Sök:

Sökresultat:

812 Uppsatser om Gröna byggnader - Sida 27 av 55

Sveriges bebyggelsestrukturer

För att förstÄ den fysiska planeringen krÀvs förstÄelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen bestÄr av mÄnga olika delar, byggnader, vÀgar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krÀvs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstÄ hur nya strukturer ska utformas efter som de Àr sammanlÀnkade och pÄverkar varandra. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök att identifiera begrepp för att bÀttre förstÄ dessa strukturer. En viktig insikt Àr den om att urbanisering Àr en komplex process och uppsatsen grundar sig pÄ en indelning av Nils Lewan i tre olika synsÀtt pÄ hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv. Beroende pÄ synsÀtt varierar graden av hur stor del av Sveriges befolkning som kan sÀgas vara urban ifrÄn 70 till nÀra 100 procent.

Erfarenhetsbaserad uppskattning av energiprestanda - ett komplement till energimodellering i kontorsbyggnader

Detta examensarbete behandlar en utredning om möjligheterna att genom syntetiska erfarenhetsvÀrden frÄn ett energisimuleringsprogram kunna uppskatta energiprestandan i en kontorsbyggnad. Energisimuleringsprogrammet som anvÀnts Àr Integrated Environmental Solution Virtual Environment. En kÀnslighetsanalys har genomförts för att undersöka vilka parametrar som har störst pÄverkan pÄ energianvÀndningen. UppvÀrmningstemperatur, kylningstemperatur, vÀrmevÀxlareffektivitet, WWR (fönsterandel sett till total vÀggarea) samt uteluftsflöde gav störst utslag och de har dÀrför undersökts vidare. Dessa parametrar har i grupper om tre kombinerats pÄ ett bestÀmt vis och vidare analyserats med fyra olika regressionsmodeller. De tvÄ mest intressanta regressionsmodellerna har genomgÄtt flertalet kontroller för att sÀkerstÀlla deras giltighet.

Dimensionering och studie av stommar i limtrÀ, stÄl och betong med avseende pÄ kostnad och miljöpÄverkan

Rapporten innehÄller ett projekt vars ÀndamÄl Àr att dimensionera alternativastommar i stÄloch betong för en befintlig ladugÄrd i limtrÀ. Alla alternativ har sedan jÀmförts med avseendepÄ kostnads och miljöpÄverkan.Författaren menar pÄ att idag finns det flera olika alternativ för stomlösningar, sett till bÄdematerial samt utformning och det kan göra valet av stomme Àr svÄrt. Arbetet har dock inte tillsyfte att bestÀmma vilket material som Àr bÀst utan mer till att framföra skillnader mellanmaterialen. Sedan Àr det upp till lÀsaren sjÀlv att avgöra om hen finner ett miljöeffektivtmaterial bÀst eller om hen föredrar mindre kostnad.I rapportens resultatdel presenteras resultatet frÄn samtliga alternativs dimensionering somsedan har anvÀnds till att jÀmföra stommarna. MiljöpÄverkan togs fram med hjÀlp av enlivcykelanalys, dÀr Tyréns AB har tagit fram ett regelverk för byggnader.

Mysiga Gamla Linköping : Det konstruerade kulturarvets historieansprÄk och dess autenticitet

Denna studie diskuterar hur kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, Àr uppbyggt och hur dess utformning gör att ansprÄk pÄ historisk representation och autenticitet. De tre mÀn som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping Àr konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frÄgade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansÄg informanterna att Gamla Linköping Àr ett levande samhÀlle som illustrerar det förflutna.Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer pÄ Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna pÄ Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsÀtta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhÄllande till Gamla Linköping miljön.Studien Àr indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, DÄtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?.

Dimensionsring av bÀrande glas: Genom ett verkligt fall

Detta examensarbete syftar till att utforska hur man kan anvÀnda glas som ett lastbÀrande konstruktionsmaterial i en husbyggnad. AnvÀndandet att glas har ökat kraftigt de senaste 50 Ären dÄ nya produktionsmetoder gjorde att det blev enklare och billigare att tillverka.För att sÀkerstÀlla sÀkerheten kan man anvÀnda sÀkerhetsglas, glaset kan vara hÀrdat eller laminerat. SÀkerhetsglas innebÀr att vid brott kommer det inte att uppkomma skÀrvor. Glas klarar av tryckkrafter bra, nÀr prövning av glas skett har man inte klarat av att sÀkerhetsstÀlla hur mycket glaset tÄl pÄ grund av att glaset alltid har gÄtt sönder pÄ grund av dragspÀnningar. DraghÄllfastheten för glas Àr mellan 45 och 120 MPa.Anslutningsdetaljer Àr vÀldigt viktigt att ta hÀnsyn till nÀr byggnader görs i glas.

Att vÀnda staden mot Nissan

SammanfattninSammanfattning I mĂ„nga stĂ€der lĂ€gger industrier ner eller flyttar ut frĂ„n stan. Detta medför att gamla hamnomrĂ„den blir lediga och kan omvandlas. De blir istĂ€llet nya attraktiva bostadsomrĂ„den och populĂ€ra platser för stadens invĂ„nare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en vĂ€stlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriĂ€r Ă€n som en tillgĂ„ng för staden. Kommunen har pĂ„börjat arbetet med att ?vĂ€nda? staden mot Nissan, men det finns mycket kvar att göra. I arbetet delar jag in Nissan i tre steg dĂ€r jag först tittar mer övergripande pĂ„ omrĂ„det runt Nissan frĂ„n Frennarp i norr till hamnen i söder.

Ekonomi i Passivhus : En studie av tvÄ verkliga byggnader

The aim of this report was to investigate the economy of passive houses. The work was focused on economy in total and on the economy of different components such as windows, insulation, heat exchanger and the air tightness of the climate shell. No attention was paid on the comfort factor or to the impacts on the environment.Two houses, aspiring to be passive were chosen; A big one and a small one. Hence, comparisons considering the size of the building have been possible to do as well.The comparisons were made by calculating ?break even? between two concepts; passive and BBR- concept.

Hantering av spannmÄl i planlager :

Handel med spannmÄl har blivit mer och mer vÀsentlig för lantbruksföretagen idag. Det gÀller att fatta rÀtt beslut och fÄ ut sÄ mycket av skörden som möjligt. Med rÀtt beslut menas t.ex. att man odlar rÀtt grödor och att de sÀljs sÄ man fÄr sÄ bra lönsamhet i grödan som möjligt. DÀrför blir det nÀstan ett mÄste att kunna lagra spannmÄlen man skördar pÄ gÄrden till rÀtt tidpunkt uppstÄr.

PolstjÀrnan. Ett fastighetsutvecklingsprojekt

Efter att ha Ă€gt fastigheterna benĂ€mnda som PolstjĂ€rnan, belĂ€gna i stadsdelen Lindholmen pĂ„ Norra Älvstranden i Göteborg, under mĂ„nga Ă„r stĂ€lls Wallenstam nu vid ett vĂ€gskĂ€l. Med byggnader som Ă„ldrats och ett omrĂ„de som utvecklas ifrĂ„n dem vĂ€xte fastighetsutvecklingsprojektet PolstjĂ€rnan fram.Syftet med arbetet Ă€r sĂ„ledes att utreda en framtida utvecklingsplan för fastigheterna som Ă€r vĂ€l förankrad i omrĂ„det Lindholmen och kvarteret PolstjĂ€rnegatan-Karlavagnsgatan. Till att börja med ville jag fĂ„ en bild av Lindholmen ser ut och vad det finns för planer för fortsatt utveckling i omrĂ„det. DĂ€rför kontaktade jag Johan Altenius, planarkitekt pĂ„ stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Anna Eckerstig, byggprojekt och verksamhetsansvarig pĂ„ Chalmers Fastigheter.För att sedan skapa en gĂ€llande utgĂ„ngspunkt för arbetet har flera personer pĂ„ Wallenstam intervjuats. I dessa intervjuer har de fĂ„tt ge sin bild av fastigheterna, dess historik och tidigare tankar pĂ„ vidare utveckling.

HÄllbara FörbÀttringsförslag för VÀrme- och Ventilationssystem pÄ Utö VÀrdshus

Utö ligger ca 16 km nordost om NynÀshamn i Stockholms skÀrgÄrd som förvaltas av SkÀrgÄrdsstiftelsen. PÄ öns norra del ligger Utö VÀrdshus som har hotell, stugor, restaurang, konferens och-samlingslokaler. Delar av VÀrdshuset Àr idag uppvÀrmda med hjÀlp av vÀrmepumpar i en vÀrmecentral som tar sin vÀrme frÄn nÀrbelÀgna vattenfyllda gruvhÄl. Ventilationen i fastigheterna som anvÀnds som konferens och samlingslokaler Àr bristfÀllig och uppfyller inte dagens standard för konferenslokaler.Syftet med projektet var att undersöka möjligheter och kostnader för att förbÀttra ventilationen i byggnaderna samt undersöka förslag för att minska energianvÀndningen. Projektet har genomförts i samarbete med SkÀrgÄrdsstiftelsen, Utö VÀrdshus och med VÀrmex som bidragit med underlag för vÀrmecentralen.

Enkel vÀgvisning i en komplex miljö - Att hitta rÀtt pÄ Linköpings Universitetssjukhus

Att hitta rÀtt i den stora, komplexa miljön pÄ Linköpings Universitetssjukhus Àr en utmaning. I nulÀget finns skyltning och information i miljön men denna fungerar inte pÄ ett tillrÀckligt bra sÀtt. Det Àr sÄ pass bristande att man har guider vid entrén för att vÀgleda besökare rÀtt, nÄgot som Àr bÄde opraktiskt och oekonomiskt. Syftet med denna designfallstudie var att utveckla ett wayshowingsystem för besökare pÄ Linköpings Universitetssjukhus kring dess södra entré och i huvudbyggnaden. För att uppfylla syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer och observationer i miljön samt insamling av data frÄn tidigare studier som gjorts i Àmnet.

Utomhuslekplatsers tillgÀnglighet för barn med funktionsnedsÀttning: en uppföljning

Syftet med denna studie var att jÀmföra antalet anpassade utomhuslekplatser i Norrlands kommuner sedan 2001, och fÄ svar pÄ de ansvarigas uppfattning gÀllande tillgÀnglighet och anpassning, dÄ tidigare studier visat pÄ brister gÀllande dessa omrÄden. Barn med funktionsnedsÀttning riskerar att uppleva social isolering och diskriminering om utomhuslekplatsers fysiska miljö skapar barriÀrer. Enligt funktionshinderpolitiken ska Sveriges allmÀnna platser och byggnader vara tillgÀngliga för alla Är 2016. Metod: En enkÀtundersökning med mixad metod genomfördes dÀr enkÀter postades till de ansvariga för utomhuslekplatser i Norrlands 54 kommuner. Resultat: Resultatet jÀmfördes genomgÄende med en studie frÄn 2001.

AnvÀndning av tredimensionell geologisk modellering i hydrogeologiska utredningar : En fallstudie inför anlÀggandet av ett akviferlager i BrunkebergsÄsen i Stockholm

Akviferlager Àr en form av geoenergi dÀr solenergi lagrad i grundvattnet anvÀnds för att vÀrma och kyla byggnader. Inför anlÀggandet av ett akviferlager Àr det viktigt med grundlÀggande geologiska och hydrogeologiska utredningar för att sÀkerstÀlla funktion och kapacitet hos akviferlagret, samt minimera eventuell miljöpÄverkan. I denna studie utvecklas en tredimensionell geologisk modell för att öka kunskapen om rullstensÄsens geologiska uppbyggnad samt bedöma hur geologin kan komma att pÄverka det planerade akviferlagret. För att undersöka vilken pÄverkan manuella justeringar och tolkningar av geologin har, togs tvÄ geologiska modeller fram för jÀmförelse. UtifrÄn de geologiska modellerna uppskattades effektiv hydraulisk konduktivitet för Äsen, d.v.s.

Carbon Critical Masterplanning tool : klimatpÄverkan frÄn samhÀllsplaneringsprojekt

With the climate change issues growing in importance on the social agenda, the field of urban masterplanning is of no exception when it comes to minimizing the carbon footprint in a variety of projects. The aim of this thesis has been to prepare the Carbon Critical Masterplanning tool, a software plugin for carbon dioxide emissions assessment developed by Atkins, to be used in Swedish conditions. The main targets were to improve the areas of the tool associated with energy conversion and renewable energy sources, and to test the tool in a real case. A planned construction of a new campus in Albano, Stockholm was chosen for the pilot study. A 3D model was built in the tool and the carbon footprint was calculated for a variety of combinations for energy supply to the future area. The results show that use of locally installed renewable energy sources can reduce the total climate impact when life cycle perspective is applied.

Framtidens boende : Vad som pÄverkar kundernas val av bostÀder

Bygg- och fastighetssektorn stÄr för nÀrmare 40 procent av Sveriges energianvÀndning och miljöpÄverkan. DÀrför har större fokus pÄ energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsÀtta utvecklingen framÄt kom EU med direktiv för medlemslÀnderna, dÀr mÄl sattes för Ären 2020 och 2050 gÀllande energianvÀndningen.Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken pÄverkan olika faktorer har nÀr kunderna gör sina val av bostÀder i framtiden. Faktorer som arbetet frÀmst fokuserar pÄ Àr energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del pÄ intervjuer frÄn mÀklare samt olika aktörer frÄn byggbran-schen. MÀklarnas syn pÄ vilka faktorer som eftersöks pÄ marknaden ansÄgs som ett bra tillvÀgagÄngsÀtt eftersom det Àr de som jobbar med kunderna.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->