Sökresultat:
963 Uppsatser om Gratis hemkörning av varor - Sida 53 av 65
Framtidens energieffektiva förskola : Gestaltning och formgivning av en naturförskola i passivhusteknik
DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.
AlltsÄ allting handlar egentligen om... om styrning. Om styrmedel och feministiska ideologier i statets jÀmstÀlldhetspolitik.
UtgÄngspunkten i lagen om offentlig upphandling Àr att all anskaffning ska föregÄs av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag frÄn denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfÀllig lagstiftning som trÀdde i kraft den 1 juni 2010 och det bestÄr i ett undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr kommunen anskaffar varor och tjÀnster frÄn sina bolag, sÄ kallade in house-köp. Undantaget gÀller om vissa specifika kriterier Àr uppfyllda och har sitt ursprung i praxis frÄn EU-domstolen. Kriterierna innebÀr att kommunen mÄste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en sÀrskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr stat, kommun eller landsting köper frÄn företag som de innehar eller Àr medlemmar i.
Ăkad effektivitet till lĂ€gre kostnad : En kostnadseffektivisering av materialflödet pĂ„ ICA Sverige ABs distributionsenhet i BorlĂ€nge
Det hÀr arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syftet att öka effektiviteten samt minska totalkostnaden pÄ ICA Svergie ABs distributionsenhet i BorlÀnge, Àven kallat DE BorlÀnge. DE BorlÀnge Àr en av fem distributionsenheter i Sverige och levererar varor till cirka 300 butiker. Under en viss vecka sÄvÀl som under en dag uppstÄr stora variationer i volymer vilket leder till att det Àr svÄrt att hitta en optimal drift. DE BorlÀnge misstÀnker att processerna skapar onödiga merkostnader vilket Àr grunden till att examensarbetet genomförs.För att fÄ en bild av hur distributionsenheten fungerar och var det finns möjligheter att förbÀttra driften gjordes en arbetsmodell. Den utgick frÄn att först kartlÀgga flödet för att sedan identifiera och vÀlja ut potentiella förbÀttringsomrÄden.
Skyltfönstret - en kommunikationskanal? : Upplever dagens konsumenter att butikens skyltfönster anvÀnds som en kommunikationskanal?
Skyltfönstret Àr butikens ansikte utÄt och ett sÀtt för dagens butiker att marknadsföra sig och sina produkter. Inom handeln idag finns en uppsjö av olika butiker och företag som alla konkurrerar om konsumenternas ekonomiska medel och uppmÀrksamhet, med hjÀlp av olika produkter och varumÀrken. DÀrför blir det extremt viktigt för en butik att de i sitt skyltfönster exponerar sina varor pÄ ett kommunicerande och sÀljande sÀtt, som uppmÀrksammas av dagens alltmer stressade konsumenter. Ett genomtÀnkt och vÀl utformat skyltfönster bibehÄller Àven konsumenternas intresse för butikens produkter och leder med största sannolikhet Àven till att konsumenterna tar steget in i butiken för att genomföra sina köp. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om butikens skyltfönster anvÀnds som en kommunikationskanal enligt dagens konsumenter.
ICA:s egna mÀrkesvaror : Hur ökas kundens lojalitet till egna mÀrkesvaror?
Denna uppsats behandlar dagligvaruhandelns egna mÀrkesvaror, sÄ kallade EMV, kring vilket uppmÀrksamheten har ökat under senare Är. Den ökande priskonkurrensen har pÄskyndat svenska dagligvarukedjors satsning pÄ EMV, dÄ dessa i regel innebÀr lÀgre priser till konsumenterna och högre marginaler till detaljisten sjÀlv. Vi har i denna uppsats avgrÀnsat oss till att studera dagligvarukedjan ICA. Uppsatsens huvudsyfte Àr att ge ICA förslag pÄ aktiviteter som ökar kundens lojalitet mot EMV (egna mÀrkesvaror). För att nÄ vÄrt syfte har vi genom kvalitativa intervjuer kartlagt hur ICA: s marknadsföring av deras EMV sker idag, vilka metoder som anvÀnds och hur kommunikationen sker med kund.
Arbetsprocessen kring prestationsmÄtt : En fallstudie om hur arbetsprocessen kring prestationsmÄtt kan se ut i ett företag
Bakgrund: Det har nu passerat 20 Ă„r sedan företag i allt större utstrĂ€ckning började frĂ„ngĂ„ synsĂ€ttet pĂ„ inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktĂ€r. I en omgivning som stĂ€ller allt högre krav pĂ„ korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsĂ€ttet pĂ„ inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fĂ„tt stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste tvĂ„ Ă„rtiondena har tillgĂ€ngliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lĂ€gga order och söka lĂ€mpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Ăven Sveriges offentliga organisationer har uppmĂ€rksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen pĂ„ omrĂ„det Ă€r dock sparsam och den forskning som Ă€r tillgĂ€nglig berör frĂ€mst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jĂ€mföra om dessa överensstĂ€mmer med de effekter som presenteras i forskning utförd pĂ„ privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av VĂ€xjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute pĂ„ VĂ€xjö 3kommuns enheter men ocksĂ„ med en anstĂ€lld centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.
à dé laddat?: ett arbete om fildelning och nedladdning av musik pÄ Internet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka tvÄ olika teorier om frihet och ÀganderÀtt som vi kommer tillÀmpa för att svara pÄ frÄgan om det Àr rÀtt att fildela och ladda ner musik. För att svara pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar. Anser studenterna och de vi intervjuat att det Àr rÀtt att det finns musik tillgÀnglig ute pÄ Internet gratis? Hur ser Äsikten ut om fildelning och nedladdning av musik idag? Och kan fildelning och nedladdning av musik jÀmföras med stöld. VÄr utgÄngspunkt för denna uppsats Àr hÀndelsen mot Bahnhof.
Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin
I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.
Flygfraktens betydelse för nÀringslivet i göteborgsregionen
Snabba leveranser har lÀnge varit viktiga för företags logistikstruktur och skapat nyttaför verksamheten. Flygfrakt har i det avseendet varit ett fördelaktigt alternativ överlÄnga strÀckor. PÄ grund av höga kostnader i jÀmförelse med andra transportslag hargodset som fraktats ofta varit högvÀrdigt och volymerna smÄ. AnvÀndningen avflygfrakt har haft en stabil lÄngsiktig tillvÀxt men alltid varit beroende avmakroekonomiska trender som konjunktur och brÀnslepris. KonjunkturkÀnslighetenberor pÄ de höga transportkostnaderna och företags vilja att minska dessa vid sÀmreekonomiska förutsÀttningar och brÀnslepriset har en betydande del av kostnaderna vidflygfrakt vilket gör att prisförÀndringar fÄr stort utslag.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anvÀndningen av flygfrakt harförÀndrats historiskt, hur den ser ut idag och vilka trender, utöver ovan nÀmnda, sompÄverkar den framtida utvecklingen av flygfrakt.
Importflöden med container till mellansverige : KartlÀggning av importflöden
Företag x fungerar som en knytpunkt ur ett logistikperspektiv pÄ orten och hÀr sammanstrÄlar mycket av godsflödena som kommer eller avgÄr med bÄt. Stora delar av exportflödena bestÄr av stÄl och trÀ dÀr stora importflöden i huvudsak bestÄr av kaffe och olja.NulÀgessituationen Àr som sÄdan att det Àr en ojÀmn fördelning andel importflöden med container jÀmfört med exportflödet. SkÀlet Àr att vi befinner oss pÄ en plats med mycket tillverkande industrier som exporterar varor ut i vÀrlden. Resultatet av detta Àr att andelen import via Företag xs containerterminal Àr 25% jÀmfört med 75% i export. Ett problem som uppstÄr i samband med detta Àr att tomma containrar mÄste skeppas till Företag x för att möta den, i nulÀget, större andelen export.
Ungdomars konsumtionsval
Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur ?tweens? (barn i Äldern 8-12 Är) samt ungdomar i Äldern 18-22 Är vÀljer sina varor och vad det Àr som faktiskt pÄverkar deras val. Syftet Àr Àven att jÀmföra de bÄda mÄlgrupperna för att kunna se vilka skillnaderna Àr. Metod: Vi har valt att arbeta utifrÄn en kvalitativ ansats dÄ vi har för avsikt att se till helheten och sammanhanget i det vi undersöker och inte till problemets specifika delar. Vi vill Àven skaffa oss en bredare och djupare kunskap om det specifika Àmnet Àn vad som möjliggörs genom en kvantitativ ansats.
Betydelsen av artikel 6.2 i Rom I-förordningen : Ska regler frÄn en eller tvÄ lÀnders lagar tillÀmpas pÄ konsumentavtalet?
EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över grÀnserna Àven för konsumenter. NÀr en tvist uppstÄr i ett konsumentavtal med internationell karaktÀr Àr frÄgan bland annat vilken lag som ska tillÀmpas pÄ tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrÄgan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet dÀr konsumenten har sin vanliga vistelseort tillÀmpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begrÀnsningen att det inte fÄr vara till nackdel för konsumenten jÀmfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstÄr dÄ den partsvalda lagen till vissa delar Àr till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sÀtt att lösa tolkningsproblemet Àr genom en tillÀmpning av den sÄ kallade russinteorin.
Relationsbyggande i e-handel : Kundrelationer utan det personliga mötet
SAMMANFATTNINGTitel:Relationsbyggande i e-handel ? kundrelationer utan det personliga mötetFörfattare:Maria HellquistHandledare:Leif RyttingKurs:Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp. Turismekonomprogrammet, Linnéuniversitetet, HT 2012.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att ge en djupare förstÄelse för kundrelationer inom e-handeln genom att analysera och utreda:? PÄ vilka sÀtt förtroende och lojalitet kan frÀmjas i relationsbyggande inom e-handeln? VarumÀrkets betydelse för relationsskapande i e-handeln.? Det virtuella servicelandskapets roll i relationsbyggande, med avseende pÄ bÄde hemsidan och social media.I anslutning till detta har följande forskningsfrÄga formulerats? Vad Àr karaktÀristiskt för relationsbyggande och lojalitetsskapande i nÀtbaserade företag inom konsumentvaruhandeln?MetodJag har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning dÄ jag vill fÄ en djupare förstÄelse av fenomenet snarare Àn en bred bild. Undersökning kom att anta en abduktiv karaktÀr eftersom jag har utgÄtt frÄn det empiriska materialet men samtidigt haft den teoretiska basen i Ätanke.
Modebranschens ansvar : Om CSR och dess pÄverkan i inköpsarbetet
Klimat- och miljöhÀnsyn, arbetsförhÄllanden, att de mÀnskliga rÀttigheterna efterlevs och vÀlgörenhet Àr frÄgor som pÄ senare Är blivit alltmer omdiskuterade. Detta har skapat en ökad medvetenhet och kunskap och högre krav stÀlls pÄ företag att agera ansvarsfullt inom dessa omrÄden. Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett begrepp som innebÀr att pÄ ett aktivt sÀtt ta samhÀllsansvar, utöver vad lagar och regler sÀger.Enligt den svenska regeringen Àr Sverige ett land som har en stark internationell trovÀrdighet nÀr det gÀller att ta detta samhÀllsansvar och mÄnga svenska företag har ett vÀlutvecklat CSR-arbete. I Sverige finns Àven mÄnga framstÄende och duktiga modedesigners, vars tillverkning sÀllan sker i Sverige, utan mycket av produktionen utkontrakteras. De senaste Ären har alltfler företag börjat se sig om efter externa producenter i andra lÀnder, i ett försök att etablera sig pÄ andra marknader och fÄ billigare produktion.
Analys av Itabs lösfot och stolpe
Vad Àr viktigt nÀr hyllsystem till butiker ska sÀljas, tillverkas och anvÀndas? Jo de mÄste vara anvÀndarvÀnliga alltsÄ lÀtta att montera, bÀra och modifiera. De bör Àven vara smidiga att frakta, de ska dÄ vara lÀtta (viktmÀssigt) och inte otympliga. Framförallt mÄste de vara prisvÀrda alternativt billiga att köpa, för att uppnÄ detta bör de bestÄ av sÄ lite material som möjligt samtidigt som de ska vara lÀtta att producera.Detta var nÄgra av de frÄgestÀllningar som detta arbete utgÄtt ifrÄn och de har penetrerats mer eller mindre grundligt.För att svara pÄ detta sÄ undersöktes möjligheten att Àndra godstjockleken i stolparna till hyllsystemet frÄn 2,5 mm till 2,0 mm, detta skulle vara delvis lösningar till bÄde vikt- och materialfrÄgan men framförallt prisfrÄgan dÄ materialet stÄr för en stor del av kostnaden. Detta framkom genom att de olika stolparna rÀknades pÄ ur flera olika synvinklar för att reda ut om de skulle hÄlla för denna typ av förÀndring.