Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andraspråksinlärare. Undersökningens syfte är att ta reda på några lärares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig på samt vad lärarna anser vara befrämjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgår ifrån elevernas verklighet och använder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering är viktiga pedagogiska metoder liksom förmågan att sätta sig in i elevernas situation. Lärarna anser att det som befrämjar elevernas inlärning är tillgång till modersmålslärare och speciallärare, en trygg arbetsmiljö och att lärarna ser eleverna som kompetenta individer.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Kommunikation är avgörande för att uppnå en god livskvalitet och grundläggande för att kunna förstå andra och göra oss själva förstådda. Grunden för en tillfredsställande kommunikation är att det finns ett samspel mellan de parter som ingår, vilket förutsätter att det sker ett ömsesidigt utbyte mellan samtalsparterna. De funktionsnedsättningar som cerebral pares ofta leder till kan medföra svårigheter för individen att göra sig förstådd. Det saknas idag svenska studier gällande interaktionen hos små barn med grav cerebral pares (CP). Denna studies syfte är att bidra till en ökad kunskap om hur interaktionen ser ut hos yngre barn (1,5-5 år) med grav CP (GMFCS IV-V) och deras närmaste omgivning.

Bakgrund: Språkets utveckling är det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhälle vara ett problem för barn med grav språkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgång i en tal- och språkklass där målet är att de så småningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar elever med grav språkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgångspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och språkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lärare/klasskamrater.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Att få text tillgänglig är en omständighet som påverkar lärmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur elever med grav synnedsättning får tillgång till text i anpassade läromedel, hur läromedlen används och fungerar i skolmiljön.I studien genomfördes sex kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och resurslärare till elever med grav synnedsättning från år sex till år två på gymnasiet. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna. Studien visar att anpassningar som används är med stor majoritet i textviewformat och att de flesta läser dem via punktskriftsskärmen alternativt på datorskärmen. Stöd av talsyntesen tar några av eleverna hjälp av, företrädesvis de äldre.Datorn är verktyget som gör läromedlen tillgängliga för eleven.

Syftet med studien är att undersöka lärarstudenters matematiklärarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för deras utveckling står i fokus. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Sådana genomfördes med 4 lärarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lärares socialisation in i yrket och lärares kunskap.

Bakgrund: I Sverige har individer med utvecklingsstörning rätt att välja boendeform. Det finns dock lite forskning som undersöker vilken boendeform som är mest lämplig för dessa individer. De är en sårbar individgrupp som behöver uppmärksammas mer i forskning.Syfte: Studien avsåg att undersöka vilken boendeform som var mest lämplig för en individ med grav utvecklingsstörning. Detta gjordes genom att granska dennes boendeformsbyte från gruppboende till enskilt boende,  utifrån ett omvårdnadsperspektiv.Metod: Mixed methods användes för att besvara syftet. Intervjuer och fokusgruppmöte användes för kvalitativ datainsamling.

The purpose of the present pilot study was to evaluate the parentalintervention ComAlong at the Division of Child Language, for parents ofchildren with severe language impairment. ComAlong is one of the parentalinterventions developed in the AKKTIV project. AKKTIV stands foraugmentative and alternative communication ?early intervention. Thepresent study consists of a case study, a compilation of course evaluationsand an interview with the two leaders of the course.

Problemområde I läroplanerna beskrivs hur centralt språket är för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det är både ett mål för kunskapsutveckling och ett verktyg för lärande i skolan. Elever med grav språkstörning har en sårbarhet för språkburen undervisning och svårigheter med förståelse likväl som uttrycksförmåga. Det ställer särskilda krav på undervisningens utformning. Därför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lärandet ska vara tillgänglig för eleverna.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Syftet med studien har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning beskriva hur resurspersoner till elever med grav synskada uppfattar kommunikationsmönster mellan elever med grav synskada, seende klasskamrater och vuxna. Studien omfattar enkätsvar från 53 respondenter som arbetar med elever med grav synskada i grundskolans årskurs 1-9. En fjärdedel av respondenterna uppgav att eleven med synskada förutom synskadan har ytterligare funktionsnedsättning.En frågeställning har varit att undersöka vilken betydelse synnedsättningen har i kommunikationen mellan eleven med synskada, klasskamrater och vuxna. Det framgår att elevens synnedsättning innebär att denne behöver syntolkning och ledsagning och att det oftast är resurspersonen som har rollen av syntolk eller ledsagare. Studien visar att när det handlar om att träda in i samtal orsakar elevens synnedsättning missförstånd i ganska liten eller liten utsträckning.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.