Sökresultat:
812 Uppsatser om Gröna byggnader - Sida 28 av 55
Carbon Critical Masterplanning tool : klimatpa?verkan fra?n samha?llsplaneringsprojekt
With the climate change issues growing in importance on the social agenda, the field of urban masterplanning is of no exception when it comes to minimizing the carbon footprint in a variety of projects. The aim of this thesis has been to prepare the Carbon Critical Masterplanning tool, a software plugin for carbon dioxide emissions assessment developed by Atkins, to be used in Swedish conditions. The main targets were to improve the areas of the tool associated with energy conversion and renewable energy sources, and to test the tool in a real case. A planned construction of a new campus in Albano, Stockholm was chosen for the pilot study. A 3D model was built in the tool and the carbon footprint was calculated for a variety of combinations for energy supply to the future area.
Uppföljning av idrifttagning och energiprestanda för tvÄ egenvÀrmehus i Hammarby Sjöstad
Numera lÀggs alltmer resurser frÄn bÄde privata och offentliga aktörer pÄ byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav pÄ att alla Àgda hus som byggs efter2020 ska vara nÀra nollenergihus, men ocksÄ med Boverkets krav vilka gÀller specifikt för Sverige. EnligtBoverket fÄr inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer Àn 55 kWh/m2Atemp över ett Är ifall det vÀrms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett Är ifall det vÀrms upp pÄ annatsÀtt. UtifrÄn dessa hÄrdare krav har energiberÀkningarnas betydelse ökat avsevÀrt dÄ det oftast krÀvsuppvisande av en preliminÀr sÄdan innan exploateringsavtal tecknas.  Ett kvarter bestÄende av tvÄ huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts dÄ deras energianvÀndningligger över den berÀknade. MÄlet med studien har varit att ta reda pÄ vad som orsakat differensen mellanuppmÀtt normalÄrskorrigerad energianvÀndning och berÀknad energianvÀndning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.
?Sedan Àr frÄgan om man tror pÄ det?? - En kvalitativ studie av drivkrafter och barriÀrer mot energieffektiva flerfamiljshus
Syftet med undersökningen var att ur ett innovationsperspektiv studera de drivkrafter och barriÀrer som uppstÄr inom bygg- och fastighetssektorn nÀr kraven pÄ energieffektivisering i fastigheter
ökar. Undersökningen grundar sig pÄ bebyggelsesektorns betydande andel av Sveriges totala energianvÀndning. Arbetet omfattar sju kvalitativa intervjuer med aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. I intervjuundersökningen studeras bygg- och fastighetssektorns agerande inför ökade krav pÄ energieffektivitet i fastigheter, de aktörer och faktorer i planeringsprocessen
som har möjlighet att pÄverka den framtida energieffektiviseringen och avslutningsvis,
huruvida det kommande kravet pÄ energideklarationer för byggnader uppfattas
som drivkraft eller barriÀr. Analysens resultat tyder pÄ att energieffektivisering idag drivs fram frÀmst av ekonomiska skÀl, men att energideklarationen kan bli ett viktigt incitament.
Marknadsundersökning för en fuktsensor med RFID-teknik
Fukt i byggnader Àr svÄrt att upptÀcka och Àr ett vanligt problem i dag.Att i ett tidigt skede kunna se hur fuktigt det Àr kan bespara dyrakostnader. En ny produkt som företaget Sensible Solutions har tagitfram Àr en fuktsensor som kan placeras innanför vÀggar i till exempelbadrum. Fuktsensorn bestÄr av tvÄ RFID-taggar dÀr en av taggarna Àromsluten i ett fuktabsorberande material. NÀr det fuktabsorberandematerialet drar Ät sig fukt kommer den taggen bli svÄrare att lÀsa av,vilket indikerar att fukt förekommer. AvlÀsningen av fuktsensorn skergenom en handhÄllen RFID-lÀsare.
Smarttelefon-sensorernas möjligheter - En studie om barometer-, GPS- och accelerometersensorer. The smartphone sensor possibilities - A case study featuring the barometer, GPS and accelerometer sensors
Denna rapport sammanfattar resultat av ett examensarbete pÄ en högskoleingenjörsutbildning
som utfördes av tvÄ studenter pÄ Malmö högskola.
Arbetets syfte var att genomföra en mÀngd olika experiment med accelerometer, barometer
och GPS i en modern smarttelefon. Ett antal scenarier för en tÀnkbar sensoranvÀndning i applikationer
formulerades för att vÀgleda olika experiment. Experimentdata dokumenterades noggrant
och analyserades med avsikten att skapa en databank med information för framtida studier.
Analys av data inkluderar höjdbestÀmning i naturen och i byggnader med hjÀlp av barometersensor,
geografisk position med hjÀlp av GPS, hastighet och acceleration under en hissfÀrd
med hjÀlp av accelerometer.
Rapporten innehÄller en omfattande litteraturstudie om anvÀndning av sensorer vid inomhuspositionering.
FrÄn analys av mÀtdata, kom vi fram till slutsatsen att Àr möjligt att berÀkna höjden
frÄn barometerdata med bra noggrannhet under optimala omstÀndigheter. GPS höjden
frÄn mÀtningarna har stor felmarginal jÀmfört med den verkliga höjden samt nÀr den jÀmförs
med den berÀknade höjden frÄn barometern.
Genom att utföra en numerisk integration pÄ accelerometer-data kom vi fram till att det Àr möjligt
att berÀkna ungefÀr hur lÄngt man har fÀrdats med en hiss, dock att vissa detaljer mÄste tas
i beaktning..
Bilstaden : om bilismens konsekvenser för stadens gaturum
Den hÀr uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pÄgÄr en stark urbanisering vÀrlden över, dels att bilismen har blivit en frÄga om hÄllbara resurser. I syfte att ge ökad förstÄelse för varför dagens stÀder ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förÀndringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgÀngarens upplevelse av gaturummet.Med hjÀlp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohÀmmat, pÄ ett relativt hÀnsynslöst sÀtt tar plats i staden. NÀr ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. FotgÀngare och cyklister tvingas bort frÄn gatorna till separerade gÄng- och cykelvÀgar. Resultatet blir sÄlunda ökad framkomlighet för bilismen pÄ bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av NobelvÀgen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fÄtt för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgÀngarens perspektiv.
Energiprestanda i nyproducerade smÄhus: En undersökning av ett typhus i södra Sverige
Det Àr idag stort fokus pÄ energiprestanda, detta gÀller inte minst för byggnader, dÄ bebyggelsen stÄr för 40% av Sveriges totala energiförbrukning. I takt med ökade energipriser och fokus pÄ klimatdebatten stramas dÀrför reglerna Ät för nybyggnation och flera nya begrepp sÄ som lÄgenergihus, passivhus, nollenergihus och plusenergihus Àr vanligt förekommande bÄde i marknadsföringar och diskussioner.Syftet med detta arbete Àr att undersöka och sammanstÀlla de krav som stÀlls pÄ nybyggda smÄhus i Sverige idag. Denna rapport svarar ocksÄ pÄ frÄgorna om vad de olika begreppen för ?lÄgenergihus? innebÀr. Utöver detta har ett nybyggt typhus undersökts genom att en energiberÀkning har genomförts.
Historiska museet och Tegnérsplatsen i Lund - KulturtrÀffpunkt eller anonym museimiljö
Detta examensarbete Àr ett förslag till en förÀndring pÄ omrÄdet Historiska museet och Tegnérsplatsen belÀgna i LundagÄrd, Lund. Historiska museets intryck som museum Àr inte det högst vÀrderade bland Lundabor - för mÄnga förmedlar byggnaden snarare kÀnslan av en förvaltnings- eller institutionsbyggnad. Miljön anses varken vara inbjudande eller en museimiljö. Den intill liggande Tegnérsplatsen, belÀgen pÄ museets baksida vÀcker Ànnu mindre intresse hos allmÀnheten. Det Àr en folktom plats utan sittmöjligheter eller liknande.
Köpcentrums Miljöarbete i Stockholm
Miljö- och klimatfrÄgor blir allt viktigare och medvetenheten ökar allt mer i samhÀllet. Höga krav stÀlls framförallt pÄ fastighetssektorn som förbrukar en stor del av jordens totala energi. Inom den kommersiella fastighetssektorn Àr det dÀrför mÄnga Àgare som valt att certifiera sina byggnader enligt nÄgot miljöklassificeringssystem. FrÄgan Àr dock om den vÀxande miljötrenden fÄtt genombrott Àven nÀr det gÀller köpcentrum. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka om och hur köpcentrum i Stockholmsregionen arbetar med miljöfrÄgor.Genom enkÀt- och intervjusvar frÄn ett antal olika köpcentrum i StockolmsomrÄdet visar studien att frÄgan om och hur köpcentrum faktiskt arbetar med miljön Àr invecklad och inte har ett entydigt svar.
Att lyssna noga : Analys och omgestaltningsförslag för KungsplanomrÄdet i Karlskrona
Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frÄgan om hur man kan analysera staden pÄ ett sÄ heltÀckande sÀtt som möjligt. Jag har anvÀnt tvÄ olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa tvÄ bestÄr i sin tur av flera mindre delar dÀr olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar dÀrför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrÄn en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag.
Smiden i en tidigvikingatida runinskrift : Ett försök att identifiera de objekt som nÀmns i runtexten pÄ Sm 144 Gursten, utifrÄn deras eventuella anknytning till ett förkristet godeÀmbete
Undersökningens syfte Àr att försöka identifiera de objekt vilka omnÀmns som smiden i runtexten pÄ Gurstenstenen (Sm 144). Studien genomförs utifrÄn antagandet att objekten Àr kopplade till ett förkristet godeÀmbete. Undersökningsmaterialet utgörs dÀrmed av de kÀllor som kan lÀmna upplysningar om goden och objekt knutna till denne. Framförallt anvÀnds islÀndska medeltida texter, men Àven den fornvÀstnordiska poesin, ortnamnsmaterialet samt arkeologiskt material. Jag utgÄr frÄn uppgifter i de mest utförliga kÀllorna, d.v.s.
Alternativa byggsystem för att minska transmissionsförlusterna pÄ miljonprogrammets byggnader
The purpose with this project is to explore and verify three renovating systems for Miljonprogrammet (common expression forbuildings constructed during the years 1965-1975 when over a million houses where built in Sweden) to take measure to thelargely transmission losses of these buildings. Many of the buildings from this period have similar constructions and thereforethe same techniques can be used to renovate several of them. This project only considers the climate scale, although thereare many more factors to concern for to efficient the buildings of Miljonprogrammet.This thesis presents examples of renovations carried out using two of the three renovation systems.The essay presents a reference house of choice on which we apply the three systems and calculate the new U-values,consumption of energy and the investment costs. The new U-values the building is given is matched to the values ofrecommendation for passive houses. Our reference house is a two story apartment building, located in the village ofLammhult, with brick facades at the ends and plaster at the long sides.
Sjukdomar hos hund orsakade av Toxoplasma gondii och Neospora caninum : skillnader och likheter
Den hÀr uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pÄgÄr en stark urbanisering vÀrlden över, dels att bilismen har blivit en frÄga om hÄllbara resurser. I syfte att ge ökad förstÄelse för varför dagens stÀder ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förÀndringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgÀngarens upplevelse av gaturummet.Med hjÀlp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohÀmmat, pÄ ett relativt hÀnsynslöst sÀtt tar plats i staden. NÀr ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. FotgÀngare och cyklister tvingas bort frÄn gatorna till separerade gÄng- och cykelvÀgar. Resultatet blir sÄlunda ökad framkomlighet för bilismen pÄ bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av NobelvÀgen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fÄtt för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgÀngarens perspektiv.
Gjuteriet : Ett planförslag med hÀnsyn till det kulturhistoriska arvet
Sammanfattning Malmö Àr idag i en övergÄngsfas frÄn att ha varit ett industrisamhÀlle till att bli ett kunskapssamhÀlle. En sÄdan övergÄng leder till att industrierna mÄste ge plats Ät kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristÀder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt vÀrde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska omrÄden utan att inskrÀnka pÄ dess historiska vÀrde Àr inte alltid lÀtt. DÀrför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska mÄlet dÀr termen kulturmiljövÄrd introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhÀllets och inte minst industrialismens historia.
ĂgarlĂ€genheter, finns det behov av en ny upplĂ„telseform i Sverige?
Den första maj 2009 infördes ÀgarlÀgenheter i Sverige. UpplÄtelseformen innebÀr att innehavaren Àger sitt boende och ÀganderÀtten möjliggör för Àgaren att pantsÀtta, överlÄta, hyra ut samt ansöka om lagfart pÄ fastigheten. Boendeformen krÀver en samfÀllighetsförening, dÀr delÀgarna Àr medlemmar, med uppgift att förvalta de gemensamma utrymmena i fastigheten.Den svenska lagen uppstÀller ett antal krav som skall vara uppfyllda för att ÀgarlÀgenheter skall fÄ bildas. För det första krÀvs att ÀgarlÀgenheter bildas i samband med nyproduktion. För att Àldre byggnader skall kunna göras om till ÀgarlÀgenheter krÀvs att det aktuella utrymmet inte har anvÀnts som bostadslÀgenhet under de senaste Ätta Ären.