Vi har i vår uppsats utfört våra empiriska studier vid Medicinska fakulteten på Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Vi har här valt att undersöka vi-känslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan står det nämligen att organisationen strävar mot att stärka vi-känslan. Vi har även tidigare i olika företagssammanhang stött på begreppet vi-känsla, men begreppet utvecklas sällan vidare i akademisk litteratur. Därför har vi med vår undersökning velat ta reda på vilka faktorer som inverkar på vi-känslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stärka vi-känslan inom organisationen.

Titel: ?Sen ser jag boken lite som skräpmat. Man bara trycker ner den för att det ska ta slut fort". Enkvalitativ studie om kvinnors uppfattningar om fenomenet Fifty shades of GreyFörfattare: Anna BorglinKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 32 (exklusive bilagor)Antal ord: 11 005Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors uppfattningar om fenomenet Fifty shadesof Grey som ett fall av populärkultur efter boken Fifty shades of Grey.Metod: Kvalitativ metod i form av en receptionsanalysMaterial: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnorHuvudresultat: Resultatet visar att kvinnorna uppfattat innehållet i boken Fifty shades of Grey (2011) och KappAhls underklädesreklam Fifty shades of Grey by KappAhl (2013) på olika sätt.Reaktionerna kring hur förhållandet man-kvinna beskrivs skiljer sig åt, likaså bilden av kvinnan som beskrivs.

Titel: Lost in communicationFörfattare: Cecilia Josefsson och Gabriella SandbergUppdragsgivare: Härryda kommun ? Jessica Waller och Ingrid ClaessonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för Journalistik, Medieroch Kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Jan StridAntal ord: 14978Syfte: Är att ta reda på varför företagen i kommunen är missnöjda och vilka faktorer som kanpåverka kommunikationen med Härryda kommun.Metod: Kvalitativ studie i form av djupintervjuerMaterial: Kvalitativa djupintervjuer med 10 stycken företag från Härryda kommun. Vi valde 5stycken mindre företag (0-5 anställda) samt 5 stycken större företag (6-800 anställda)Huvudresultat: Av de huvudresultat som framkommit av vår studie kan vi konstatera att det finnsen brist i kommunikationen, behoven skiljer sig åt mellan de små ? respektive stora företagen.Kommunikationen från kommunen upplevs vara mer anpassad till de små företagen än de stora. Enförbättrad kommunikation kan därför åtgärdas genom att det finns två olika nyhetsbrev av?Näringslivet? (en riktad till de små- och en till de stora företagen).

Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka kvällspressens framställning av de fyra ministrarna Anders Borg, Tobias Billström, Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilòs politiska övertramp i ministerskandalerna 2006. Alla fyra ministrar stod anklagade för mindre skattefusk och blev utsatta för en drevjakt i medierna. Skandalerna resulterade dock i att männen satt kvar på sina poster medan kvinnorna fick avgå. Denna studie undersöker hur och på vilket sätt kvinnorna respektive männen skildras i kvällspressen under skandalen. För att ta reda på detta har en fördjupad analys gjorts utifrån 16 stycken artiklar i Aftonbladet och Expressen studerats under tidsperioden 6-18 oktober 2006 med hjälp av en kvalitativ textanalys.

Titel: Tidningen Sverigekontakt ? En tidning med fokus på det svenskaspråket och den svenska kulturenFörfattare: Claes JohanssonUppdragsgivare: Riksföreningen SverigekontaktKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 42Syfte: Syftet med studien är att göra en undersökning bland tidningsläsarna om vilka möjligheterna till förändring är som kan bidra till att skapa en attraktivare och mer tilltalande tidning för sin målgrupp.Metod: Kvalitativa intervjuer av 6 läsare samt en kvantitativ innehållsanalys av de 4 senaste tidningarna. Totalt 57 artiklar.Material: Djupintervjuer med tidningsläsarna samt innehållsanalys av tidning.Huvudresultat: Jag kan efter sammanställda resultat konstatera att utformningen har betydelse för hur engagerad publiken blir kring mediet. En förändring av tidningen är nödvändig för dess existens för att på sikt breddasig även i sitt innehåll så att den tilltalar även den yngre läsaren. En tänkbar målgrupp är unga läsarstudenter med intresse för utbildning inom det svenska språket samt vår kultur.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida nyhetsreportaget som berättarform har förändrats i storstadstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens huvuddelar med avseende på utrymme och språkliga uttrycksformer mellan åren 2000 och 2011, under en vecka i mars och en vecka i oktober båda åren. Den undersökta tidsperioden är vald utifrån det formatbyte som många dagstidningar gick igenom på 2000-talet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten bytte slutgiltigt format från det större broadsheet till tabloid år 2004. Undersökningen består huvudsakligen av en kvalitativ metod, en massmedieretorisk analysmetod, men även en kvantitativ del där antalet reportage under tidsperioden räknades och bidrog till en helhetsbild av materialet.Undersökningen visar att antalet nyhetsreportage i de valda tidningarna minskat med cirka 30 procent 2011 jämfört med år 2000 enligt min definition. Reportagen delades in i två för ändamålet självdefinierade kategorier, hel- och halvreportage, beroende på hur mycket reportagekaraktär texterna hade. Undersökningen visade en minskning av nyhetsreportagen med en högre reportagekaraktär år 2011 jämfört med år 2000.

Titel: Ett placeringsrecept?- En kvalitativ studie om processen kring varumärkesexponering i ?Hela Sverige bakar?Författare: Elina Grothén och Julia RobertsonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 60 sidor inklusive bilagorOrd: 17552Syfte: Vårt syfte med denna studie är att utforska och analysera hur placeringen av varumärken går till i det svenska tv-programmet ?Hela Sverige bakar?Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre på telefon.Ytterligare en intervju besvarades via mail.

I denna uppsats undersöks ett urval av mediers rapportering om våld i parrelationer. En kvantitativ undersökning gjordes på 100 artiklar publicerade under oktober månad 2013 i landsortspress hämtade från mediearkivet. 10 av dessa artiklar undersöktes ytterligare i en kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur artiklar om våld i parrelationer formuleras och vilken plats de ges i pressen, vad är det som berättas och på vilket sätt berättas det om våldet?Intresset för våld har ökat i etermedier och press men inte för alla sorters brott.

Ny teknik har både möjliggjort att videoreportrar som yrkesgrupp finns, men också för nya typer av innehåll och berättande (Nygren 2013, Jönsson & Strömbäck 2007). Videoreportern nämns ofta i studier som tar upp ny journalistik i den digitala världen, men har inte varit i fokus i någon större undersökning.Syftet i denna studie är att ta fram och klargöra vad för slags nyhetsinslag en videoreporter producerar, samt hur formen av videoreporters inslag skiljer sig från andra teams inslag (exempelvis team som består av en reporter och en fotograf/redigerare). Utifrån detta har en kvantitativ innehållsanalys gjorts som har besvarat hur vanligt det är att videoreportern producerar inslag, hur könsfördelningen inom arbetsrollen videoreporter ser ut, samt hur innehåll och form skiljer sig i inslag producerat av en videoreporter jämfört med övriga team.Då videoreportern är vanligast inom lokala nyhetssändningar har de analysenheter som valts ut varit: SVT Sydnytt, SVT Gävleborg, TV4 Jönköping och TV4 Stockholm. Enheterna representerar endast lokala nyhetssändningar och både storstad och större tätort. Resultatet visar på att videoreportrar är den näst vanligaste arbetsrollen. Videoreportern producerar 13 % av alla inslag som sänds i de lokala nyhetssändningarna.

SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: De levande döda ? Tecken, Myter och Levande LegenderSeminariedatum: 2007-06-07Kurs: MKV 404:3 Magisteruppsats 10 poängFörfattare: Michael RübsamenHandledare: Fredrik MiegelExaminator: Peter DahlgrenNyckelord: Diskursanalys, Offentliga Personer, Paparazzi, Post-strukturalism, konsumtionSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera den diskurs som reglerar konstruerandet av tecken och myter från offentliga personer. Uppsatsens mål är att utveckla befintliga teoretiska resonemang för att förstå diskursens återverkningar i verklighetenMetod: Uppsatsen är baserad på teoretiskt resonerande med stöd av befintliga teorier. Observationer från verkligheten fungerar som stöd för resonemangen som förs.Teori: Uppsatsen är byggd på litteratur om post-strukturalistisk samt postmodern teoribildning. I analysen används teorier om det hyperreella och simulacra, tillsammans med feministisk konstvetenskap samt Zygmunt Baumans moralteoretiska perspektiv.Slutsats: Skvaller konsumeras som historier.

Helsingborgs Dagblad (HD) och Nordvästra Skånes Tidningar (NST) har under en längre period konkurrerat om till viss del samma marknad. Tidningarna har olika profil vad gäller journalistik och företagskultur. Tidningarna beslutar sig ändock plötsligen att gå samman. Vilka motiv ligger bakom sammangåendet? Fusioner upplevs ofta som problematiska, anses också vara misslyckade.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

Lek är ett ord som enligt forskare är svårt att definiera. Den går dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla människors liv som är tydligast under barnåren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig självt utan att barnet behöver anstränga sig. Det är dock viktigt med vuxnas närvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen på ett framgångsrikt sätt. Forskning visar att förskollärare anser att leken hjälper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmåga, normer, värderingar och attityder.

Tidigare forskning visar att utrikeskorrespondenter inom svensk public service inte rutinmässigt använder sociala medier i sitt arbete och att det ökade kravet på multikompetens kan gå ut över journalistiken (Bogar, 2011, Nygren & Hvitfelt, 2008a & 2008b). Denna studie undersöker just dessa två teman: kravet på multikompetens, och användandet av sociala medier för utrikeskorrespondenter på SVT och SR, samt hur dessa två teman påverkar arbetsrutiner, nyhetsvärdering och källkritik.Genom kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma utrikeskorrespondenter på SVT och SR har vi kommit fram till att kravet på multikompetens ökar och att det, av journalisterna, förväntas öka även i framtiden i takt med att medieföretagen tvingas till ekonomiska nedskärningar. Utvecklingen upplevs ha negativa effekter för journalistiken och öka arbetsbelastningen för utrikeskorrespondenterna.Det råder ingen tydlig samstämmighet bland utrikeskorrespondenterna i frågan om hur de ställer sig till användandet av sociala medier i sitt arbete.De flesta korrespondenter vi pratat med upplever ett krav eller önskan från arbetsgivaren att vara aktiva i sociala medier, men än saknar de rutiner och metoder för att kunna använda det som ett effektivt verktyg i sitt arbete. De är också försiktiga med att uttrycka kontroversiella åsikter i sociala medier. Personliga intressen påverkar de tillfrågade korrespondenternas nyhetsvärderingen mer än vad sociala medier gör.De tillfrågade korrespondenterna upplever en förändring av yrkesrollen, med ökade krav på multikompetens, något de är skeptiska till eftersom de tycker att journalistiken drabbas negativt av det.Nyckelord: multikompetens, public service, sociala medier, utrikeskorrespondent..