Sökresultat:
678 Uppsatser om Grafisk framställning - Sida 45 av 46
Gestaltning av det flexibla offentliga rummet : Torget i Leksand
I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.
VÀgen till hÄrdrocksestetiken
Idag kan man hitta hĂ„rdrocksskivor i mĂ„nga butiker som Ă
hléns och COOP Forum. Dessutom kan man bestÀlla skivor över nÀtet frÄn företag som Ginza, CDON, Amazon, samt direkt frÄn skivbolag.För hÄrdrocksband kan det vara viktigt att cd-omslagen visar att de tillhör hÄrdrocksgenren, för att kunna vara med och konkurrera om kundernas uppmÀrksamhet och köpkraft. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns en hÄrdrocksestetik som omslagsartister bör anvÀnda för att nÄ hÄrdrockare som konsumentgrupp, och hur den estetiken i sÄ fall ska beskrivas. Detta genomförs genom undersökningar och kartlÀggning enligt informationsdesignÀmnets principer.MÄlgruppen för arbetet Àr de som tar fram omslag till konsumentgruppen.Konsumentgruppen Àr de som köper hÄrdrocksskivor. Min metod bör kunna tillÀmpas pÄ andra omrÄden/mÄlgrupper/konsumentgrupper.Min frÄgestÀllning lyder: Finns det en hÄrdrocksestetik som omslagsartister mÄste anvÀnda för att nÄ hÄrdrockare som konsumentgrupp, och hur ska den estetiken i sÄ fall beskrivas?I denna uppsats ser jag pÄ hÄrdrocken som en enda genre och avgrÀnsar min undersökning till cd-omslagens framsidor.
Metodik för robotsimulering och programmering av bÄgsvetsrobotar
Det finns flera fördelar med robotiserad bÄgsvetsning jÀmfört med manuell bÄgsvetsning. NÀr det gÀller produktivitet och repeterbarhet Àr robot överlÀgsen mÀnniska, vilket gör att produkterna hÄller jÀmnare kvalitet. I slutet av 80-talet började offline-programmering att tillÀmpas. Att programmera en robot offline innebÀr att utföra programmeringen med dator utan direkt tillgÄng till roboten. Genom simulering visualiseras ett robotprogram i en grafisk modell av den fysiska robotcellen utan att den fysiska roboten behöver tas ur produktion.
Corporate Social Responsibility
Bakgrund och problem: Betydelsen och intresset för företag att presentera hur de arbetarmed CSR, det vill sÀga miljöfrÄgor, socialt ansvar och mÀnskliga rÀttigheter harökat avsevÀrt den senaste tiden. En anledning Àr att CSR-redovisningen kan förbÀttra företagetsrykte, varumÀrke och lönsamhet. Med anledning av detta Àr det av största viktatt presentera denna information pÄ ett intressevÀckande, trovÀrdigt och strukturerat sÀtt.Syfte: Att utifrÄn ett retoriskt perspektiv beskriva hur prisbelönta företag skapar intresse,trovÀrdighet och struktur i de inledande sidorna i deras CSR-redovisning.AvgrÀnsningar: De avgrÀnsningar vi gjort i uppsatsen Àr att endast jÀmföra de sju inledandesidorna i tvÄ företags CSR-redovisningar frÄn 2005.Metod: För att skapa en bra grund inom Àmnet har inledningsvis en litteraturstudie genomförts.Valet av de tvÄ företag vi Àmnar undersöka baserar sig pÄ noterade bolag iSverige som arbetar aktivt med CSR. Vidare valde vi de tvÄ företag med flest gemensammaprinciper och utmÀrkelser för att undersöka företag som Àr i framkant i sitt CSRarbete.I vÄr undersökning anvÀnder vi oss av en kvalitativ metod för att erhÄlla djupareförstÄelse. För att uppnÄ detta har vi anvÀnt oss av retorisk textanalys.
Textens betydelse vid lÀsning pÄ liten skÀrm ? en studie om webbaserad textutformning för smÄ skÀrmar
Syftet med studien Àr att genom en kombination av ett statistiskt experiment samt ett par kvalitativa intervjuer undersöka hur variabler sÄsom radlÀngd och typsnittstorlek pÄverkar lÀsbarheten vid lÀsning pÄ liten skÀrm. Med liten skÀrm avses skÀrm tillhörande sÄ kallade mini-PC och avser en tumstorlek mellan approximativt 7-9. Undersökningen tar sitt ursprung i en webbaserad kontext, vilket motiveras med det faktum att mÄnga lÀsprocesser pÄ skÀrm hÀrrör frÄn webbaserad lÀsning. AnvÀnda mÄtt i studien Àr lÀshastighet, lÀsförstÄelse samt subjektiva preferenser, mÀtt med hjÀlp av likertskala mellan 1-5 i ett frÄgeformulÀr.Studiens teoretiska basis Àr tÀmligen bred och berör flertalet omrÄden sÄsom mÀnniska-dator interaktion, interaktionsdesign, grafisk design, informationsdesign, webbdesign samt Àven omrÄden sÄ som kommunikationsteori samt informationsbeteende, Àven om de tvÄ sistnÀmnda berörs tÀmligen perifert.Det statistiska experimentet genomfördes med 21 personer som sammantaget lÀste fyra webbaserade texter. Texternas inbördes svÄrighetsgrad, med avseende pÄ texternas sprÄkliga innehÄll, mÀttes med hjÀlp av mÄttet LÀsbarhetsindex (LIX) och bedömdes enligt dessa vara likvÀrdiga.
Ăr det dags att byta fĂ€rg? : Vad tjĂ€nar varumĂ€rken pĂ„ att bryta mot etablerade fĂ€rgnormer?
Problem: FÀrg har en stor associativ inverkan hos individer och Àr dÀrför en viktig faktor vid varumÀrkesbyggande. Inom olika produktkategorier finns starkt etablerade fÀrgnormer som följs men nu ser vi en utveckling pÄ den svenska marknaden dÀr etablerade fÀrgnormer börjar ifrÄgasÀttas. Vi frÄgar oss vilka fördelar denna normbrottsstrategi har och hur den inverkar pÄ konsumenter. Kanske har fÀrgteorierna spelat ut sin roll och att det Àr dags för varumÀrken att bryta mönstret för att nÄ framgÄng. VÄr frÄgestÀllning Àr sÄledes: Hur associerar svenska konsumenter fÀrg till olika kÀnslor, produktkategorier och varumÀrken? Vad tjÀnar varumÀrken pÄ att bryta mot etablerade fÀrgnormer?Syfte: Vi vill studera det glapp som finns mellan rÄdande fÀrgteorier och det normbrott vi upptÀckt pÄ den svenska marknaden.
Rum för barn
Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.
Film och andra rörliga bilder som lÀromedel?
Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielÀrarnas anvÀndning av rörliga bilder i undervisningen, i olika Àmnen dÀr bÄde gymnasiegemensamma-/kÀrnÀmnen och profil-/karaktÀrsÀmnen finns representera. Undersökningen utgick frÄn antagandet att ovanstÄende förekommer ? men i varierande grad ? och sökte dÀrför reda pÄ hur och varför det rörliga materialet anvÀnds i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var ocksÄ hur lÀrarna fÄr fram det rörliga material, hur de tÀnker kring och arbetar med avsÀndare och kÀllkritik vid sÄvÀl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhÄller sig till den hÀr typen av undervisning.
Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielÀrare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhÀllskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudlÀggning ? pÄ en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media.
Framsta?llning av syntetiska bio-drivmedel fra?n fo?rgasad biomassa : En studie i potentiell va?rmeintegration
Fossila brÀnslen har sedan de upptÀcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikÀllan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som hÀrstammar frÄn fossil olja varit dominerande. FrÀmst pÄ grund av deras fördelar mot biomassan sÄsom tillgÀnglighet, pris, energidensitet och enkelhet att anvÀndas i en förbrÀnningsmotor. Men dessa drivmedel innehÄller kolatomer som inte lÀngre Àr en del av det naturliga kretsloppet och vid förbrÀnning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfÀren. UtslÀpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan pÄ den accelererande vÀxthuseffekt vÀrlden upplever vilket kommer att medföra förödande klimatÀndringar.
Vad vill kvinnor ha? : En undersökning av en lokaltidnings bilaga i form av ett livsstilsmagasin.
Folkbladet Àr en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prÀgel vars prenumeranter till största delen Àr sportintresserade mÀn. För att försöka bredda sin lÀsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vÀnder sig till kvinnor i Äldern 20 - 50 Är. Denna tidning med lokal prÀgel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per Är och delas ut gratis till alla hushÄll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts nÄgon grundlÀggande mÄlgruppsanalys för att identifiera vilket innehÄll eller utformning lÀsarna tilltalas av.
Pristak pÄ elcertifikat : ett nödvÀndigt skydd för konsumenten?
Det svenska elcertifikatsystemet Àr ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Genom att lÄta producenterna av förnybar el sÀlja elcertifikat till konsumenterna erhÄller de en extra inkomst som ökar deras intÀkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion.
Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att mÄlen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i mÄlen kan leda till en utbudsbrist av elcertifikat till följd av en ökad efterfrÄgan pÄ dem och dÄ Àven ett högre elcertifikatspris. Det finns Àven andra osÀkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagslÀget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för elcertifikaten utan prissÀttningen sköts pÄ en fri marknad och hamnar i teorin dÀr konsumenternas efterfrÄgekurva skÀr producenternas utbudskurva pÄ elcertifikatsmarknaden.
Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas vÀlfÀrd ifall det blir en utbudsbrist pÄ elcertifikat under dagens förutsÀttningar dÄ det inte finns nÄgot pristak pÄ elcertifikat och jÀmföra detta med ett scenario dÄ ett pristak införs.
Nyckeltal pÄ dagstidningstryckerier : Verktyg för styrning, uppföljning och intern benchmarking inom Bold Printing Group AB
För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga pÄ den hÄrda marknad som rÄder Àr förutsÀttningar att de nyttjar sina resurser pÄ rÀtt sÀtt och tillhandahÄller de mervÀrden som kunderna efterfrÄgar. Detta projekt utgÄr frÄn koncernledningens vilja att förbÀttra tryckeriernas förutsÀttningar genom ökad styrning och uppföljning med hjÀlp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden Àr att genom rÀtt utförda mÀtningar pÄ olika processer fÄ bÀttre beslutsunderlag för att införa olika förbÀttringsÄtgÀrder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar Àr hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras pÄ ett effektivt sÀtt som ger önskad effekt.Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagslÀget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mÄtt som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades ocksÄ för att identifiera förbÀttringsmöjligheter.
Hur stÄr det till med tron? : En kvalitativ underso?kning om gudsbilder hos ansta?llda i Svenska kyrkan.
Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.
Positioneringsstrategier fo?r konsultbolag inom TV- och mediabranschen
TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.
?Jag hade tagit av mig kepsen om hon sagt till mig trevligt". Etnografisk studie av lÀrares samspel med elever som anses ha problemskapande beteende
Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger beskriver samt samspelar med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan. För att genomföra detta har jag anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar;? Hur samspelar pedagogerna med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan?? Har pedagogerna samspelsstrategier som verkar mer positiva respektive negativa för dessa elever? I sÄdana fall pÄ vilket sÀtt?? Hur beskriver pedagoger elever som de anser ha problemskapande beteende i skolan?Teori: Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, vilket Àr ett synsÀtt pÄ lÀrande dÀr alla mÀnniskor anses lÀra sig hela tiden, i alla sociala sammanhang, livet ut. Kunskaper och fÀrdigheter kommer frÄn de insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhÀlle, och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra mÀnniskor. En av utgÄngs-punkterna för ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och mÀnskligt tÀnkande och handlande, Àr att man intresserar sig för hur individer och grupper tillÀgnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser.I alla dessa processer Àr kommunikation och interaktion mellan mÀnniskan avgörande.