, frihugga ekhuvudstammar, och att dana kvalitet genom stamkvistning/beskärning.

Syftet med föreliggande arbete är att utreda några markbehandlingsmetoders för och nackdelar, samt när och var de bör användas. De markbehandlingsmetoder som behandlas är plöjning, högläggning, harvning, fläckmarkberedning, inversmarkberedning, ångbehandling, mikropreparering, nedmyllning av frön samt grönrisplantering. Även mineralisering som en följd av markberedning berörs, liksom markberedning för sådd och naturlig föryngring. Uppsatsen behandlar huvudsakligen markbehandling på boreal skogsmark. Resultaten sammanställs i praktiska rekommendationer. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie med analytiska inslag.