Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur utvalda tidningar, både morgon- och kvällstidningar, valt att förhålla sig mot proposition 2008/09:140 ? Ett användbart försvar. Den proposition som innebar att vi idag har ett yrkesförsvar och inte värnplikt.Arbetet har utgått från en kvalitativ textanalys. Tidningarna har analyserats utefter sökkriterierna: kostnad, tillgänglighet ? användbarhet, hög beredskap, rekryteringssvårigheter och folkförankring.

Jag har i denna uppsats genomfört de empiriska studierna vid AstraZeneca i Lund. Personerna som intervjuades arbetade i olika former av virtuella team, med kollegor såväl inom Sverige som utomlands. Genom den snabba tekniska utvecklingen under senare år har det uppstått nya möjligheter för människor att kommunicera med kollegor som är fysiskt placerade utanför det lokala kontoret. Samtidigt är många företag verksamma på global basis i likhet med det undersökta företaget AstraZeneca. I mitt uppsatsarbete har jag haft för avsikt att undersöka vilka faktorer som är särskilt betydelsefulla för att få ett väl kommunicerande och fungerande virtuellt team.

Antalet barn som växer upp i en familj som avviker från kärnfamiljen ökar.Syftet med det här arbetet är att belysa just barnens perspektiv och sprida kunskap om hur barn, i andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, själva berättar om hur de blir till och vad en familj är.Även forskningen och medierapporteringen om dessa familjer ökar, men endast en liten del av den rapportering som finns utgår från barnens perspektiv. Barns röster hörs också generellt sällan i media.Detta arbete består dels av ett radioreportage, med namnet ?Så blev vi en familj?, där barn i olika familjekonstellationer berättar om tillblivelse, dels av en reflektionsrapport.Barnen i reportaget är vana vid att berätta om sin tillblivelse och de förklarar hur en insemination går till, de använder begrepp som spermier, frö, donator, klinik och donatorpappa. Fakta som framkommer i det journalistiska arbetet styrks av den forskning som gjorts i ämnet. Forskningen visar att barn i andra familjer än kärnfamiljen tidigt lär sig att berätta om sin familj, sitt ursprung och hur de själva blev till.I reflektionsrapporten beskrivs den grundresearch - av tidigare forskning - som är gjord inför arbetet med reportaget.

Resegenren utsätts inte ofta för kritisk granskning vilket troligtvis bidrar till att tonen i resereportagen sällan förändras. Ofta sprider resereportagen ut stereotypa bilder rörande främmande kulturer som bygger på tidigare texter och publikens förväntningar. I uppsatsen undersöktes resejournalistiken och den världsbild den förmedlar.Genom en semiotisk text- och bildanalys undersöktes hur SVT: s resemagasin Packat & Klart framställt Bangkok i sina resereportage från perioden 1987?2006. Med utgångspunkt i ett postkolonialt perspektiv har jag letat efter spår av postkoloniala diskurser i reportagen.

Rådgivningstexter med fokus på relationer återfinns i svensk press, men ett problem med denna typ av rådgivning kan vara det faktum att det är män som agerar rådgivare i texter riktade till kvinnor. En del av denna problematik kan bero på den kritik som riktats mot populärkulturens stereotypa bild av män och kvinnor. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilket budskap VeckoRevyns Killpanel sänder ut i frågor rörande relationer, vem Killpanelen vänder sig till samt hur deras svar förmedlar och gestaltar ?verkligheten?.Studien bygger på teorier gällande genus, identitet, heteronormativitet och representation. Målet har bland annat varit att hitta eventuella språkliga mönster som kan ligga till grund för unga kvinnors ständigt pågående identitetsskapande.

Titel: ?Hur ska jag gå tillväga??En kvalitativ studie om ungdomars informationssökningsprocess.Författare: Fanny Eineren.Handledare: Magnus Fredriksson.Uppdragsgivare: Athlete School Advisor.Kurs: Examensarbete i Medie ? och Kommunikationsvetenskap.Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG.Sidantal: 44 (exklusive referenslista & bilagor)Antal ord: 18 227 (exklusive referenslista & bilagor)Syfte: Att studera hur ungdomar söker information och hur detta kan förstås i ett socialt sammanhang.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjun.Material: Studien bygger på 8 stycken samtalsintervjuer med ungdomar som någon gång haft för avsikt att kombinera studier och idrott i USA. Sex av respondenterna ska åka till USA i år eller nästa år. En av respondenterna studerar för tillfället i USA och den sista hade för avsikt att åka men kom aldrig iväg.Huvudresultat: Min studie har visat att målgruppen har ett konstant informationsbehov genom hela informationssökningsprocessen. Detta eftersom nya frågor hela tiden uppkommer.

The main purpose of this thesis is to explore journalists? views of the role of journalism in the asylum processes. The potentially problematic phenomenon is growing, and its spread will affect the way publishing decisions are made in the future. The subject is new and foreign to many journalists, and little to no research has previously been done on the subject. Our study will therefore provide new insight in the field of journalism ethics.We have conducted a qualitative study based on interviews with eight Swedish journalists who in oneway or another have reported on threatened asylum seekers.

I fo?ljande uppsats kommer filmkritikens utveckling underso?kas. Till grund fo?r arbetet ligger en hypotes om att det under de senaste 60-a?ren har skett en fo?renkling av filmkritiken. Syftet a?r att underso?ka ifall det ga?r att hitta bela?gg fo?r tidigare na?mnda hypotes och i sa? fall hur filmkritiken fo?ra?ndrats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den rent språkliga skillnaden mellan morgon- och kvällstidningar med kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av typen blindtest har också genomförts för att bredda resultatet. Nyhetsartiklarna behandlar samma ämne och är publicerade 060918 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Expressen samt Aftonbladet.Resultatet visar att morgontidningarna har ett mer nominalt språk och kvällstidningarna verbalt; kvällstidningarna har ett verbval och en personomnämning som vetter mot det personliga medan morgontidningarna är mer formella och distanserade. Skillnaderna i artiklarnas stycken är markant mellan medierna; kvällstidningarna har något lägre språklig komplexitet jämfört med morgontidningarna. Den kvalitativa undersökningen av innehållet pekar mot att uppdelningen morgon- kontra kvällstidning skulle vara för snäv.

Syftet med denna studie är att (1) ta reda på hur bra eleverna är på att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda på vilka typer av fel som eleverna oftast begår och (3) fastställa vilka skillnaderna är mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig på en undersökning av nationella prov för årskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar på frågan om hur bilden av problemlösning ser ut. Därtill utreds frågan om vad som kan ha orsakat en eventuell försämring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermåliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillämpas för att lösa uppgiften?Som teoretisk bakgrund användes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren.

Syftet med denna undersökning är att se hur journalistiken förändrats vid rapporteringen i politiska mediedrev 1995- 2010. Vi ska också titta på hur mediedrev som fenomen har förändrats under samma tid. Utifrån Lars Nords definition av mediedrev har vi gjort ett urval av fyra politiska mediedrev; Tobleroneaffären från 1995 som bland annat handlar om hur Mona Sahlin använde statens kontokort för privata inköp. Kvittoaffären från 2001 där Yvonne Ruwaida gjorde av med offentliga medel utan att redovisa kvitton. I Ministerskandalen 2006 ertappades före detta ministrarna Maria Borelius (handelsminister) och Cecilia Stegö Chilo (kulturminister) med att ha anlitat svart arbetskraft samt struntat i att betala tv licens.

Syftet med den här uppsatsen är att förstå hur svenska dokumentärfilmare i dag arbetar med gestaltningen av verkligheten. I den här uppsatsen tar vi reda på vilka attityder en grupp svenska dokumentärfilmare delar när det gäller relationen till innehållet i filmerna, publiken, yrkesgruppen och de nya förutsättningar som genren erfar. För att besvara frågeställningen har vi utfört nio öppet riktade kvalitativa intervjuer med svenska dokumentärfilmare. Urvalet består till största del av erfarna dokumentärfilmare vars filmer har visats i större distributionssammanhang. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med Pierre Bourdieus fältteori som redskap.

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam ? de tre abrahamitiska religionerna ? i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012.För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan.Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom.

Problem och syfteOrganisationer's interkommunikation är idag viktigare än någonsin och detta vetorganisationer och företag själva om. Det satsa's mer och mer på professionella resurser somska ta hand om informationen inom företaget. Ändå klagar medarbetarna på att informationenär bristfällig. Vad beror detta på? Med utgångspunkt från detta är vårt syfte att undersöka huren organisation kan optimera den interna kommunikationen med hänsyn till medarbetarna'suppfattning.MetodMed hjälp av samtalsintervjuer har vi intervjuat olika medarbetare på olika arbetsplatser omdera's syn på internkommunikationen på respektive arbetsplat's.

Titel: Let the music be your master hur människor använder och lyssnar på musikFörfattare: Linnéa ArlidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidinstitutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgsuniversitet.Termin: Vårterminen 2011Handledare: Jenny WiikSidantal: 60 sidorSyfte: Syftet med undersökningen är att undersöka musikanvändning hos Spotifyanvändare utifrån teorier om medieanvändning för att sedan kunna få en djupare förståelse för hur Universal Musics musiktjänst Digster används.Metod: Kvantitativ webbsurveyMaterial: Enkäten skickades ut till samtiga Digsteranvändare och ett stort antal Spotifyanvändare, sammanlagt 3718 stycken personer.Huvudresultat: Undersökningen visar att musikanvändningen följde principerna för medieanvändning genom att centrala begrepp som när, var, vaför, hur och till vad var avgörande för hur människo lyssnar på musik. Situationen har stor betydelse då många av respondenterna gjorde andra saker samtidigt som de lyssnarpå musik och även svarade att deras humör styr vad de lyssnar på. Undersöknigen ämnade även att ta reda på hur musikanvändningen evetuellt skildje sig mellan användare av spellistetjänsten Digster.se och icke användare. Universal Music gör stora satsningar på denna tjänst och behöver få en bättre överblick över sin målgrupp för att kunna bibehålla och förnya kunder. Analysen visade att det finns mycket små skillnader, de använder musik på nästan samma sätt.