Animal art is one of the more mystical aspects of Scandinavian Iron Age culture. It has foremost been regarded in the light of art and style history. Interpretation has also ? mainly from the 1990s and onwards ? been made through iconographic analysis. But the problem here is that iconography requires textual analogy, something that the Scandinavian Iron Age lacks.The purpose of this paper is to lift some of the ?mystical fog? that engulfs the scandinavian animal art, by developing a method for interpretation of pre-historic images that evades the flaws in the iconographic method.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Many everyday tasks and also many sports require good grip and forearm strength. Everything from carrying boxes and lifting a child to grab the arms and legs in various martial arts, or holding a tennis racket involving the hand and forearm muscles in various ways. It is therefore important to train these muscles to prevent injuries and congestion and to perform well in sport. A well known way to train functional strength in the hand and forearm muscles is weight training with thick handles. The purpose of this study was to investigate the differences in muscle activity in the upper arm and forearm muscles as well as the deltoids between two bars of different diameter (28mm and 57mm) in two different weight training exercises using electromyography (EMG).

Trots att sportintresset är stort i Sverige och tidningarna lägger stora resurser på bevakningen av sport har sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsområde. I den här uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tävlingsmatch. Det jag velat ta reda på är hur språket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gått tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har någon tidning haft mer än en.

Trots att sportintresset är stort i Sverige och tidningarna lägger stora resurser på bevakningen av sport har sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsområde. I den här uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tävlingsmatch. Det jag velat ta reda på är hur språket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gått tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har någon tidning haft mer än en.

Syftet med denna uppsats är att utveckla vår kunskap om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Vad är det som gör att studenter väljer som de gör och hur upplever de sedan, utifrån social bakgrund, det faktiska mötet med högskolan? För att få Grepp om detta valde vi att genomföra sex intervjuer med studenter på en högskola som tillhandahåller elitutbildningar. Tre av dem hade föräldrar med högskoleexamen och tre av dem hade föräldrar utan högskoleexamen. Analysen baseras på Phil Hodkinson och Andrew C.

Kiruna står nu inför en unik omvandling då staden ska omlokaliserar på grund av utvidgningen av gruvdriften. En arkitekttävling har nyligen genomförts om utformning och användning av det nya Kiruna. Syftet med denna uppsats var att studera relationen mellan stadsbyggnadsutopin The Linear City och det vinnande tävlingsbidraget Kiruna 4-ever. För en ökad förståelse för dagens Kiruna är Hallmans stadsplan för Kiruna och dess koppling till svenska och engelska trädgårdsstäder viktig. I bakgrunden behandlas även arkitekttävlingens program och juryutlåtande. Arbetet har utförts som en litteraturstudie med fokus på de intentioner gällande fysisk form och användning som förslagsställare och teoretiker presenterat. Resultatet visar att beröringspunkterna mellan förslag och teori är många. Skillnaderna blir tydliga i framförallt synen på hållbarhet där Kiruna 4-ever till skillnad mot The Linear City tar ett Grepp om den ekologiska hållbarheten. En annan skillnad är inställningen till höghus där Kiruna 4-ever använder dem för att uppnå en högre densitet. I The Linear City identifieras höghus som ett problem för social hållbarhet. I uppsatsen diskuteras också vad en utopisk förebild kan tillföra ett gestaltningsförslag. En möjlig slutsats är att en teoretisk grund underlättar för förslagsställare att presentera ett lättöverskådligt förslag.

Lek är en erkänt viktig del i barns utveckling men det nämns sällan vad för betydelse den har för vuxna. I detta arbete har jag utgått från att lek är något att ta tillvara på och uppmuntra i livet. Jag har också utgått från att leken inte alla gånger kommer av sig självt utan att den kan behöva uppmuntras. Jag försöker i det här arbetet få ett Grepp om vad lek har för betydelse i vuxenlivet samt vad det finns för positiva aspekter med leken. Jag har undersökt hur vi idag ser på lek bland vuxna och vad det finns för olika ansatsningar till att få in mer lek i vuxenvärlden. Genom teoribildning och två platsstudier har jag analyserat vad det finns för olika aspekter som bör tas hänsyn till vid planerandet av en lekfullmiljö riktad till vuxna, exempelvis särskilda inslag eller element som uppmuntrar till lek. Det finns idag flera forskare och organisationer som förespråkar och jobbar för att människor ska inse värdet av lek. Dels genom att upplysa om värdet men också med att uppmuntra människor genom olika initiativ till att leka mer.

Via kulturskribenters sätt att hänvisa till andra kulturella fenomen kan allt från kultursyn till läsartilltal utläsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten är att undersöka varför kulturskribenterna använder sig av detta Grepp, vad de anser vara god kultur, hur läsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriären mellan hög- och populärkultur används. Detta kommer att granskas utifrån ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras på frågeställningarna är Pierre Bourdieus teorier om habitus, fältet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite läsaren och den implicite författaren.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabeGrepp.

Berättelser och historier har sedan urminnes tider förtrollat och fängslat människor. Förr itiden samlades människor runt lägerelden för att ta del av berättelser, idag samlasmänniskor runt varumärken. Det förflutna, nuet och framtiden binds samman till ettsammanhängande process genom historier, istället för att vara lösryckta delar av ettsammanhang.Uppsatsens syfte var att undersöka varför storytelling inom marknadsföring är såframgångsrikt hos konsumenten. Vi ville få en förståelse över vad som fårkonsumenten att uppskatta denna sortens reklamform. Vår problemfråga ochutgångspunkt genom uppsatsen har varit:· Varför är storytelling i marknadsföring så framgångsrikt hos konsumenter?För att klarlägga beGreppet ur flera synvinklar har vi varit i kontakt med konsumenter ifrom av fokusgrupper samt med experter inom storytelling och självaste reklambranschen.Vi har valt dessa tre intressegrupper för att få olika perspektiv urkonsumentens synvinkel.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar begriplighet och användbarhet i texter som ska an­vändas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndig­hets­­texter som handlar om olika procedurer som företagare be­höver utföra. Jag granskar texter­na i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan an­vän­das och hur de signalerar hur de är tänkta att användas.

Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Personnel Recovery som officiell funktion inteutvecklats och implementerats i det svenska försvaret. Den belyser också frågan som underlag fören diskussion om behovet av Personnel Recovery och dess utformning i Sverige.Graham Allisons teorier om organisatoriskt beslutsfattande har utgjort den vetenskapliga ramenför att förklara vad som kan ha påverkat beslutsprocesserna. Metoden har varit att pröva femstycken hypoteser kring varför försvaret inte utvecklat och implementerat Personnel Recovery. Ihypoteserna finns tankar kring rationalitet, standardiserat agerande, rivalitet, ekonomi och externtstöd. Hypoteserna har prövats mot resultatet från en kvalitativ granskning av olika källor, texteroch intervjuer.

För att utvecklingsarbete ska fungera bra på ett företag är det viktigt att företaget kan fångaupp och exploatera de idéer som finns hos medarbetarna, något som industriföretag ofta ärväl förtrogna med, men som en del tjänsteföretag idag inte har Grepp om. Syftet med dennastudie är därmed att visa på de delar av arbete med forskning och utveckling inom industrinsom kan hjälpa tjänsteföretag förbättra möjligheterna att ta tillvara på sina medarbetaresinnovationskraft.Fallstudien är gjord på ett maltabaserat spelföretag, GameCo, och är ett exempel på hur detkan se ut i ett tjänsteföretag som förvisso arbetar med utveckling av idéer, men där detfortfarande finns en del hinder att överkomma, både medarbetarnas inställning och i hurorganisationen tar hand om medarbetarnas idéer. Det visade sig att innovation inte var särskiltprioriterat på företaget, att det rådde delade meningar om processer för utveckling och attkommunikationen inte alltid fungerade.De delarna av industrins forskning och utveckling som kan användas behandlar både självautvecklingsprocessen, dess utformning och vilka delar som anses speciellt viktiga i dettasammanhang, och hur arbetet med innovation och en utvecklingsprocess kan bedrivas, R&Dmanagement.Båda delarna har valts därför att de svarar mot en efterfrågan att förbättrainnovationsarbetet genom mer formella vägar, men där det också krävs kunskap om hurutvecklingen ska ledas och organiseras för att en formell process ska vara meningsfull.Slutsatserna av detta blir att tillvaratagandet av innovation kan förbättras närinnovationsprocessen formaliseras, när ledningen visar att innovation är ett prioriterat områdeför företaget och när kunskapsdelningen inom företaget fungerar bra. Dessa slutsatser innebärofta en stor omställning, och denna kan göras lättare och mer sammanhållen om den görsinom ramen för en arbetsfilosofi. För falltstudieföretaget ges avslutningsvis ett antalrekommendationer baserade på slutsatserna, men där dessa anpassas till GameCos specifikaproblematik..